Onboarding is about giving new employees a good foundation to stand on in order to be able to do their work in the best way. Through a structured and systematized introduction process, organizations can make employees feel motivation and joy in their work, driving forces that help the business to develop and remain productive. The aim of the study is to gain a better understanding of the onboarding process by investigating new employees' experiences of onboarding at a construction company, by answering the research questions: Does the organization have an introductory approach and if so how do the informants describe their experience of it? How can the introduction process be understood based on theories of onboarding and organizational culture? Through a qualitative method, empiricism has been collected through eight semistructured interviews. The analytical tools used in the framework of this study are Bauer's (2010) theory regarding successful onboarding, Lindelöw's (2016) theory of introduction and Granberg's (2011) theory of leaders as cultural bearers within organizations. The results show that the organization has a formal character in its introduction process, but that this is not systematized and formalized to the extent that would be desirable, which means that new employees have different conditions to complete their work. / Onboarding handlar om att ge nya medarbetare en bra grund att stå på i syfte att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt. Organisationer kan genom en strukturerad och systematiserad introduktionsprocess få medarbetare att känna motivation och glädje i sitt arbete, drivkrafter som hjälper verksamheten att utvecklas och förbli produktiva. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för onboardingprocessen genom att undersöka nyanställdas upplevelser av onboarding på ett företag inom bygg-och anläggningsbranschen, genom att besvara forskningsfrågorna: Har organisationen ett introduktionsupplägg och i så fall hur beskriver informanterna sin upplevelse av den? Hur kan introduktionsprocessen förstås utifrån teorier om onboarding och organisationskultur? Genom en kvalitativ metod har empiri samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. De analysverktyg som nyttjats inom ramen för denna studie är Bauers (2010) teori gällande en lyckosam onboarding, Lindelöws (2016) teori om introduktion samt Granbergs (2011) teori om ledare som kulturbärare inom organisationer. Resultatet visar att organisationen har en formell karaktär på sin introduktionsprocess men att denna ej är systematiserad och formaliserad i den omfattning som vore eftersträvansvärt, vilket gör att nya medarbetare får olika förutsättningar för att klara sitt arbete.

Organisationers ökade kompetensbehov på arbetsmarknaden har bemötts med allt mer omfattande onboardingstrategier. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om anställdas upplevelse och erfarenheter av organisationssocialisation. Mer specifikt riktades intresset mot den första delen av organisationssocialisation, nämligen onboardingprocesser. Frågeställningarna bestod av att undersöka vilka erfarenheter anställda har av onboarding samtatt ta reda på vad anställda finner som betydelsefullt i onboardingprocessen för att gå från att vara en outsider till en insider. Den tidigare forskningen har belyst onboarding och väsentliga delar av processen. Delar som mentorer, skuggning, aktivt lärande, gruppövningar och etiska aspekter av onboarding togs upp här. Studiens teoretiska utgångspunkt var praxisgemenskaper vilket är en teori om arbetsplatslärande. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativmetod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta individers medverkan. Ett bekvämlighetsurval gjordes med individer inom diverse olika branscher och intervjuerna genomfördes till största del via plattformar online. Som analysverktyg för insamlade data användes tematisk analysmetod där olika teman skapades baserat på respondenternas svar på intervjufrågorna. Resultatet av studien bestod av fem skapade teman som namngavs:arbetsplatsintroducerande aktiviteter, formella och informella mentorer, självständighet i arbetsuppgifter, oklarhet kring arbetsuppgifter och avslutningsvis sociala tillhörigheten. Dessa teman var relaterade till frågeställningarna och i analysen gjordes kopplingar till teorin. Vi fann kopplingar i resultatet samt hos våra teman relaterat till praxisgemenskaper, bland annat genom mentorskap, gemenskap och informationsdelning. Studiens slutsats var att respondenterna upplevde att det var viktigt att ha en förståelse och självständighet i sin roll i organisationen. Ytterligare upplevdes en social tillhörighet till övriga kollegor som en väsentlig del för att känna sig som en del av arbetsplatsen. / Organizations increased demand for competence in today’s labor market has been met by more complex onboarding strategies. The purpose of this study was to develop knowledge about employee's experience and realities of organizational socialization. More specifically, the interest was directed towards the first part of organizational socialization, onboarding processes. The questions consisted of examining what experiences employees have of onboarding and finding out what employees sees as significant in the onboarding process to go from being an outsider to an insider? Previous research has highlighted onboarding and essential parts of the process. Elements such as mentoring, shadowing, active learning, group exercises and ethical aspects of onboarding was addressed here. The theory applied on the study was communities of practice, which is a theory of workplace learning. The study was conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews with the participation of eight individuals. A convenience sampling was made with individuals in various industries and the interviews were conducted mostly via online platforms. As an analysis tool for collected data, a thematic analysis method was used where different themes were created based on the respondents' answers to the interview questions. The result of the study consisted of five created themes that were named: workplace-introducing activities, formal and informal mentors, independence in tasks, tasks being unclear, and finally social affiliation. These themes were related to the questions of the study and in the analysis, these were connected to the theory. We found connections in the results and in our themes related to communities of practice, including mentorship, community and sharing of information. The study concluded that the respondents felt that it was important to have an understanding and independence in their role in the organization. In addition, a social affiliation with other colleagues was perceived as an essential part of feeling part of the workplace.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur nyutexaminerade tandläkare upplever övergången mellan utbildning och yrkesliv samt hur de upplever sin arbetssituation inom Folktandvården. Material och metod: Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med 13 tandläkare med maximalt tre års yrkeserfarenhet och som efter sin examen hade arbetat inom Folktandvården. Intervjuerna utfördes via Zoom eller via telefon och spelades in med diktafon. Materialet transkriberades, analyserades och sammanställdes sedan.   Resultat: Resultatet presenteras i fem teman: att stå på egna ben, balansera tid med vårdkvalitet, balansera ekonomi med vårdkvalitet, stöttning, trivsel på arbetsplatsen och upplevelser kring yrkesvalet. Resultatet visar att de nyutexaminerade tandläkarna upplevde svårigheter kring att gå från utbildning till yrkesliv. Svårigheterna bestod av att ta eget ansvar, arbeta självständigt, hantera nya arbetsrutiner, hantera ekonomi och brist på tid och stöd.  Slutsats: Nyutexaminerade tandläkare kan uppleva svårigheter när de kommer ut i yrkeslivet. Hur de nyutexaminerade tandläkarna kunde hantera dessa svårigheter berodde dels på hur förberedda tandläkarna kände sig, dels på stöd från mentor eller kollegor. De tandläkare som hade en närvarande och pedagogisk mentor hade lättare att bemästra svårigheter och trivdes i större utsträckning på arbetsplatsen och med sin yrkesroll, än de tandläkare som upplevde stödet som bristande. Studien kan vara av intresse för utbildningsansvariga för tandläkarutbildningen vid lärosäten och chefer i Folktandvården. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how newly graduated dentists experience the transition between education and professional life and how they experience their work situation within Folktandvården.  Material and method: This study is bases on semi-structured interviews with 13 dentists with a maximum of three years’ work experience and who after their degree had worked at Folktandvården. The interviews were conducted via Zoom or by telephone and were recorded with a Dictaphone. The material was transcribed, analyzed and compiled.  Results: The result is presented in five themes: Standing on your own two feet, balancing time with quality-care, balancing finances with quality-care, support, well-being at the workplace, the experiences around the choice of profession. The result show that the newly graduated dentists experienced difficulties in transitioning from education to professional life. The difficulties consisted of taking personal responsibility, working independently, managing new work routines, managing finances and lack of time and support. Conclusion: Newly graduated dentists can experience difficulties when they enter working life. How the newly graduated dentists were able to handle these difficulties depended partly on how prepared the dentists felt, and partly on support from mentors or colleagues. The dentists who had a present and pedagogical mentor had an easier time coping with difficulties and enjoyed themselves to a greater extent in the workplace and their professional role, than the dentists who experienced the support as lacking. The study may be of interest to education managers at dental education institutions and managers at Folktandvården.

Uppsatsen är en studie av mentorskapet på en 7-9-skola. Syftet med vår undersökning är att åskådliggöra hur man inom en grundskola arbetar med en företeelse som framförallt är vanlig inom idrott och näringsliv. Vår förhoppning var att vi skulle kunna belysa om det fanns ett behov av en utveckling av mentorskapet i skolan och hur detta skulle kunna se ut. Frågeställningarna vi ville besvara var hur skolledning, lärare och elever uppfattade mentorskapet, hur elevernas skolsituation påverkades av att ha en mentor och hur ett eventuellt nytt begrepp för mentorskap i skolan skulle kunna definieras. Vår undersökning har baserats på både kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer, fokusgruppsintervjuer, observation och enkäter. Den teori vi använt för att tolka våra resultat är det kommunikativa och relationsinriktade perspektivet, KoRP, som ryms inom det sociokulturella forskningsfältet. Våra resultat visar att mentorskap infördes utan en definition och utan tydlig förankring i forskning kring vilken kunskapsutvecklande effekt detta eventuellt kunde ha. Vidare pekar de på att flertalet av respondenterna är positiva till mentorskapet, men att utfallet av det bygger i mycket hög grad på de enskilda aktörerna och deras bild av uppdraget.

Syftet med denna studie är att se hur socionomstudenters professionella sociala nätverk påverkas av organiserade mentorskap under utbildningen. Den teoretiska ramen utgörs av the Strength of Weak Ties, en teori om de svaga nätverkens betydelse för en individs professionella utveckling och framgång, samt nätverksteoretiska grunder och en litteraturgenomgång kring fenomenet mentorskap. Studien är genomförd som en fallstudie och fallet ifråga är mentorsprogrammet inom ramen för socionomutbildningen med inriktning verksamhetsutveckling på Malmö högskola. Datainsamlingen har skett genom en enkätundersökning bland de mentorer och adepter som genomfört och avslutat mentorsprogrammet samt intervjuer med nyckelpersoner inom organiseringen av det. Resultatet och analysen visar att det finns många indikationer på att studenternas sociala nätverk utökats med hjälp av mentorskapet. Många studenter har genom sin medverkan i mentorsprogrammet skapat antingen svaga eller frånvarande länkar till sina mentorer och/eller andra inom mentorns organisation. Mentorerna kan genom sin ställning på arbetsmarknaden antas ha ett stort kontaktnät och många egna svaga kontakter och nätverk vars informationsflöde studenterna genom länken till mentorn kommit närmare. Resultatet från enkäterna visar även att mentorerna generellt är mer positivt inställda till mentorskapet än de tillfrågade adepterna och många av adepterna påtalar den brist på praktisk erfarenhet som mentorskap innebär i förhållande till praktik. Mentorerna ser också i högre grad än studenterna till nätverksmöjligheterna som mentorsprogrammet innebär, och sig själv som en kontakt i arbetslivet för studenten.

ABSTRACTLotta Dalenius Hahlin (2010) Mentorskap utifrån ett lösningsinriktat fokus. (Mentorship based on a solution-oriented focus. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen halvfart/distans, Malmö HögskolaMånga elever hoppar av sin gymnasieutbildning pga. av olika orsaker. En av orsakerna kan vara att eleven inte har tillräckligt stöd i sin mentor på skolan. En mentor skall ju inte bara ta hand om elevens studiemässiga resultat utan får även ta hand om de många sociala frågor som ofta uppstår runt eleven. Kan det vara så att mentorn behöver en ram och metod att arbeta utifrån för att kunna stödja eleverna på bästa sätt?Syftet med arbetet är att beskriva den metodik som ligger bakom ett lösningsinriktat mentorskap,och att skapa ett kompendium av användbara verktyg utifrån lösningsinriktad pedagogik. Detta kompendium kan mentorn använda som mall/ram i sin arbetsuppgift som mentor.Forskningen tyder på att lyckade och bra samtal bygger på bra förberedelse, på öppna frågor och på ömsesidig respekt för varandra och att man använder sig av ett visst förhållningssätt gentemot varandra. Vidare pekar litteraturstudien på att mentorssamtalet bör ha tydliga mål och en gemensam uppfattning om vad man vill komma fram till för att eleven skall nå ökat ansvar, större självinsikt och önskat läge.Arbetet tar upp de olika verktyg som man främst använder inom lösningsinriktade metoder, och är utifrån litteraturen kommenterat för att ge en grundläggande kunskap och förförståelse för läsaren.Genom att som resultat skapa ett kompendium som mentorer kan använda i sitt arbete med det dagliga samtalet med eleverna, vill uppsatsen beskriva och ge grundläggande kunskap om de verktyg som finns i den lösningsinriktade verktygslådan. Syftet nås även med en enkätundersökning där mentorer som fått pröva på metoden plockat ut fördelar och nackdelar med metoden.Uppsatsen visar att regelbunden användning och övning krävs för att kunna tillgodogöra sig metoden, och även att mentorn genomgår en grundläggande utbildning. Den kommer också att visa att vinsterna och fördelarna med metoden överstiger de eventuella nackdelar som kan uppstå när man som mentor börjar arbeta med metoden.

Jag har genom denna studie undersökt mentorskapets påverkan för pastorer i Equmeniakyrkan. Frågeställningarna arbetet utgår från handlar om ifall mentorskap kan bidra till en mer hälsosam arbetssituation för pastorer. Som metod har jag utgått från en kortare enkät samt strukturerade intervjuer av fem pastorer och två mentorer. Jag använder mig av två teorier, Töres Theorell och Robert Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell samt Kathy E. Krams teori om karriärsrelaterat mentorskap och psykosocialt mentorskap. Uppsatsens slutsats lyder att forskning samt intervjuerna pekar på att mentorskap främjar pastorers hälsa.

Ett livslångt lärande innebär att vi aldrig slutar lära oss, oavsett var i livet vi befinner oss. Därmed är det viktigt att organisationer kartlägger deras kompetens och behov i tid, för att minska risken att förlora kompetens när det är dags för medarbetare att gå i pension. Detta uppsatsarbete är grundat i en kvalitativ intervjustudie om hur kompetensöverföring vid pensionsavgångar upplevs, både av chefer och personer som nyligen gått i pension. Studiens syfte har varit att undersöka upplevelser av organisationers strategiska arbete med kompetensöverföring vid pensionsavgångar, med fokus på chefer och nyblivna pensionärer. Studien har utgått från följande frågeställningar: 1. Hur upplever chefer att de arbetar strategiskt med kompetensöverföring vid pensionsavgångar? 2. Hur upplever nyblivna pensionärer att deras organisationer arbetade för att säkerställa att deras kompetens inte gick förlorad vid pensionsavgången? För att undersöka detta har åtta informanter intervjuats, fyra chefer som arbetat med kompetensöverföring vid pensionsavgångar och fyra personer som nyligen (definierat som max tre år sedan) gått i pension. Informanterna valdes ut utifrån ett bekvämlighets- och strategiskt urval. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys. Ur denna analys utvanns fyra tematiseringar; mentorskap, vikten av långsiktigt arbete, betydelsen av att visa uppskattning samt fortsatt arbete efter pensionen. För att kunna genomföra en nyanserad och välgrundad analys har resultaten kopplats till teorierna kompetensöverföring, situerat lärande, socialt lärande och transformativt lärande. Resultaten av studien visade att många organisationer inte upplevs arbeta strategiskt och långsiktigt med kompetensöverföring vid pensionsavgångar, men att det är något som ur ett arbetstagarperspektiv vore önskvärt. Studien visade även på att en betydelsefull del är hur organisationer arbetar gentemot sina medarbetare för att främja en god känsla när de ska lämna organisationen. Slutsatsen blev att det kan finnas en vinst i att arbeta mer med denna fråga, ur både ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv, men att det även är viktigt att poängtera att förlorad kompetens inte alltid måste vara negativt för organisationer. / A lifelong learning means that we never stop learning new things, no matter where in life we are. That is why it is important for organizations to map their competence and needs early on, to minimize the risk of losing competence when it is time for their staff to retire. This assignment is based on a qualitative interview study on how knowledge transfer during retirements is experienced, both by managers and people who have recently retired. The purpose of the study has been to examine the experiences of organizations' strategic work with knowledge transfer during retirements, with a special focus on managers and new retirees. The study has been based on the following questions: 1. How do managers feel that they work strategically with knowledge transfer during retirements? 2. How do new retirees feel that their organizations worked to ensure that their knowledge did not go to waste during the retirement? To examine this we interviewed eight informants, four managers who have worked with knowledge transfer during retirements and four persons who recently (in our definition a maximum of three years ago) retired. The informants were chosen from a convenience- and strategic selection. The interviews were recorded and transcribed to later on be analyzed based on a thematic content analysis. From this analysis we got four themes; mentorship, the importance of long-term work, the importance of showing gratitude and continued work after retirement. In order to carry out a nuanced and well-founded analysis, the results have been linked to the theories of knowledge transfer, situated learning, social learning and transformative learning. The results of the study showed that many organizations are not perceived to work strategically and long-term with knowledge transfer during retirements, but that it is something that would be desirable from an employee perspective. The study also shows that a meaningful part is how organizations try to foster a good feeling when their employees leave the organization. The conclusion was that there may be a profit in working more with this issue, both from an employer- and employee perspective, but that it is also important to state the fact that losing knowledge does not always have to be negative for organizations.

Skanskopeiland is een van die besproeiingsnedersettings wat in die vroeë twintigste eeu langs die Benede-­‐Oranjerivier (vandag bekend as die Gariep) gevestig is met die doel om blanke armoede te help verlig. Na afloop van die Carnegiekommissie se ondersoek na blanke armoede en die daaropvolgende Volkskongres in Kimberley (1934) was dit in die 1930’s beide die staat en die kerk se benadering om arm gemeenskappe te ondersteun om deur selfwerksaamheid vir hulle en hulle nageslag ʼn selfstandige bestaan te verseker. Terselfdertyd kon hulle deur landbouproduksie ʼn bydrae tot die landsekonomie en die ontwikkeling van die streek maak. Hoewel hulle na die toekenning van grond feitlik geen verdere staatshulp ontvang het nie en oor beperkte hulpbronne beskik het, is die meeste van die eerste nedersetters op Skanskopeiland suksesvol gevestig. Aangedryf deur die wil om vir hulleself te sorg en vir hulle gesinne ʼn beter bestaan moontlik te maak, was hulle bereid om fisies hard te werk. Met behulp van mentorskap, wat deur die staat voorsien is, het hulle met selfwerksame optrede binne tien jaar ʼn woesteny omskep in ʼn suksesvolle landbounedersetting. Hulle het die eenvoudige tegnieke en tegnologie wat beskikbaar was, aangewend om die natuur te “tem” en die vrugbare grond voor te berei vir landbouproduksie. Hierdie studie skets die historiese agtergrond waarbinne die nedersetting op Skanskopeiland gevestig is, beskryf die moeisame prosesse waardeur die nedersetters die eiland vir landbouproduksie gereed gemaak het en beoordeel hulle pogings om hulleself en hulle nageslag uit armoede op te hef. ʼn Empiriese studie, wat as deel van die navorsing onderneem is, het die impak van die opheffing op die nasate van die pioniernedersetters bepaal en die bevinding daarvan word in die studie gerapporteer. / MA (History), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015

Skanskopeiland is een van die besproeiingsnedersettings wat in die vroeë twintigste eeu langs die Benede-­‐Oranjerivier (vandag bekend as die Gariep) gevestig is met die doel om blanke armoede te help verlig. Na afloop van die Carnegiekommissie se ondersoek na blanke armoede en die daaropvolgende Volkskongres in Kimberley (1934) was dit in die 1930’s beide die staat en die kerk se benadering om arm gemeenskappe te ondersteun om deur selfwerksaamheid vir hulle en hulle nageslag ʼn selfstandige bestaan te verseker. Terselfdertyd kon hulle deur landbouproduksie ʼn bydrae tot die landsekonomie en die ontwikkeling van die streek maak. Hoewel hulle na die toekenning van grond feitlik geen verdere staatshulp ontvang het nie en oor beperkte hulpbronne beskik het, is die meeste van die eerste nedersetters op Skanskopeiland suksesvol gevestig. Aangedryf deur die wil om vir hulleself te sorg en vir hulle gesinne ʼn beter bestaan moontlik te maak, was hulle bereid om fisies hard te werk. Met behulp van mentorskap, wat deur die staat voorsien is, het hulle met selfwerksame optrede binne tien jaar ʼn woesteny omskep in ʼn suksesvolle landbounedersetting. Hulle het die eenvoudige tegnieke en tegnologie wat beskikbaar was, aangewend om die natuur te “tem” en die vrugbare grond voor te berei vir landbouproduksie. Hierdie studie skets die historiese agtergrond waarbinne die nedersetting op Skanskopeiland gevestig is, beskryf die moeisame prosesse waardeur die nedersetters die eiland vir landbouproduksie gereed gemaak het en beoordeel hulle pogings om hulleself en hulle nageslag uit armoede op te hef. ʼn Empiriese studie, wat as deel van die navorsing onderneem is, het die impak van die opheffing op die nasate van die pioniernedersetters bepaal en die bevinding daarvan word in die studie gerapporteer. / MA (History), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015