Föreliggande studie undersöker hur lärare i grundskola uppfattar deras utvecklingsprocess under deras första tid i yrket, och vilka förutsättningar innan och under introduktionsperioden som upplevs viktiga för deras yrkesutveckling. Studien genomfördes både i Stockholm och på Åland och inkluderade nio deltagare. Den teoretiska ramen för studien utgår ifrån socialisationsteorin occupational socialization theory (OST). Med hjälp av en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer var det möjligt att analysera och kategorisera svaren på följande frågeställningar: 1) Hur uppfattar lärarna förutsättningarna till sitt yrkesblivande före tillträdet till den första anställningen? 2) Hur uppfattar lärarna arbetsplatsens förutsättningar för deras yrkesutveckling? 3) Hur uppfattar lärarna sin roll under den första tiden som anställd? Studiens slutsatser visade: dels att de nyblivna lärarnas socialisationsprocess är interaktiv och genomsyras av ett samspel mellan de nyblivna lärarna och skolkontexten de arbetar i, det vill säga relationer till kollegor och rektorer, undervisning, och interaktion med elever och vårdnadshavare; dels att de nyanställda lärarna ackumulerar sina erfarenheter och utvecklas i professionen allt eftersom; dels att lärararbetslaget må vara en fruktbar kommunikativ arena för mentor-adept arrangemang inom läraryrket, och effekten av planerade mentor-insatser föreslås som ämne för framtida forskning; och dels att det finns kulturella skillnader mellan svenska och finländska lärarutbildningar, något som ger suggestioner på framtida studier i vad och hur skillnaderna mellan svenska och utländska lärarutbildningar kan arta sig och hur lärarutbildningen förbereder lärarstudenternas inträde till yrkeslivet. / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p>

Beginneronderwysers moet die geleentheid kry om om hul onderwysvaardighede te verbeter en hul professionele identiteit te ontwikkel. Daar word internasionaal ervaar dat beginneronderwysers die onderwysprofessie binne twee tot vyf jaar verlaat indien hulle nie voldoende ondersteuning en opleiding deur mentorskap ontvang nie. Die navorsing word gerig na aanleiding van die primêre navorsingsvraag naamlik: Hoe word mentorskap toegepas tussen die Grondslagfase-departementshoof en die beginneronderwyser? Uit die navorsingsprobleem soos hierbo gestel, is die volgende sekondêre navorsingsvrae geformuleer. Sekondêre navorsingsvrae 1. Hoe word die uitdagings van dissipline en klaskamerbestuur deur middel van mentorskap aangespreek? 2. Hoe kan mentorskap bydra om vakkennis en kurrikulumontwikkeling te versterk? 3 Watter aspekte van mentorskap dra by tot beter gehalte van onderwys en metodiek wat die beginneronderwyser in die klaskamer gebruik? 4. Hoe word mentorskap aangewend in die vestiging van _ verhouding tussen die beginneronderwyser en medekollegas, ouers en leerders? 5. Hoe word onderwysprofessionalisme ontwikkel en versterk deur mentorskap? Die navorser het _ kwalitatiewe navorsingsbenadering gevolg en die navorsings-ontwerp was _ gevallestudie binne _ interpretivistiese / konstruktivistiese paradigma. Die data is ingesamel deur semi-gestruktureerde onderhoude met die deelnemers waartydens hulle oop vrae (hoe? hoekom?) beantwoord het. Die vrae is vooraf opgestel volgens die temas van die konseptuele raamwerk soos geïdentifiseer uit die literatuurstudie. _ Doelgerigte steekproef wat aan voorafbepaalde kriteria voldoen het, is in die kwalitatiewe navorsingstudie gebruik. Die steekproef het bestaan uit skoolhoofde, departementshoofde en beginneronderwysers by vyf verskillende Afrikaanse laerskole in die Tshwane-Noord-distrik van Pretoria. Laerskole is telefonies gekontak en die skole wat beginneronderwysers aangestel het, is geïdentifiseer. Daarna is die skoolhoofde gekontak en toestemming verkry om navorsing by hul skole te doen. Die bevindings en aanbevelings van die studie is aan die deelnemers voorgelê sodat hulle die akkuraatheid en betroubaarheid daarvan kon verifieer. Die navorser het gepoog om die studie te trianguleer deur verskillende metodes te gebruik, naamlik _ literatuurstudie, asook die evaluering en vergelyking van inligting uit semi-gestruktureerde onderhoude om die geldigheid en betroubaarheid van bevindings te toets. Die deelnemers aan die studie se identiteite is beskerm deur van skuilname gebruik te maak – vir sowel die individue as die laerskole wat aan die studie deelgeneem het. My opsommende bevinding is dus dat die voordele van mentorskap legio is en sodra nuwe onderwyser doeltreffend bemagtig word deur mentorskap, hy/sy die geleentheid kry om te groei en ontwikkel om sy profesionele potensiaal ten volle te ontwikkel. / Dissertation (MEd)--University of Pretoria, 2019. / Education Management and Policy Studies / MEd / Unrestricted

När arbetsgivare rekryterar ny arbetskraft läggs vikt på att välja den rätta kandidaten. Lika viktigt är detatt introducera den nya medarbetaren eftersom forskning visar att de tidiga stadierna av introduktionen är avgörande för att etablera ett varaktigt band mellan den nyanställde och arbetsgivaren. Enligt svensk arbetsmiljölagstiftning ska arbetsgivaren genomföra en introduktion när de nyanställer. En positiv lärmiljö med arbetsplatser som stödjer lärande i arbetet är en förutsättning för att lärande och reflektionska ske. Saknas en strategi för främjande av lärande visar forskning att det finns risk för att varken lärande eller reflektion sker. Syftet var att beskriva och förstå hur arbetsplatser introducerar nyanställda samt vilken möjlighet de hade att individanpassa introduktionsprogrammen utifrån de nyanställdas inlärningsbehov. Syftet avgränsades med följande två frågeställningar; hur organiserades och genomfördes introduktionsprogrammen för att främja nyanställdas lärande och utveckling? Vilka uppfattningar hade chefer, HR-chefer och mentorer om dessa introduktionsprogram? Till denna studie har en kvalitativ metod valts och data har samlats in genom intervjuer. Sex intervjupersoner som alla arbetade med introduktion av nyanställda har deltagit i studien. Resultatet visar att den nyanställdes möjligheter till lärande påverkades av både vilken introduktion som erbjöds av arbetsgivaren men också av den arbetsmiljö där lärandet sker. Arbetsgivarna använde sig av flera lärandestrategier där de mest vanligt förekommande var mentorskap och kollegialt lärande. Det fanns möjligheter att individanpassa introduktionsprogrammen och det gjordes i varierad grad, men majoriteten av intervjupersonerna svarade att de inte hade upplevt att det var behov för det.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur en organisation i byggbranschen arbetar med onboarding för att främja en god arbetsmiljö och hur yrkesarbetare upplever processen för att förstå utmaningarna med onboardingprocessen. Metod: För att besvara studiens forskningsfrågor och ge oss möjligheten att växla mellan det teoretiska och empiriska materialet har en abduktiv forskningsansats tillämpats inom ramen för en kvalitativ forskningsstrategi. Semistrukturerade intervjuer har upprättats med sju respondenter. Slutsats: Studiens slutsatser baseras på medarbetares upplevelser av onboardingen och visar att organisationers främsta utmaningar i onboardingprocessen kopplat till arbetsmiljö är att det inte finns en strukturerad process för uppföljning, att det finns splittringar i den gemensamma kulturen samt att processen inte är individanpassad. Vidare kan organisationer arbeta med utmaningarna utifrån två huvudsakliga åtgärder: mentorskap och uppföljning/feedback. / Purpose: The purpose of the study is to investigate how an organization in the construction industry works with onboarding to promote a good working environment and how professional workers experience the process to understand the challenges of the onboarding process. Method: In order to answer the study's problem definition and give us the opportunity to switch between the theoretical and empirical material, an abductive research approach has been applied within the framework of a qualitative research strategy. Semi-structured interviews have been set up with seven respondents. Conclusion: The study's conclusions are based on employees' experiences of onboarding and show that organizations' main challenges in the onboarding process linked to the work environment are that there is no structured process for follow-up, that there are divisions in the common culture and that the process is not individually adapted. Furthermore, organizations can work on the challenges based on two main measures: mentoring and follow- up/feedback.

Specialistsjuksköterskans uppdrag inom ambulanssjukvården när komplicerat och har en stor spridning i allt från medicinska sjukdomar till trauman eller psykiska sjukdomar. Vad som skall finnas utrustningsmässigt i en ambulans finns reglerat i lagtext och själva arbetet styrs oftast med hjälp av riktlinjer, dessa kan dock vara svåra att använda vid komplexa uppdrag. Hur en nyanställd specialistsjuksköterska skall introduceras inom ambulans-sjukvården finns det inte mycket samsyn kring vare sig regionalt eller nationellt. Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskans upplevelser och behov av stöd i samband med nyanställning. Metoden som använts är en kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Resultatet visar att det saknas en strukturerad plan vid nyanställning, olikheter i förutsättningar finns, det saknas tid till utbildning och det finns ett behov av feedback. En slutsats som kan dras är att det finns ett behov av att upprätta riktlinjer för hur en nyanställning skall hanteras och att det finns faktorer som är av större vikt än andra för den nyanställda specialistsjuksköterskan. Flertalet kliniska implikationer framkommer i studien som kan användas för att underlätta för den specialistutbildade sjuksköterskans första tid inom ambulanssjukvården.

Mentorskapet är en stor del av läraryrket för många gymnasielärare. Vår uppfattning är att mentorskapet mellan lärare och elev tenderar att få otydliga gränser, även på skolor där det finns riktlinjer för mentorskapet, vilket gör det svårt för läraren att avgränsa mentorsrollen. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur mentorskapet i gymnasieskolan kan se ut på en skola där det finns riktlinjer för verksamheten. Detta har vi gjort genom att besvara frågor om vad lärare i gymnasieskolan anser syftet med mentorskapet vara, vad de utför i egenskap av mentorer, vad de anser bör ingå i mentorskapet samt hur detta förhåller sig till de riktlinjer om mentorskapet som finns på ett utvalt rektorsområde. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer som metod. Den teoretiska utgångspunkten fokuserar på tre områden: lärarrollen som komplex, mentorskapet i skolan och behovet av goda relationer för att få bra kommunikation.Slutsatsen visar att alla mentorer anser att syftet med mentorskapet är att stödja eleven i studierna. Några av dem kunde dock inte skilja syftet från de uppgifter de ska utföra som mentorer enligt riktlinjerna. Likaså visar slutsatsen att det mentorerna anser bör ingå i mentorskapet också i stort är de uppgifter de utför idag, exempelvis att stötta mentorseleven i studiesammanhang genom mentorssamtal och ha utvecklingssamtal där även vårdnadshavare kan delta. Dessa uppgifter stämmer i sin tur väl överens med de riktlinjer för mentorskapet som finns på rektorsområdet.

Syftet med undersökningen var dels att ta reda på vilka formuleringar i Lpf 94, utifrån definitionen att mentorskap innebär att överblicka och bidra till progression gällande elevernas kunskapsmässiga, personliga och sociala utveckling, som går att koppla till mentorskapet i gymnasieskolan, samt hur dessa är relaterade till mentorshandboken, på skolan där undersökningen ägt rum. Vidare var syftet att ge en bild av hur olika mentorer, på samma skola, arbetar med sitt mentorskap i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer har sex mentorer fått beskriva sina erfarenheter och tankar kring det egna mentorskapet. Historiskt har en mentor fungerat som ledsagare både kunskapsmässigt, personligt och socialt. Mentorerna i denna undersökning såg sig också som vägledare och som en vuxen som på olika sätt stöttar eleverna i deras skolgång. Däremot fanns en antydan till skillnad mellan vad mentorer på studieförberedande respektive yrkesförberedande program hade för fokus, där mentorerna på yrkesförberedande program upplevde att eleverna hade stort behov av stöttning på det sociala planet, medan mentorerna på studieförberedande program arbetade mer med att stötta eleverna i deras studier. Kanske behövs det därför ett visst mått av flexibilitet i utformningen av mentorskapet på en skola, anpassat efter program, men också efter vilka behov den enskilde eleven har och hur klassen/gruppen är utformad.

Omvänt mentorskap är ett fenomen som i dagens samhälle blivit en allt vanligare form att bedriva mentorskap på. Det intressanta med omvänt mentorskap är att det skapar ett annorlunda förhållningssätt till de traditionella rollerna inom mentorskap. Syftet med denna studie har dels varit att undersöka chefers upplevelser av omvänt mentorskap rent generellt, dels i förhållande till Covid-19 utifrån ett sociologiskt perspektiv. Där teorier kring roller, interaktion, ålders- och institutionell kategorisering har använts. Underlaget till studien har baserats på sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med chefer i en svensk mellanstor universitetkommun vilka deltagit i ett projekt om omvänt mentorskap. Resultatet i uppsatsen visar att chefers deltagande i ett omvänt mentorskap beror på att de vill utveckla sitt ledarskap och samtidigt få nya perspektiv för att som chef kunna anpassa sig till samhällsförändring. De deltar också för att få en inblick om den yngre generationen för att strategiskt kunna förhålla sig till dem på arbetsmarknaden. De vill även delta då det är ett bra sätt att kompetensutveckla sig som erfaren chef. De upplever dock att Covid-19 genom digitala möten har försvårat relationsbyggande, men att sådana möten är ett bra komplement när man väl lärt känna varandra.

The focus of this study is on pastoral counselling and mentorship in the South African context and how it can contribute to the improvement of parent-child relationships. The Practical Theological model of Osmer is used as a framework in which the study is conducted. It consists of the Descriptive-empirical, Interpretative, Normative and Pragmatic tasks (which, for the purpose of the study, are called methods of approximation). In the first chapter the emphasis is on the way in which the study will be conducted with the aim of obtaining positive outcomes. This is also addressed in Chapter 2 by means of empiric research. Interviews are conducted with 24 participants that consist of parents and children. The aim of this is to determine how many problems really occur within families in a South African context. Many problems in this regard have come to light. The third chapter is mainly dedicated to a literature study that discusses the effect of positive and negative outcomes through the application of Biblical principles and mentorship within families. The effect of negative or positive parenthood is discussed as well as the effect it has on the child in his/her development process. Parents can learn many lessons from this chapter so that their children won’t have to grow up with emotional anguish. In the fourth chapter the theological aspects are discussed and proof is given for the value of these aspects as addressed by theological experts. Moral values, pastoral models, the value of the Holy Spirit and how God is portrayed are discussed here. These principles also contribute to happier families. In the fifth chapter attempts are made to find summarising solutions for this study’s initial problem statement, research question and central theoretical argument. Various results and conclusions can be made to find answers to the different key terms. Problem identification and problem solving techniques are discussed. A typical counselling session is held on the basis of a pastoral phase model in order to provide clarity to the solution of the abovementioned problems. / PhD (Pastoral Studies), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

The focus of this study is on pastoral counselling and mentorship in the South African context and how it can contribute to the improvement of parent-child relationships. The Practical Theological model of Osmer is used as a framework in which the study is conducted. It consists of the Descriptive-empirical, Interpretative, Normative and Pragmatic tasks (which, for the purpose of the study, are called methods of approximation). In the first chapter the emphasis is on the way in which the study will be conducted with the aim of obtaining positive outcomes. This is also addressed in Chapter 2 by means of empiric research. Interviews are conducted with 24 participants that consist of parents and children. The aim of this is to determine how many problems really occur within families in a South African context. Many problems in this regard have come to light. The third chapter is mainly dedicated to a literature study that discusses the effect of positive and negative outcomes through the application of Biblical principles and mentorship within families. The effect of negative or positive parenthood is discussed as well as the effect it has on the child in his/her development process. Parents can learn many lessons from this chapter so that their children won’t have to grow up with emotional anguish. In the fourth chapter the theological aspects are discussed and proof is given for the value of these aspects as addressed by theological experts. Moral values, pastoral models, the value of the Holy Spirit and how God is portrayed are discussed here. These principles also contribute to happier families. In the fifth chapter attempts are made to find summarising solutions for this study’s initial problem statement, research question and central theoretical argument. Various results and conclusions can be made to find answers to the different key terms. Problem identification and problem solving techniques are discussed. A typical counselling session is held on the basis of a pastoral phase model in order to provide clarity to the solution of the abovementioned problems. / PhD (Pastoral Studies), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014