<p>Uppsatsen gör en första ansats till redogörelse för smygteknikens taktiska implikationer.</p><p>Vilka möjligheter finns med smygtekniken mot en kvalificerad motståndare under väpnad strid? Detta koncentreras till tre olika områden: duellstrid, underrättelseinhämtning och vilseledning. Med avstamp i flottans gamla reglemente, TRFL, via litteratur i ämnet, och slutligen med intervjuer dras slutsatser på huruvida sjötaktiken påverkats, eller kan påverkas av signaturanpassningen.</p><p>Slutsatserna är, förutom att fortsatt forskning behövs på området, att det är av största vikt att fartygschef har adekvata beslutsunderlag angående fartygets signaturer, och att signaturanpassningen, rätt nyttjad, ger taktiska fördelar.</p> / <p>This study examines how stealth technology affects Swedish tactics in the naval arena. Could stealth technology improve the chances of successful naval warfare? This puts focus on three underlying questions: how stealth technology affects your odds, in a duel, in deceptive action, and during reconnaissance/information gathering?</p><p>This requires a description of stealth technology, benefits and disadvantages, and a thorough picture of Swedish naval tactics. With this in mind, an analysis is conducted where the benefits of stealth technology are compared with Swedish naval tactics. The main results of this study shows that, firstly, the subject needs more careful research, secondly that stealth technology gives, if properly used, a tactical advantage.</p>

<p>Inom det akademiska studieområdet som berör underrättelseverksamhet finns inte någon vedertagen teori. Teorier avseende vad underrättelsetjänst är och hur den skall bedrivas varierar. Vidare har nationella särintressen stor inverkan vid utformningen av dessa. Inom den militära kontexten är läget i vissa stycken annorlunda. Dagens multinationella operationer kräver samarbete inom en rad olika områden inklusive underrättelsetjänst. I denna uppsats genomförs en studie av tre doktriner/handböckerna avseende underrättelsetjänst. Dessa undersöks utifrån de tre perspektiven Ledning, Adaptivitet och Samarbete. Syftet med detta är att finna vad dessa dokument framhåller som viktigt för underrättelsetjänstens utövande. Dessa viktiga punkter används därefter för att konstruera ett analysverktyg som kan undersöka huruvida dessa doktriner är implementerade inom en för närvarande högaktuell doktrin, FM 3-24 Counterinsurgency. Utifrån de doktriner och handböcker som denna undersökning har baserats på finns tydliga samband mellan hur underrättelsetjänst utövas mellan Sverige, USA och NATO. Detta trots det faktum att vissa variationer kring begrepp och upplägg förekommer mellan styrdokument. Samarbete utgör ett centralt begrepp mellan samtliga underrättelsedokument och förefaller även vara viktigt inom FM 3-24. Vikten av interoperabilitet inom underrättelsetjänsten, som samtliga underrättelsedokument betonar, tycks inte vara implementerad inom FM 3-24.</p> / <p>Within the academic field of intelligence studies, there is no established theory. Theories regardingwhat intelligence is and how it should be conducted vary, and national interests have a major impact in the design of these. Within the military context, the situation is different in certain aspects. Today's multinational operations require cooperation in a variety of areas, including intelligence. In this essay a study of three doctrine/manuals is presented. These are examined from three perspectives, Control, Adaptivity, and Cooperation. The purpose of this is to find what these documents present as important for intelligence exercise. These important points are then used to construct an analysis tool that examine whether these doctrines are implemented in a currently highly topical doctrine, FM 3-24 Counterinsurgency. This study shows a clear link between how intelligence services are organized in Sweden, the United States and NATO. This despite the fact that some variation around concepts and structures exists between their regulatory documents. Cooperation is a central concept among all intelligence documents and appears to be important in FM 3-24. The importance of interoperability within the Intelligence Service, as all intelligence document stresses, does not seem to be implemented in FM 3-24.</p>

<p>Background: Officers in the Swedish Armed Forces educates their soldiers in various skills and arenas. The Officers get their educational training in officer training courses conducted by the Swedish Armed Forces or the Swedish national defence college. The aim of this study was to find out how the cadets, belive that they are formed into educators, their views on the literature being used in the Swedish armed Forsces, and their views on leadership and educational science.</p><p>Methods: The data for analysis were collected in spring 2010, by use of a questionnaire among cadets studying the tactical/operational program Ta/Op 07/10 at the Swedish national defence college. The respons rate was 69, 6 %.</p><p>Results: The majority of the cadets thought that experience was the most important factor in becoming a good educator. Most of the cadets also thought that the literature being used by the Swedish armed forces was good, however, few cadets stated that they will use the material for reflection on their own teaching when working as officers.</p><p>Conclusions: The Cadets had a positive attitude towards the educational philosphy and literature being used, but few will use the literature in reflecting on themselves as teachers. Cadets belive that they mainly will become good educators through experience, and that it is important that leaders and managers in Swedish armed forces have knowledge about educational science.</p>

<p>Denna uppsats är en jämförelse mellan den verksamhet som Statens Informationsstyrelse (SIS) bedrev under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för Informationsoperationer (Info Ops). Uppsatsen syftar till att undersöka om likheterna mellan SIS och Info Ops har en koppling till konfliktens (krigets) natur.</p><p>Huvudfrågorna i uppsatsen är:</p><ol><li>Vilka likheter finns mellan den statliga informationsverksamheten som bedrevs av Statens Informationsstyrelse under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för informationsoperationer?</li><li>Kan likheterna kopplas till konfliktens (krigets) natur och i så fall hur?</li></ol><p>För att besvara mina frågor har jag använt mig av följande tillvägagångssätt:</p><p>För min inledande del av uppsatsen har jag valt Deskription. Metodiken jag använt är arkiv- och litteraturstudier, vilket vanligen och även i mitt fall föregåtts av en litteratursökning. För den avslutande delen av uppsatsen har jag använt mig av komparation i syfte att finna likheter mellan SIS och Info Ops. För min slutledning har jag använt mig av deduktion.</p><p>Det centrala i likheterna mellan SIS och Info Ops är att båda använde/använder data och information för att påverka ett agerande hos människor. Genom att påverka agerandet hos människorna i konflikten (kriget), kan man påverka utgången av konflikten (kriget).</p>

This article discusses the complex relationship between the state and the military in Latin American societies. Defining the state in Latin America as a weak one, it contains a typology of the different roles played by the military in the 20th century. In this context, the ambivalent impact of the USA as well as the search of the Latin American military for “new tasks” since the 1990s is discussed. The article concludes with the challenges for civil-military relations in the current democratic regimes in Latin America.

Since the beginning of the 1970s a lot of countries in Latin America has been starting the transition to democracy. The article analyses the role played by the military in this process, especially the effects of civildemocratic governments – sometimes failing in – gaining power over the military. It is described how and why the army occasionally kept their independence from the civil power and how this influenced the consolidation of democracy.

Inom det akademiska studieområdet som berör underrättelseverksamhet finns inte någon vedertagen teori. Teorier avseende vad underrättelsetjänst är och hur den skall bedrivas varierar. Vidare har nationella särintressen stor inverkan vid utformningen av dessa. Inom den militära kontexten är läget i vissa stycken annorlunda. Dagens multinationella operationer kräver samarbete inom en rad olika områden inklusive underrättelsetjänst. I denna uppsats genomförs en studie av tre doktriner/handböckerna avseende underrättelsetjänst. Dessa undersöks utifrån de tre perspektiven Ledning, Adaptivitet och Samarbete. Syftet med detta är att finna vad dessa dokument framhåller som viktigt för underrättelsetjänstens utövande. Dessa viktiga punkter används därefter för att konstruera ett analysverktyg som kan undersöka huruvida dessa doktriner är implementerade inom en för närvarande högaktuell doktrin, FM 3-24 Counterinsurgency. Utifrån de doktriner och handböcker som denna undersökning har baserats på finns tydliga samband mellan hur underrättelsetjänst utövas mellan Sverige, USA och NATO. Detta trots det faktum att vissa variationer kring begrepp och upplägg förekommer mellan styrdokument. Samarbete utgör ett centralt begrepp mellan samtliga underrättelsedokument och förefaller även vara viktigt inom FM 3-24. Vikten av interoperabilitet inom underrättelsetjänsten, som samtliga underrättelsedokument betonar, tycks inte vara implementerad inom FM 3-24. / Within the academic field of intelligence studies, there is no established theory. Theories regardingwhat intelligence is and how it should be conducted vary, and national interests have a major impact in the design of these. Within the military context, the situation is different in certain aspects. Today's multinational operations require cooperation in a variety of areas, including intelligence. In this essay a study of three doctrine/manuals is presented. These are examined from three perspectives, Control, Adaptivity, and Cooperation. The purpose of this is to find what these documents present as important for intelligence exercise. These important points are then used to construct an analysis tool that examine whether these doctrines are implemented in a currently highly topical doctrine, FM 3-24 Counterinsurgency. This study shows a clear link between how intelligence services are organized in Sweden, the United States and NATO. This despite the fact that some variation around concepts and structures exists between their regulatory documents. Cooperation is a central concept among all intelligence documents and appears to be important in FM 3-24. The importance of interoperability within the Intelligence Service, as all intelligence document stresses, does not seem to be implemented in FM 3-24.

Background: Officers in the Swedish Armed Forces educates their soldiers in various skills and arenas. The Officers get their educational training in officer training courses conducted by the Swedish Armed Forces or the Swedish national defence college. The aim of this study was to find out how the cadets, belive that they are formed into educators, their views on the literature being used in the Swedish armed Forsces, and their views on leadership and educational science. Methods: The data for analysis were collected in spring 2010, by use of a questionnaire among cadets studying the tactical/operational program Ta/Op 07/10 at the Swedish national defence college. The respons rate was 69, 6 %. Results: The majority of the cadets thought that experience was the most important factor in becoming a good educator. Most of the cadets also thought that the literature being used by the Swedish armed forces was good, however, few cadets stated that they will use the material for reflection on their own teaching when working as officers. Conclusions: The Cadets had a positive attitude towards the educational philosphy and literature being used, but few will use the literature in reflecting on themselves as teachers. Cadets belive that they mainly will become good educators through experience, and that it is important that leaders and managers in Swedish armed forces have knowledge about educational science.

Uppsatsen gör en första ansats till redogörelse för smygteknikens taktiska implikationer. Vilka möjligheter finns med smygtekniken mot en kvalificerad motståndare under väpnad strid? Detta koncentreras till tre olika områden: duellstrid, underrättelseinhämtning och vilseledning. Med avstamp i flottans gamla reglemente, TRFL, via litteratur i ämnet, och slutligen med intervjuer dras slutsatser på huruvida sjötaktiken påverkats, eller kan påverkas av signaturanpassningen. Slutsatserna är, förutom att fortsatt forskning behövs på området, att det är av största vikt att fartygschef har adekvata beslutsunderlag angående fartygets signaturer, och att signaturanpassningen, rätt nyttjad, ger taktiska fördelar. / This study examines how stealth technology affects Swedish tactics in the naval arena. Could stealth technology improve the chances of successful naval warfare? This puts focus on three underlying questions: how stealth technology affects your odds, in a duel, in deceptive action, and during reconnaissance/information gathering? This requires a description of stealth technology, benefits and disadvantages, and a thorough picture of Swedish naval tactics. With this in mind, an analysis is conducted where the benefits of stealth technology are compared with Swedish naval tactics. The main results of this study shows that, firstly, the subject needs more careful research, secondly that stealth technology gives, if properly used, a tactical advantage.

Denna uppsats är en jämförelse mellan den verksamhet som Statens Informationsstyrelse (SIS) bedrev under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för Informationsoperationer (Info Ops). Uppsatsen syftar till att undersöka om likheterna mellan SIS och Info Ops har en koppling till konfliktens (krigets) natur. Huvudfrågorna i uppsatsen är: Vilka likheter finns mellan den statliga informationsverksamheten som bedrevs av Statens Informationsstyrelse under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för informationsoperationer? Kan likheterna kopplas till konfliktens (krigets) natur och i så fall hur? För att besvara mina frågor har jag använt mig av följande tillvägagångssätt: För min inledande del av uppsatsen har jag valt Deskription. Metodiken jag använt är arkiv- och litteraturstudier, vilket vanligen och även i mitt fall föregåtts av en litteratursökning. För den avslutande delen av uppsatsen har jag använt mig av komparation i syfte att finna likheter mellan SIS och Info Ops. För min slutledning har jag använt mig av deduktion. Det centrala i likheterna mellan SIS och Info Ops är att båda använde/använder data och information för att påverka ett agerande hos människor. Genom att påverka agerandet hos människorna i konflikten (kriget), kan man påverka utgången av konflikten (kriget).