This essay will examine Russia’s president Vladimir Putin and two of his speeches. The first speech is the one he held after the annexation of Crimea 2014 and the second speech is the one he held on the night of the invasion of Ukraine 2022. The speeches will be analyzed with the help of the rational choice theory while using a qualitative theory-consuming case study. Further the analysis uses two tools from the rational choice theory, self-interest and utility maximization. The aim is to get an explanation of Vldaimir Putin through the view of rational choice theory. The conclusion shows that Vladimir Putin is rational when applying his self-interest and utility maximization in the speeches. He is well aware of how he portrays himself to get the public's attention.

The objective of this study is to determine whether the accumulation of dirt on a battle dress garment affects the emissivity of said garment in the thermal radiation spectrum (8-12 μm). This is researched for the purpose of identifying whether there is a need for military units to spend time and resources on keeping battle dresses clean to minimize their thermal signature.To accomplish said objective, two experiments were conducted with the Swedish uniformssystem 90 (battle dress system) to determine change in emissivity due to dirt accumulation in relation to clean garments. Dirty garments were borrowed from active service personnel provided they had been used daily and not washed for over 6 months. Emissivity was gauged with a thermal camera from FLIR Systems.While differences could be identified in unison with the hypothesis, can no conclusion be drawn due to the low statistical significance of the results. This is due to the small sample sizes in relation to the difference observed.

This thesis has its starting point in the theory that the healthy human has a built-in resistance to killing. To get around this resistance requires psychological mechanisms that activate something that can be likened to a moral decoupling and enable the practice of violence. This study aims to contribute with an understanding of the effect of these psychological mechanisms and its significance to the Swedish armed forces by examining whether these are applied in the education system. The examination intends to answer whether the psychological mechanisms deindividualization and dehumanization are applied in the regulations and manuals linked to basic soldier education. The study shows that deindividualization and dehumanization can be identified in analyzed empiricism. However, these mechanisms are nothing that is lifted in a direct way in the empiricism, but something that has been identified by text analysis as latent messages.

Vilken plats har vilseledning inom svensk krigföring eller svensk militär kultur och hur påverkar demokratiska normer förståelsen av vilseledning?  Genom en kvalitativ undersökning, byggd på intervjuer och analys av myndighetsdokument, undersöks förutsättningarna för strategisk militär vilseledning i den demokratiska institutionen Försvarsmakten. Befintlig vilseledningsteori kompletteras med teori från andra samhällsvetenskapliga fält, varpå uppsatsen tar en teoriutvecklande ansats. Med ett teoretiskt ramverk byggt på institutionalism och militär kultur analyseras empirin genom template analysis, en form av tematisk analys. Syftet är att utforska en potentiell utförare av vilseledning och därmed komplettera vilseledningsforskningen, och samtidigt påvisa handlingsförslag till Försvarsmakten på hur strategisk militär vilseledning ytterligare kan integreras i svensk krigföring.

There is no more reverent military tradition than a healthy scepticism about new ideas. But such scepticism must be accompanied by openness to new information that can lead us to change. In the case of strategic leaders, create the conditions for which these discoveries can occur. (Dougherty, 2018) The development of the Swedish Armed Forces and the Swedish army is focused and prioritized towards creating operational effect. This places great demands on the collaboration of different organizations, where strategic access and operational capability are sought. Equipment development is partly in focus, but the coordination of the process is the most important thing. Equipment development is a complex area where the organization (Swedish armed forces and the Swedish army) is today and has been undergoing major reform for a long time. Thereby, different units, staffs and needs have been prioritized and created different perspectives, cultural norms, on what equipmentdevelopment is. During the internationalization (Silfverskiöld, 2017), 2005-2019, the development process of the Swedish Armed Forces has thus, as we see it, been governed by a bottom-up perspective with a decentralized management. In the event of a the shift again to national defence, this has created a disorder in processes and a lack of common methods, so that materiel projects have had to live and work without connection to each other. A withdrawal is required.   The study has explored equipmentdevelopment within the army, its perspective, organization, processes and methods in order to create an understanding of where its differences lie and what drifts and obstacles exist. The study is a socialscience qualitative study with a methodological inductive approach, where respondents from the Land Warfare School's developmentunit have formed a selectiongroup to capture a cross-section of the army's developmentofficers. The purpose of this was to create a depth and obtain nuances from those who work in equipment development, instead of measuring projects. The study did not cover all functional schools and leading levels in the Swedish armed forces and the Swedish army.  The study is based on the scientific field of military innovation. The study was conducted as an exploratory study and through Bolman & Deals Four frame model, Mintzberg's five sector logo and Ingelstam's perspective on sociotechnical systems carried out an analysis, based on perspectives on organization, personnel, management and coordination, as well as processes and methods. The empirical data in the survey have been obtained through interviews, official documents and articles.    The results of the study demonstrate a model that explains what influences and what internal relationships exist, as equipmentdevelopment is complex and based on integration of systems, people, methods and technology. The model is our description based on the selectiongroup and the areas in which they work. Our model describes that perspective impact is fundamental and that equipmentdevelopment has drifts and elements that in an interaction either enable or limit the operational effect.    The Swedish armed forces and the Swedish army are the ones who decide what the organization with its processes and methods should focus on, where our view is with units in focus. We believe this requires simplicity and clarity with a top-down perspective. We see coordination as the opportunity to structure operations in the short term and in the longer term, certain production- units should receive a mandate within a given framework for the level of equipment- development. A doubleacting process, top-down and bottom-up, need to be described. A common basic view is thus crucial.

Dagens moderna konflikter tenderar att utmana den traditionella synen på krig och föranleder att militära organisationer behöver utveckla ett flexibelt förhållningssätt för att hantera den osäkerhet som genomsyrar den moderna operationsmiljön. I syfte att kunna hantera den osäkerhet som det framtida slagfältet därmed medför har Försvarsmakten inkorporerat militärteoretikern Meir Finkels flexibilitetsteori i den doktrin som utgör grunden för planering och genomförande av operationer. Det är emellertid en teori som är utarbetad för att besvara frågan hur arméstridskrafter ska hantera osäkerhetsproblematiken på slagfältet. Huruvida teorin även är applicerbar i den kontext som de svenska sjöstridskrafterna verkar i är därför inte en given utgångspunkt. Med utgångspunkt i det beskrivna problemet och Finkels flexibilitetsteori redogör denna teorikonsumerande och delvis teoriutvecklande enfallsstudie för hur flexibilitet förstås vid ledning av de svenska sjöstridskrafterna. Uppsatsen har i det avseendet haft som ambition att utveckla den teoretiska utgångspunkten för hur en specifik stridskraft med dess karakteristiska förutsättningar förstår det krigsvetenskapliga begreppet flexibilitet. Resultatet av undersökningen påvisar att Finkels flexibilitetsteori till stor del kan anses vara tillämplig i den marina kontexten, men att det även finns centrala element i teorin som inte till fullo är förenliga med sjöstridskrafternas verklighet. Dessa aspekter bildar därigenom en grundplatta för en kontextuellt betingad modell som dels adderar en dimension till Finkels flexibilitetsteori och dels påvisar hur flexibilitet förstås utifrån sjöstridskrafternas perspektiv. Modellen visar även att flexibilitetsbegreppet utifrån sjöstridskrafternas synsätt ska förstås som en dynamisk process med flera ingående element. Sålunda måste vissa förutsättningar vara uppfyllda för att de eftersträvansvärda konsekvenserna av ett flexibelt förhållningssätt ska kunna realiseras.

Att kunna agera tillsammans är en nödvändighet i ett krisläge (Regeringen 2020) vilket medför att vi därför måste ha förmågan och planeringen för att hantera en breddad hotbild i alla konfliktnivåer. Genom att stärka vår förmåga att hantera kriser, stärker i förlängningen vår motståndskraft inom ramen för totalförsvaret och gör oss mer förberedda inför en höjd beredskap. Syftet med studien är att skapa en överblick över förutsättningarna för civil-militär samverkan inom det svenska krishanteringssystemet. Detta sker genom att titta närmare på hur samarbetet gick till under hanteringen av skogsbränderna 2014 och 2018 i Västmanlands, Gävleborgs, Dalarnas och Jämtlands län. Studiens resultat visar på stora möjligheter att effektivisera Försvarsmaktens interoperabilitet inom svensk krishantering genom att möjliggöra vissa proaktiva åtgärder. Studien presenterar relevant insikt inför uppbyggandet av ett nytt totalförsvar och Sveriges väg framåt för att hantera kriser mer effektivt och därmed också stärka vår totalförsvarsmåga.

Försvarsmakten har anställda läkare för att hantera militärers fysiska problem, psykologer för deras mentala problem och präster för själsliga problem. Försvarsmakten ger uttryck för att själavård bidrar till operativ effekt och präster är satta att leda själavården. Forskning visar på ökad risk för stressymptom bland personal som deltagit i militära missioner och att goda relationer kan motverka destruktiva symptom. Inom ramen för denna studie har ingen svensk forskning påträffats som stödjer att själavård bidrar till operativ effekt. Själavårdskonceptet är outforskat ur ett militärt perspektiv och studien vill bidra med vetenskapligt grundad förståelse om dess roll och vilken betydelse själavården har för krigföringsförmågan. Genom en induktiv ansats och ett kvalitativt perspektiv har förståelsen utvecklats med en anpassad form av grundad teori. Forskningsfrågor 1. Vilken roll spelar själavården för officerare i Försvarsmakten? 2. Upplever officerarna att själavården har betydelse för krigföringsförmågan? Resultatet visar att militär själavård kan förstås som en decentraliserande process bestående av traditionell, social och spirituell vägledning. Resultatet presenteras i en tredimensionell modell som sammantaget baseras på tolv kategorier som framträtt ur empirin. Betydelsen av militär själavård för krigföringsförmågan framstår som en individuell drivkraft som armerar och förstärker krigföringsförmågan. Diskussionerna i studien består av tre teoretiska analyser: Den första diskussionen förbinder resultatet med forskningsöversikten. Den andra diskussion förenar resultatet med den teoretiska referensramen där en utvecklad modell av krigföringsförmågan presenteras. Den tredje diskussionen utgörs av en perspektivisering där resultatet projiceras mot teori som framträtt sent under studien.

Flexibilitet är ett begrepp som i Doktrin för Gemensamma operationer (DGO20) lyfts fram som en avgörande förutsättning och ett förhållningssätt för Försvarsmakten att anpassa sig efter rådande omständigheter och en allt osäkrare omvärld. Detta är något som enligt tidigare forskning om militär flexibilitet ställer krav på såväl organisation som individer att tillåta och uppmuntra såväl nytänkande som kreativitet. Officerares förståelse för och uppfattningar om begreppet påverkar organisationens samlade förmåga till anpassning. Vilka förutsättningar har Försvarsmakten att hantera de osäkerheter vi ser idag såväl som i framtiden om flexibilitet är en avgörande förmåga? Studien syftar till att ur ett kvalitativt perspektiv och med en tolkande ansats bidra till vetenskaplig kunskap om officerares förståelse för begreppet flexibilitet, ställt i kontrast mot vad som står i gällande doktriner. Studien är en induktivt driven, kvalitativ undersökning med tematisk analysmetod. Studiens resultat visar hur officerare på taktisk nivå i Flygvapnet och Marinen förstår begreppet flexibilitet, genom temana individ, organisation och kontext, där innebörden utgörs av såväl förutsättningsskapande faktorer som inneboende begränsningar hos enskilda individer och organisationen som helhet. Resultatet visar också på vissa kontraster mellan officerares förståelse och det som anges i doktrinerna, där respondenterna utifrån respektive kontexter har en bredare syn på vad flexibilitet innebär, präglad inte bara av insats- och konfliktsituationer utan främst av friktioner inom den vardagliga produktionsverksamheten för såväl individer som organisation. Här kan aspekter med utvecklingspotential inom flexibilitetsområdet identifieras, vilka påverkar Försvarsmaktens förmåga till flexibilitet positivt om de omhändertas.

Creativity is a multifaceted concept which has seen an increased relevancy in the contemporary military debate. Creativity is often thought of as a desirable trait among leaders within military organizations, by viewing war as an art. Even though the concept has a stated importance in both science and doctrine, there is a noticeable shortage of explicit descriptive texts about the phenomenon. The US army has recently implemented a new design methodology, with the purpose of enabling and harnessing creativity. Creativity and its role within military organizations should not be seen as self-explanatory. The concept is allegedly barrowed from other scientific fields, such as sociology and psychology. This thesis aims to bring an understanding of military creativity and its construction in the US army context through Koselleck’s conceptual history analysis. This is done by studying contemporary and premillennial doctrines both synchronically and diachronically. The results show an increased overall value toward creativity as a concept and has been implemented on all levels of warfare. Military creativity revolves mostly around divergent thinking, though it also includes convergent thinking. This study suggests that part of the reason for its increased value is linked with the enhanced expectations of its importance in future, unknown conflicts, and environments.