This study addresses the need to enhance Sweden's defence capability considering global changes and Russia's invasion of Ukraine, with a focus on defence innovation. It examines how the Swedish government's assumptions about defence innovation shape defence capabilities, emphasizing the government's strategic direction for defence innovation. Using Carol Bacchi's WPR method and critical discourse analysis, the study identifies two central problem representations: inertia and isolation. Inertia refers to the slow adaptation to new technological and organizational changes, while isolation pertains to the lack of collaboration between the defence sector and civilian actors. These representations lead to a discourse advocating increased risk-taking and faster development, often overlooking potential negative consequences. The study highlights the need for a balanced strategy that integrates innovation and conservatism to ensure sustainable defence development. Understanding these assumptions can help develop a more holistic and long-term strategy, which is crucial for strengthening Sweden's defence capability.

I och med det ökade hotet mot Sverige och det försämrade säkerhetsläget har den svenska Försvarsmakten upprustats, vilket medför ökat behov av personal. Svårigheterna med att rekrytera ny personal och få befintlig personal att vilja stanna inom organisationen begränsar Försvarsmaktens utveckling. Inom Försvarsmakten behöver soldater förhålla sig till strikta förhållningsregler och respektera ledningssystemet i form av en hierarkisk organisation, vilket kan göra det svårt att motivera soldater och få dem att trivas på arbetsplatsen.  Syftet med denna studie är att ge djupare förståelse för vilka faktorer som bidrar till ökad arbetstillfredsställelse och motivation hos anställda soldater inom Försvarsmakten. Studien undersöker även om och hur detta överensstämmer med ledningens faktiska arbete med att främja arbetstillfredsställelse och motivation hos soldaterna. Syftet undersöks utifrån frågeställningen: Hur uppnås arbetstillfredsställelse och motivation hos anställda soldater inom Försvarsmakten?  Frågeställningen undersöktes utifrån en fallstudie då elva semistrukturerade intervjuer utfördes. Tio intervjuer utfördes med soldater inom Försvarsmakten, medan en intervju utfördes gemensamt med två personalansvariga inom Försvarsmakten. En egen modell utformades för att belysa att arbetstillfredsställelse och motivation samspelar och påverkas av flera olika faktorer. Faktorerna kan vara olika starka för individer och hur arbetstillfredsställelse och motivation uppnås kan därmed skilja sig mellan individer. Det insamlade empiriska materialet analyserades utifrån en tematisk analysmetod.  I intervjuerna framkommer att kompetens, samhörighet, autonomi, kontroll, prestation och arbetsförhållanden påverkar arbetstillfredsställelse och motivation hos soldater inom Försvarsmakten. Kompetens, samhörighet och arbetsförhållanden anses ha störst påverkan på arbetstillfredsställelse och motivation. Kompetens handlar främst om att soldaterna behöver uppleva utveckling inom arbetet och arbetsuppgifterna, medan samhörighet innebär att de behöver känna tillhörighet och trygghet på arbetsplatsen. Arbetsförhållanden innefattar arbetsuppgifternas utformning, arbetsbelastning, personalhantering, belöningssystem och ledarskap. Soldaternas åsikter upplevs även överensstämma med ledarnas uppfattning om hur arbetstillfredsställelse och motivation uppnås. Det finns även en medvetenhet hos de personalansvariga att flera aspekter kan förbättras för att uppnå ökad arbetstillfredsställelse och motivation hos anställda soldater inom Försvarsmakten. / It is crucial to create and establish a strong, motivated, and safe unit in an organization like the Swedish Armed Forces, where the main purpose is to protect Sweden from being invaded and to protect its inhabitants. To achieve this, soldiers need to feel satisfied and motivated in the workplace, which involves creating a stimulating and positive environment.  The purpose of this study is to examine which factors contribute to increased job satisfaction and motivation among employed soldiers in the Swedish Armed Forces, and whether it is consistent with the management’s actual work to promote job satisfaction and motivation.  A case study was used to investigate the research question, where eleven semi-structured interviews were conducted: ten interviews with soldiers and one interview with two HR-managers. A proprietary model was developed to illustrate that job satisfaction and motivation interact and are affected by several different factors. These factors can vary amongst individuals depending on their own needs. The collected empirical material was analyzed using a thematic analysis method.  The interviews show that competence, affiliation, autonomy, control, performance and working conditions affect job satisfaction and motivation among soldiers in the Armed Forces. Competence, affiliation and working conditions are considered to have the greatest impact on job satisfaction and motivation.

Spätestens seit der Tagung „Staat Macht Uniform“ in Münster 2010 gilt die „Uniformenkunde“ nicht mehr als Liebhaberei von Militärgeschichtsfreunden, die Paspelierungen, Knöpfe und Schulterstücke akribisch dokumentieren. Auch die Militärgeschichte, die in Deutschland durch die Rolle der Wehrmacht im Zweiten Weltkrieg bis in die 1990er Jahre eher ein Schattendasein führte, was den breiten geschichtswissenschaftlichen Fachdiskurs betraf, wird inzwischen mit der Sozial-, Kultur-, Kommunikations- und Geistesgeschichte verbunden und gilt als innovativer Zweig der Geschichtswissenschaft: Neue Fragen werden gestellt, neue Antworten gegeben.

Kreativitet är en förmåga som Försvarsmakten önskar att militär personal behärskar och använder. Samtidigt saknas en tydlig beskrivning av vad militär kreativitet är, hur det ska tolkas och om det påverkas av yttre påverkansfaktorer. Trots vikten av att officerare ska kunna behärska kreativitet i en militär kontext, återfinns det inte en entydig sammanhållen definition av begreppet att förhålla sig till. Syftet med denna studie var att bidra till en djupare förståelse för militär kreativitet och de drivkrafter som påverkar kreativiteten i en militär kontext. De två frågeställningar som ligger till grund för studien var: Hur tolkas kreativitet i en militär kontext av yrkesofficerare i Försvarsmakten? Vilka drivkrafter hämmar alternativt stimulerar kreativitet i en militär kontext hos den enskilde yrkesofficeren? Frågeställningarna undersöktes genom intervjuer med yrkesofficerare i Försvarsmakten och analyserades i enlighet med en Grounded Theory-ansats. Studiens resultat visar att det finns en militär kreativitet som uppstår då militär personal befinner sig i en militär kontext och ständigt tänker nytt. Mer specifikt kan denna militära kreativitet definieras som: när militär personal på ett nytt och nyttigt eller generativt sätt skapar progression i en militär kontext. Denna studie bidrar således med att belysa progression som en viktig utgångspunkt för förståelsen av militär kreativitet. Studien visar också att den organisatoriska miljön har en central betydelse för den militära kreativiteten eftersom den stimulerar eller hämmar den militära personalen i sitt utövande. Studiens resultat pekar särskilt på att förekomsten av negativ korrigering, eller bestraffning, inom Försvarsmakten har en påtagligt hämmande effekt på militär kreativitet. / Creativity is an ability that the Swedish Armed Forces want their military personnel to master and use. At the same time, there is no clear description of what military creativity is, how it should be interpreted and whether it is influenced by external influencing factors. Despite the importance of officers being able to master creativity in a military context, there is no unambiguously coherent definition of the term to relate to. The purpose of this study was to contribute to a better understanding of military creativity and the driving forces that influence creativity in a military context. The two questions that form the basis of the study were: How is creativity interpreted in a military context by professional officers in the Armed Forces? What driving forces inhibit or stimulate creativity in a military context of the individual professional officer? The issues were examined through interviews with professional officers in the Swedish Armed Forces and analyzed in accordance with a Grounded Theory approach. The results of the study show that there is a military creativity that arises when military personnel are in a military context and constantly think new. More specifically, this military creativity can be defined as: when military personnel in a new and useful or generative way create progression in a military context. This study thus helps to shed light on progression as an important starting point for the understanding of military creativity. The study also shows that the organizational environment is central to military creativity because it stimulates or inhibits military personnel in their practice. The results of the study indicate in particular that the presence of negative correction, or punishment, within the Swedish Armed Forces has a significant inhibiting effect on military creativity.

Den föreliggande studien undersöker om en omarbetad version av skalan Risk Perception Self (RPS) och Risk Perception Other (RPO) som Hunter (2002) vidareutvecklade från Imhoff och Levine (1981) för att mäta riskperception hos piloter, även mäter riskperception hos militär personal. Hunters skala bestod av (RPS=26, RPO=17) frågescenarier uppdelade i 2 perspektiv föreställande typiska risksituationer som piloter kan möta i sitt arbete. Skalan översattes till svenska och scenarierna anpassades till risksituationer av allmänmilitär karaktär som militärpersonal förstår och möter i sitt arbete. Den omarbetade skalan besvarades av 153 militärer, 20-66 år gamla, genomsnittsålder 32.5, 17% kvinnor. Deltagarnas erfarenhet av militär verksamhet varierade, Erfarna individer var soldater som hade genomgått grundläggande militär-, soldat- och befattningsutbildning (n=93). Noviser var soldater som hade nyligen påbörjat sin utbildning (n=60). Skalan hade god reliabilitet (Chronbach α för RPS=0.88, RPO=0,89) och Hunters skalas struktur kunde till stor del återfinnas i den omarbetade skalan. Den omarbetade riskperceptionsskalan användes därefter för att undersöka om studiedeltagarnas kunskap, erfarenhet, kön och ålder påverkar riskperceptionen och om den kontexten man befinner sig i när man besvarar frågorna påverkar deltagarnas riskuppfattning. Resultaten visade att Erfarna deltagare bedömer risker som mindre farliga. Kvinnor och äldre bedömer risker som farligare och personal tillhörande stridande förband bedömer risker som mindre farliga än personal vid stödjande förband. Dessa resultat är i huvudsak i linje med tidigare forskning vilket tyder på att den omarbetade skalan förmår att mäta riskperception bland militär personal. Generellt bedömde Noviser risker som farligare jämfört med Erfarna i underdimensionerna Självorsakade risker, Externa hot och Riskbenägna beslut oavsett vilken kontext de befann sig i när de fyllde i enkäten. / The present study investigated whether a revised version of the scale Risk Perception Self (RPS) and the Hazard Perception Other (RPO) that Hunter (2002) developed from Imhoff and Levine (1981) to measure the risk perception of pilots, also measures risk perception among military personnel. Hunters scale consisted of (RPS=26, RPO=17) scenarios divided in 2 perspectives depicting typical risk situations that pilots faced in their work. The scale was translated into Swedish and the scenarios adjusted to risk situations of general military nature as military personnel would understand and encounter in their work. The revised scale was answered by 153 servicemen, 20-66 years old, average age 32.5; 17% women. The participants' experience of military operations varied: Experienced individuals were soldiers who had undergone basic military training and specific military training (n = 93). Novices were soldiers who had recently started their training (n = 60). The scale had good reliability (Cronbach α = 0.88 for RPS, RPO = 0.89) and the factor-structure of Hunter’s scale replicated reasonably well in the revised scale. The revised risk perception scale was then used to investigate whether the study participants´ knowledge, experience, gender and age affected risk perception and if the respondents’ contexts affected the participants´ risk perception. The results showed that Experienced participants assessed risks as less dangerous. Women and older people assessed risks as more dangerous, and personnel associated with combat units assessed risks as less dangerous than personnel in supporting units. These results are generally in line with previous research and suggest that the revised scale is capable of measuring the risk perception among military personnel. An interesting result was that the context in which the participants answered the questionnaire also affected risk perception. Generally, Novices assessed risks as more dangerous than experienced in self-made hazards, external threats and risk-prone decisions regardless of what context they were in when they filled in the questionnaire.

År 2018 återinfördes pliktsystemet i Sverige vilket innebar att vi till delar lämnade ett professionellt yrkesförsvar som vi hade haft på grund av fredstider. Frivillighetsförsvaret hade haft vissa problem med ”tappet” av människor både under grundutbildningen på grund av möjligheten till avhopp men också efter grundutbildningen. Det bristande intresset att fortsätta sin yrkeskarriär inom Försvarsmakten har uppmärksammat i den tidigare forskningen och med ett pliktförsvar som även har frivilligt sökande rekryter blev jämförandet mellan grupperna basen till problemställningen att det kanske finns en skillnad mellan pliktade och frivilliga rekryter i motivationen till fortsatt karriär inom Försvarsmakten som kan påverkas av befälens ledarskap. Teorierna som används för att jämföra motivation hos frivilliga och pliktade rekryter grundar sig i Fabrizio Battistellis (1997) teori som kartlägger om respondenterna har paleomoderna drivkrafter moderna drivkrafter eller postmoderna drivkrafter. För att jämföra synen på ledarskapet användes teorier av Gerry Larsson som Utvecklande ledarskap, Konventionellt ledarskap och Destruktivt ledarskap. Resultatet mellan de pliktade rekryterna och de frivilligt ansökande rekryterna visade att de motiverades av liknande anledningarna och även hade liknande uppfattningar om ledarskapet. Det fanns få statistiskt signifikanta skillnader, men rekryterna motiverades mest av de självförverkligande drivkrafterna både i början av grundutbildningen och tre månader senare. Resultatet för uppfattandet av ledarskap visade att de mest ansåg att befälet använde sig av ett konventionellt ledarskap. Att rekryterna uppfattade att befälen bedrev ett konventionellt negativt ledarskap borde uppmärksammas då det kan leda till destruktivt ledarskap som i sin tur kan leda till fler avhopp. Konsekvenserna av ett negativt ledarskap har en inverkan både på kort och lång sikt, och enligt tidigare forskning har ledarna ett stort ansvar för möjligheten att påverka rekryterna genom sitt ledarskap. / In 2018, the duty system was partly reestablished in Sweden, which meant that we left a professional defense that we had had because of peacetime. The voluntary defense had some problems with the "lost" of people both during the basic education because of the possibility of drop-off but also after the basic education. The fact that volunteers did not have the same interest in a continuing professional career has drawn attention in the previous research and with a duty defense that also has voluntarily seeking recruits, the comparison between the groups was the basis of the problem that perhaps there is a difference between obliged and voluntary recruits in the motivation for continued career in the Armed Forces that can be influenced by the commanders' leadership. The theories used to compare the motivation are based on Fabrizio Battistelli's (1997) theory which maps whether the respondents have paleomodern drivers of modern driving forces or postmodern driving forces. To compare the view of leadership, theories were used by Gerry Larsson as Developing Leadership, Conventional Leadership and Destructive Leadership. The result between the obliged recruits and the volunteer recruits showed that they were motivated by similar reasons and also had similar views on leadership. The similar perceptions resulted in the differences seen in the result being not statistically significant, but the recruits were motivated most by the self-realizing driving forces both at the beginning of the basic education and three months later. The result for the perception of leadership showed that most believed that the command used a conventional leadership. The fact that the recruits perceived that the commanders were conducting a conventional negative leadership should be recognized, as this can lead to destructive leadership which in turn can lead to more departures. The consequences of negative leadership have an impact both in the short and long term, and according to previous research, the leaders have a great responsibility for the possibility of influencing the recruits through their leadership.

<p>Vådabekämpningar är inget nytt fenomen när det kommer till militära operationer. För att kunna lösa detta problem så måste man ta reda på vilka de största orsakerna till vådabekämpning är samt vilka lösningar det finns för att minska risken. I denna uppsats har det genomförts kvalitativa litteraturstudier om fenomenet vådabekämpning, från <em>Operation Desert Storm</em> och framåt.</p><p> Syftet med uppsatsen är att studera hur arbetet med att förhindra vådabekämpningar skulle kunna se ut, samt ta reda på vilka de största anledningarna är till att vådabekämpningar uppstår.</p><p> Analysen visar att det finns en rad olika orsaker till att vådabekämpningar uppstår. Vidare så visas ett antal åtgärder som kan vidtas för att minska risken för vådabekämpningar. Resultatet visar på att det går att reducerar riskerna, men att fenomenet aldrig helt kan försvinna.</p> / <p>When it comes to military operations, fratricide is not a new phenomenon. In order to solve the problem of fratricide, one has to be aware of its major cause as well as the means by which the risk of fratricide can be decreased. This paper presents a qualitative study of literature concerning the phenomenon of fratricide from the time of <em>Operation Desert Storm</em> and after.</p><p>The purpose of the paper is to learn how the work to prevent fratricide might be organized as well as outlining the major causes of fratricide.</p><p> The analysis shows that there are several causes to fratricide. It also presents a number of actions that can be taken to decrease the risk of it happening. The result shows that even though the risk can indeed be reduced the phenomenon as such will never disappear completely.</p>

<p>Uppsatsen tar sitt avstamp i ämnet krigsvetenskap och den förändring av försvarsmaktens verksamhet som de kombinerade uppgifterna, insatsförsvar och fredsbevarande insatser har skapat. Den del av krigsvetenskapen som uppsatsen riktas mot är krigföringens grundprinciper och tillämpningen av densamma inom de nya ramar som försvarsmakten agerar inom.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en skillnad mellan teori och praktik har uppstått gällande krigföringens grundprinciper. Genom att avgränsa området till taktisk och operativ nivå, de grundprinciper som finns i den svenska marina doktrinen och det svenska ytstridsvapnet, görs en problemformulering och uppsatsens frågeställning definieras till:<em> </em></p><p><em>Vilka skillnader kan utrönas mellan den teoretiska innebörden av krigföringens grundprinciper och den tolkning av dessa som görs inom dagens svenska ytstridsvapen?</em></p><p>En kvalitativ metod, där litteraturstudier och intervjuer används som forskningstekniker, fastställs som lämplig metod för uppsatsen. Därefter diskuteras validitet och generaliserbarhet samt källorna ur en kritisk synvinkel. Följande kapitel förklarar den teori som krigföringens grundprinciper innefattar. Grundprinciperna; sätt upp ett mål och håll fast vid det, god anda, offensivt handlande, säkerhet, överraskning, samordning, kraftsamling, stridsekonomi, taktikanpassning och lämplig organisation avhandlas separat för att skapa den teoretiska grunden. Därefter exemplifieras grundprinciperna och den insamlade empirin sammanställs. Slutligen diskuteras uppkommen problematik för varje princip. Till sist sammanställs de slutsatser som komparationen mellan teori och empiri har lett till. Fem av tio grundprinciper visade sig ha en skillnad mellan teori och praktik på olika vis. Slutligen föreslås vidare studier på ämnet som helhet och på de särskiljande fem i synnerhet.</p> / <p>This essay starts out in the problems that have risen involving military science and modern warfare. The principles of war were selected as the topic of research and through a discussion the thesis question was set out to be:</p><p><em>Which differences can be found between the theoretical explanations of the principles of war and the application that is made within the Swedish surface warfare system today? </em></p><p> Limitations were set to be the Swedish surface warfare system, peacekeeping operations, and the operational and tactical levels of warfare. Since academics argue which the “real” principles of war are, this essay defined them as the ones found in the Swedish Maritime Operational Doctrine. These principles are: define an objective and stand true to it, good morale, offensive action, security, surprise, organization, concentration of forces, economy of force, tactical adaptation and organisation.</p><p>Through a qualitative method, including the techniques interviews and literature studies, the essay formed a basis for theory and empirics. A critical discussion concerning sources, as well as the terms validity and generalisability, concluded the method chapter. The theory chapter presented the theoretical picture of the selected principles from the selected literature. Following chapter provided a historical example and the modern views of each principle.</p><p>Through a discussion, five of the ten principles were accepted as applicable today. The other five, define an objective and stand true to it, offensive action, concentration of force, surprise, and security were determined to differ, each in its own way, from theory. Hence, a further study upon the subject was suggested to investigate the same topic on alternate arena as well as a closer look upon the four differing principles.</p>

<p>Beslutsfattning om militära våldsmedel varierar med en nations civil-militära mönster. Genom att teoretiskt använda maktbegreppet för att beskriva vilka normativa styrprinciper som formar den civil-militära relationen kan den också beskrivas. Teorin appliceras på Falklandskonflikten och Ubåtsincidenterna i Sverige under tidigt 80-tal. Effekterna som undersöks är tid och uppfattning om det strategiska målet som operationen syftar till.  </p><p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av relationer mellan civila makthavare och den militära organisationen påverkar utformningen av beslut om militärt våld. Uppsatsen förklarar vilka styrprinciper som ligger bakom hur olika politiska system fattar beslut om militärt våld.</p><p>Resultatet indikerar att maktbegreppet är fruktbart för att kategorisera den civil-militära relationen och därmed beskriva hur olika politiska system fattar beslut om militärt våld. Sverige tenderade till att reglera och överlåta våldsbeslut till den militära aktören, men uppvisade en pragmatisk hållning när beslut brådskade. Storbritanniens dominerande drag var förhandling genom samverkan vilket medförde att direktiv var sällsynta. Reella likheter mellan Storbritanniens och Sveriges civil-militära relation existerade. En skillnad var graden av integration. En formell integration av försvarsmaktsledningen i den politiska ledningen socialiserade den militära aktören till att uppfatta politiska intentioner och internaliserar den att ta hänsyn till politiska konsekvenser av våldsmakten. I Sverige uppstod samverkan mellan aktörerna på basis av <em>ad-hoc</em> vilket medförde att den militära aktören fick stora friheter att genomföra operationen på bekostnad av den civila kontrollen</p> / <p>Decision-making on military violence varies with a nation’s civil-military relation. Applying a theoretical framework that uses the concept of power to determine the normative and ruling principles will allow a model to describe and categorise the civil-military relation. The theory is applied on the Falklands conflict and the Swedish issue of violating submarines in the early eighties. The effects that are examined are time and the apprehension of the conception over the strategic goal for the operation.</p><p>The purpose of this study is to examine how different types of relations between politicians and the military organisation, are affecting the design of the decision process. The study explains what normative and ruling principles that are underlying how different political systems make decisions on military violence.</p><p>The results indicate that the concept of power can be fruitful to categorise the civil-military relation and thereby describe how different political systems makes decisions on military violence. Sweden had an inclination towards governmental regulation and to hand over the decisions to the military operator, but had also a pragmatic attitude when decisions were urgently needed. The dominating inclination in UK during the Falklands conflict was to closely co-ordinate actions through negotiations between the civil and military operators. Actual similarities between the UK and Sweden did exist as well. However, a difference was the level of integration. A formal integration of the military supreme command into the Ministry of Defence will socialise the military operator so that he will detect political intentions and internalize him to take decisions with political considerations. In the case of Sweden co-ordination was run on basis of <em>ad-hoc</em> which gave the military operator large amount of freedom to act at the expense of the civil control</p>

<p>Uppsatsen gör en första ansats till redogörelse för smygteknikens taktiska implikationer.</p><p>Vilka möjligheter finns med smygtekniken mot en kvalificerad motståndare under väpnad strid? Detta koncentreras till tre olika områden: duellstrid, underrättelseinhämtning och vilseledning. Med avstamp i flottans gamla reglemente, TRFL, via litteratur i ämnet, och slutligen med intervjuer dras slutsatser på huruvida sjötaktiken påverkats, eller kan påverkas av signaturanpassningen.</p><p>Slutsatserna är, förutom att fortsatt forskning behövs på området, att det är av största vikt att fartygschef har adekvata beslutsunderlag angående fartygets signaturer, och att signaturanpassningen, rätt nyttjad, ger taktiska fördelar.</p> / <p>This study examines how stealth technology affects Swedish tactics in the naval arena. Could stealth technology improve the chances of successful naval warfare? This puts focus on three underlying questions: how stealth technology affects your odds, in a duel, in deceptive action, and during reconnaissance/information gathering?</p><p>This requires a description of stealth technology, benefits and disadvantages, and a thorough picture of Swedish naval tactics. With this in mind, an analysis is conducted where the benefits of stealth technology are compared with Swedish naval tactics. The main results of this study shows that, firstly, the subject needs more careful research, secondly that stealth technology gives, if properly used, a tactical advantage.</p>