No description available.

Why has some cyber-attacks been more successful than others? There has been in the near past examples of cyber-attacks used with different purposes. How do we understand these chosen targets and what result the attack accomplished? Research has discussed similarities between aviation warfare and cyber warfare, and how the first could explain what is happening in cyber warfare now. There is also opposing opinions whether cyber warfare should be seen as a method to alone force a will on your opponent or if cyber warfare should mere be supporting other military means. The essay test Warden’s theory “The Enemy as a System” capacity to explain why the effect of cyber-attacks can differ. It will also compare the effect in different cases based on standalone and supporting cyber-attacks. The essay concludes that Warden’s theory does not have any explanatory value but the difference in effective and ineffective cases is whether the cyber-attack was supporting other military means or a standalone attack.

Det finns relativt omfattande internationell (främst amerikansk) litteratur som visat att militär internationell insats påverkar den anställde och dennes familj/nätverk, men få svenska studier. Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om psykologiska belastningsfaktorer och stödbehov i samband med militär insats i utlandet med fokus på familjesituationen. Aktuella frågeställningar var: Hur upplevde veteranen/partnern ökad belastning, stressreaktioner eller annan påverkan på måendet? Hur upplevde veteranen/partnern/paret behov av stöd? Hur upplevde veteranen/partnern att PREP, ett pedagogiskt förebyggande program för par, varit till hjälp vid insats? Undersökningsgruppen bestod av fyra par som genomgått PREP där en i paret deltagit i en militär internationell insats i Afghanistan. Inför intervjuerna gjordes en intervjuguide på basis av inläst material. Det insamlade intervjumaterialet bearbetades utifrån tematisk analys. Resultat som framkom var ökad belastning på hemmavarande, (övergående) påverkan på måendet hos paret, betydelsen av mentala och praktiska förberedelse och en fungerande kommunikation liksom svårigheter att ta varandras perspektiv. Positiva effekter framkom som yrkesmässig utveckling, kamratskap under missionen och att paret klarat utmaningen. Specifika förutsättningar för anhörig till civilrekryterad personal beskrevs. Behov av stöd i olika former framkom liksom att PREP varit till hjälp. Slutsatser som drogs var betydelsen av delaktighet, vikten av att följa upp mental hälsa, att ett ”nätverkstänk” bör genomsyra hela (utbildnings)insatsen samt att bygga upp ”förstärkt PREP” eller andra anpassade former för par i behov av professionell behandling.

Den här uppsatsen handlar om hur inrikespolitiken i Tyskland påverkar det tyska utrikespolitiska handlandet. Den tar sin utgångspunkt i det tyska beslutet att inte delta i insatsen i Libyen och att lägga ned den tyska rösten i Förenta Nationernas (FN) säkerhetsråd.

Bakgrund: I väpnad konflikt tjänstgör militära sjuksköterskor som har i uppdrag att ge vård och omvårdnad till både militära och civila befolkningar. Väpnad konfliktsmiljö kan försvåra deras arbete och försämrar möjligheten att ge en god omvårdnad. Militära sjuksköterskors arbetsplats ser annorlunda ut än det i en vanlig vårdkontext. Detta innebär att flera utmaningar och svårigheter kan uppstå. Militära sjuksköterskor behöver gå på specifika utbildningar innan de åker på insats. Detta för att kunna erhålla kunskap om att ge vård som är grundad på evidens. En översikt av sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta i väpnad konflikt vid internationella uppdrag kan gynna andra grundutbildade sjuksköterskor som är intresserade av att åka på insats. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta i väpnad konflikt vid internationella uppdrag, med fokus på såväl vårdandet som varandet. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studien baserades på elva vetenskapliga artiklar som hade en kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell.  Resultat: Fem huvudteman identifierades: att vistas i ett väpnad konfliktområde, passa in i en ny profession: att vara en soldatsjuksköterska, att möta utmaningar, mitt team är min familj och att komma hem. Sjuksköterskorna upplevde att uppdraget som utfördes i väpnade konfliktområden var väldigt lärorik och givande. Under insatsen hade sjuksköterskorna blandade känslor och tankar kring sig själva och sin profession. Insatsen i väpnade konflikter förändrade sjuksköterskorna som personer. De mötte svårigheter och hinder som gav de värdefulla erfarenheter och ledde till många nya kunskaper.   Slutsats: Militära sjuksköterskorna som åker på internationella uppdrag befinner sig i främmande situationer som kan bidra till unika levnadsvillkor. Sjuksköterskornas arbete i väpnad konflikt möttes av flera utmaningar som påvisade att de oftast hade relevanta kunskaper för att hantera svåra situationer och hitta kreativa lösningar för att underlätta omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskorna mötte även svårigheter med att återintegrera sig, men med rätt stöd av deras skyddsnät och professionell hjälp kunde det underlätta åter integreringsprocessen.

The purpose of this study is to explore how six history teachers in the later years of primary school teach about military conflicts. The aim is also to explore how the teachers are teaching to develop the students’ historical consciousness. The method used in this study is semi-structured interviews. The result of the study has been analyzed based on Jörn Rüsen´s typologies and principles for historical consciousness. The result has also been analyzed in relation to the previous research available.  The results show that the teachers feel that teaching about military conflicts extract a particular interest from the students, where they also bring more of their own perceptions, thoughts and experiences to the classroom compared with teaching other content. Since the Russian invasion of Ukraine this has become particularly noticeable. The teachers describe military conflicts as a content that makes connections between the past and the present especially visible. The methods that the teachers use vary, but notably causality is used to achieve the purpose. Time constraints pose as a challenge for teachers to succeed in teaching.  The conclusions are that military conflicts can in many ways be seen as good content to develop students’ historical consciousness, but there are challenges like time limitations and that the future perspective is not dealt with to the same degree as past and present. However, events with high topicality which are close to the students in terms of time and place make the teaching feel more meaningful. Historical consciousness is a complex concept that would need to be clarified in the curriculum in order to provide a more equal education to the students.

Uncertainty shapes the world for decisionmakers and their supporting intelligence officials. There is much written about the relation between political decisionmakers and the larger intelligence agencies. But most decisionmakers that are handling uncertainty are not politicians and they are not supported by specific intelligence agencies. This essay focus on the military decisionmakers and their “in-house” intelligence officers.The concept of epistemic communities is in this study used in a case study of Swedish military decisionmakers and intelligence officials to better understand the interaction between them. The concept sheds light on the importance of how perceptions of uncertainty and views of knowledge shapes communities and creates differences in norms and culture. The differences between decisionmakers and intelligence officers in turn affects their cooperation and could increase the risk of faulty decision making and surprise.

Försvarsmakten (FM) behöver kompetenta officerare med vana till väpnad strid. Genom att synliggöra och tillvarata officerare med utlandserfarenhet kan kompetensen användas på ett sätt som ökar försvarsförmågan och behåller kompetensen inom FM. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur officerens kompetens förstås och omhändertas efter utlandstjänstgöring av personalplanerande officerare- chefer på bataljonsnivån i armén. För att uppnå syftet har författaren genom den tematiska analysen (TA) en ansats till objektiv tolkning av respondenternas subjektiva syn på officerskompetens vilket sedan beskrivs i resultatet. Genom ansatsen till objektiv tolkning har författaren utvecklat ett förslag till förståelsemodell av kompetens till vidare forskning i slutet av uppsatsen.   Författaren lyfter även fram och diskuterar teori i uppsatsen om officerskompetens med historiska återkopplingar för att visa att officerskompetensens har, och kommer att utvecklas genom att officeren får möjlighet till att delta i skarpa insatser. Författarens abduktiva ansats med TA skapar två huvudteman. Det första är förståelsen av kompetens som har två underteman: definitionen av kompetens och kompetensens värde. Det andra huvudtemat är tillvaratagandet av kompetens som har två underteman: organisationen som drivkraft och kompetensuppbyggnad. Dessa teman utgör uppsatsens resultat som diskuteras i kapitel fem och ger svar på uppsatsens forskningsfråga.

<p>Studiens utgångspunkt var den makt som medier besitter i framställningen av nyheter, det vill säga den symboliska makt som förmedlas genom språket, bildar opinion, samt påverkar hur dess läsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara på följande frågor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framställdes?, vilka diskurser som dominerade framställningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna får för människors attityder, förhållningssätt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjälpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framträdde i analysen var; militär/säkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser. Den militära/säkerhetspolitiska diskursen var dominerande och använde sig av övriga diskurser för att legitimera militär närvaro och förstärka Afghanistans behov av fortsatta interventioner, där hot och säkerhet utgjorde de främsta argumenten. Slutsatsen blev således att den militära/säkerhetspolitiska diskursen reglerade behoven, samt med hjälp av övriga diskurser definierade Svenskar/Sverige och Afghaner/Afghanistan, där skillnader drogs mellan ”vi svenskar” och ”dom andra afghanerna” vilka tillskrevs olika mycket värde. Analysmaterialet reproducerade därmed ojämlika bilder av makt- och levnadsförhållanden vilket diskuterats i förhållande till socialt arbete, där ett kritiskt förhållningssätt till mediers rapportering ansågs som fundamentalt för ett framtida solidariskt socialt arbete.</p>

<p>Det råder en unik problematik runt hanteringen av nedlagda militära områden och den information som idag finns rörande sådana områden är ytterst sparsam vilket skapar en kunskapslucka. Det finns inga tydliga riktlinjer för hur arbetsprocessen vid en förändrad markanvändning ska bedrivas vilket skapar ett stort behov för en tydlig arbetsmodell. Den här uppsatsens huvudsyfte har varit att tillgodose detta behov genom att skapa en ny översiktlig och tydlig arbetsmodell. Uppsatsen är utförd i samverkan med Gävle kommun som hade ett önskemål om att få hjälp med att sammanställa information om militära lämningar i Västra Kungsbäck, för att kunna planera för områdets framtid. För att uppfylla denna önskan har en fallstudie av Västra Kungsbäck påbörjats, som visar på var det finns militära lämningar samt en samlad riskbedömning av området. För att skapa den nya arbetsmodellen på bästa sätt utfördes en jämförelsestudie, med hjälp av en analysmatris, av två befintliga arbetsmodeller: Att lära sig leva med OXA och Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Vi har upprättat en ny arbetsmodell med fem steg som kan tillämpas på nedlagda militära övnings- och skjutfält som ska genomgå en förändring av markanvändningen. Den nya arbetsmodellen bör dock vidareutvecklas och ses som ett levande dokument som ständigt ska förbättras. Efter ytterligare bearbetning av den nya arbetsmodellen kommer den att fungera som ett vägledande hjälpverktyg vid den fysiska planeringen för ett hållbart samhälle.</p>