Studiens utgångspunkt var den makt som medier besitter i framställningen av nyheter, det vill säga den symboliska makt som förmedlas genom språket, bildar opinion, samt påverkar hur dess läsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara på följande frågor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framställdes?, vilka diskurser som dominerade framställningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna får för människors attityder, förhållningssätt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjälpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framträdde i analysen var; militär/säkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser. Den militära/säkerhetspolitiska diskursen var dominerande och använde sig av övriga diskurser för att legitimera militär närvaro och förstärka Afghanistans behov av fortsatta interventioner, där hot och säkerhet utgjorde de främsta argumenten. Slutsatsen blev således att den militära/säkerhetspolitiska diskursen reglerade behoven, samt med hjälp av övriga diskurser definierade Svenskar/Sverige och Afghaner/Afghanistan, där skillnader drogs mellan ”vi svenskar” och ”dom andra afghanerna” vilka tillskrevs olika mycket värde. Analysmaterialet reproducerade därmed ojämlika bilder av makt- och levnadsförhållanden vilket diskuterats i förhållande till socialt arbete, där ett kritiskt förhållningssätt till mediers rapportering ansågs som fundamentalt för ett framtida solidariskt socialt arbete.

Sverige befinner precis som många andra länder i en omstrukturering av sin försvarsmakt, där syftet är att reducerastorleken samt anpassa Försvarsmakten mot de nya uppgifter som den förändrade omvärlden kräver. En av deuppgifter som har fått ett större fokus är det ökade deltagandet i internationell verksamhet. Men hur ser relationen utmellan officerskåren och de villkor som FM ställer med anledning av den ökade internationaliseringen?Denna uppsats kommer genom dokumentstudier och enkät undersökning att ge svar på följande frågor.Min övergripande frågeställning är: Skiljer sig officerskårens syn på den egna professionen markant frånFörsvarsmaktens syn?Resultaten i arbetet visar att officerskårens syn i de flesta fall väl stämmer överens med den syn som Försvarsmaktenhar.Den första delfrågan som jag ställer i uppsatsen för att svara på den övergripande frågeställningen är:Finns det skillnader mellan de som har skrivit kontrakt som förbinder dem till utlandstjänstgöring, dvs. de undersöktaMHS eleverna, och officerarna från FHS ChP som ursprungligen utbildades mot invasionsförsvaret, och därmed intehar skrivit kontrakt som förbinder dem till utlandstjänstgöring?Svaret är att det föreligger flera olika signifikanta skillnader mellan de undersökta MHS eleverna och officerarna frånFHS ChP.Nästa delfråga som jag ställer lyder enligt följande:Påverkar det land som missionen genomförs i samt tiden för tjänstgöring viljan att tjänstgöra i internationell tjänst?Svaret på frågan är att det land som missionen genomförs i påverkar viljan till tjänstgöring, däremot är intetjänstgöringstidens längd något som påverkar viljan att tjänstgöra.Den sista del fråga som jag ställer lyder:Finns det skillnader i de undersökta populationerna som inte går att härleda till MHS respektive FHS tillhörighet?Inom de undersökta populationerna föreligger det flera olika signifikanta skillnader som inte går att härleda till MHSrespektive FHS populationen. / As the world situation is changing, the Swedish Armed Forces, like those of many other countries,are in a phase of structural reorganization, with the purpose of downsizing and also adapting theArmed Forces to new tasks. One of the tasks that has higher priority today is participation ininternational military operations. What is the attitude of officers to these new commitments?This essay, by analysing documents and interviewing officers, attempts to bring clarity to thecomprehensive issue:Is there a striking difference between the officers’ view of their own profession and the ArmedForces’ view?The results show that the view of the officers in most cases closely matches that of the ArmedForces.To more closely examine the comprehensive issue the following three questions are posed:Firstly:Are there differences between students at the Military Academy (in whose contracts serviceabroad is compulsory) and those in the Swedish National Defence College‘s Advanced CommandProgramme (who were educated for Cold War situations and in whose contracts service abroad isnot compulsory)?Several significant differences are found when comparing the responses of students at the MilitaryAcademy and those in the Swedish National Defence College‘s Advanced Command Programme.Secondly:Is the willingness to participate in an international mission influenced by the country of themission and the length of the mission?The country of the mission affects the willingness to participate in an international mission,whereas the length of the mission does not.Thirdly:Can the differences in the answers be attributed to the fact that the interviewees are students atthe Military Academy or at the Swedish National Defence College?Significant differences in opinion are encountered that cannot be attributed to the fact that theinterviewees are students at the Military Academy or at the Swedish National Defence College. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 04-06

Det råder en unik problematik runt hanteringen av nedlagda militära områden och den information som idag finns rörande sådana områden är ytterst sparsam vilket skapar en kunskapslucka. Det finns inga tydliga riktlinjer för hur arbetsprocessen vid en förändrad markanvändning ska bedrivas vilket skapar ett stort behov för en tydlig arbetsmodell. Den här uppsatsens huvudsyfte har varit att tillgodose detta behov genom att skapa en ny översiktlig och tydlig arbetsmodell. Uppsatsen är utförd i samverkan med Gävle kommun som hade ett önskemål om att få hjälp med att sammanställa information om militära lämningar i Västra Kungsbäck, för att kunna planera för områdets framtid. För att uppfylla denna önskan har en fallstudie av Västra Kungsbäck påbörjats, som visar på var det finns militära lämningar samt en samlad riskbedömning av området. För att skapa den nya arbetsmodellen på bästa sätt utfördes en jämförelsestudie, med hjälp av en analysmatris, av två befintliga arbetsmodeller: Att lära sig leva med OXA och Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Vi har upprättat en ny arbetsmodell med fem steg som kan tillämpas på nedlagda militära övnings- och skjutfält som ska genomgå en förändring av markanvändningen. Den nya arbetsmodellen bör dock vidareutvecklas och ses som ett levande dokument som ständigt ska förbättras. Efter ytterligare bearbetning av den nya arbetsmodellen kommer den att fungera som ett vägledande hjälpverktyg vid den fysiska planeringen för ett hållbart samhälle.

Hur uppfattas den svenska militära alliansfrihetens ställning i takt med utökade militära samarbeten? Sveriges ingående av PESCO (Permanent Structured Cooperation), ett försvars-och säkerhetspolitiskt samarbete inom EU, har presenterats som ett steg i mot ett militariserat EU. Syftet med den här uppsatsen har varit att redogöra för och förstå underliggande problemframställningar till Sveriges säkerhets-och försvarspolicy samt vilken innebörd svenska policyskapare anseratt ökade samarbeten har för alliansfriheten. För att besvara syftet har regeringens utrikesdeklaration 2018, statens offentliga utredningar om säkerhetssamarbeten och propositionen om Sveriges ingående av PESCO analyserats med Carol Lee Bacchis kritiska policyanalys, What’s the problem represented to be?, och tolkats utifrån det teoretiska ramverket om nationell säkerhet och regionala säkerhetskomplex. Dominerande problemframställningar har presenterats utgöras av ryska aggressioner i östersjöområdet och Ukraina där både den svenska nationella säkerheten och EU:s regionala säkerhet upplevs hotad. Studiens slutsatser sammanfattas till att den nationella och regionala säkerheten upplevs förbättras med PESCO. Policyskapare anser även att alliansfriheten stärks och är beroende av ökade militära samarbeten, något som presenterats som ett nära steg till en allians, men studien kan inte avgöra hur allians friheten skulle påverkas av en direkt konflikt där en involverad stat undertecknat PESCO.

In-between 2000 and 2007 the Swedish armed forces helicopter wing experienced several major aviation accidents. These accidents were remarkable with regards to the facts that aviation accidents had been decreasing in numbers since 1970; that safety technology had developed; and that findings in earlier research suggests that the characteristics of Swedish national culture should lower the risk of accidents. The purpose of this study is to contribute to the understanding of these aviation accidents by applying theories of organizational factors in aviation accidents and organizational learning. The chosen method is a single case study conducted with a qualitative approach, focusing on the helicopter wing, its squadrons, structure and its command. The results of this study show that aviation accidents could be the result of many contributory organizational factors. They also show that organizational learning should be an integrated part of risk management. Finally they show that reorganizations considerably reduces an organizations capability to manage risks. The conclusion is that when safety critical organizations such as the military reorganize, they tend to lose critical procedures, objectives, management and structure which leads to higher risks and in some cases to accidents.

In this study the authors are exploring the profession of the military officer. The authors, which are military officers themselves, are doing this with an inductive quality based research method within a social science context. The military officer’s profession has during recent decades been under extensive changes both in organization and exercise within the military authorities of Sweden. Together with the political changes in the country of Sweden and the global changes regarding the strategic and security environment this has led to another view of the profession and its military context. These changes have led us to the need of explaining and the clarification of definitions, practice and concepts of the military officer. The investigation of the profession is conducted with an inside perspective. This study starts with interviews conducted together with personnel that in some way have a connection to the military profession. The interviews contain the core of the investigation, empirical data that tell us something about the profession of military officers, their on-the-job experiences and assumptions and conclusions regarding their own profession. Then follow an examination of doctrine and other literature regarding profession in a Swedish military context. This empirical data has led to a result presented as a model describing the military officer’s profession. The model itself is the first contribute of the study. The model has been used as an analytical instrument when investigating further empirical data. The interviews are divided into two different stages in the survey, the first part of interviews led to the model and the second part contains group interviews and this is where the actual analyses were completed. The main question of the study is whether the profession of military officers is coherent and congruent. The second contribute of this study is empirical findings that tell us a shift of focus is underway and has been for a while, within the profession, a "target-means displacement". This shifting of focus is explained using the practice of different logics, management logic and the logic of war. Management logic is defined mainly as bureaucracy and administration without an explicit connection to military knowledge and skills. The logic of war is defined as the opposite, knowledge and skills closely connected to the ability of leading, conducting and the organizing of combat at different tactical levels. Key words: Profession, military profession, officer’s military profession, management logic, the logic of war, bureaucracy, administration, focus shift, "target-means displacement.

När militära beslutsfattare väljer hur och till vad underrättelser ska användas görs detta i samverkan med underrättelseföreträdare. Med metod- och handböcker som stöd, görs det med utgångspunkt i vad som kan sammanfattas som militär rationalitet. Erfarenheter från det vardagliga livet i stabsarbete tyder på att det finns fler påverkande delar som döljs i det för givet tagna. Med utgångspunkt i svenska militära beslutsfattares upplevelser av att använda underrättelser och den sociala interaktion som omfattar inriktning och delgivning, undersöks i denna studie hur vi kan förstå beslutsfattarnas användande av underrättelser. Studien syftar till att skapa specifik förståelse för svenska militära beslutsfattares användning av underrättelser. Studiens resultat visar såväl på likheter, som olikheter med de mer omskrivna politiska beslutsfattarna. Handböckernas förenklande bilder med pilar som stöd till inriktning och delgivning sätts i perspektiv. Resultatet tyder på att större vikt måste läggas på den personliga interaktionen och relationen mellan militära beslutsfattare och underrättelseföreträdare. Det mest framträdande i relationen är behovet av förtroende. Ett förtroende som grundas i så väl grupparbete som i individuell interaktion. Underrättelsernas användande påverkas även av de militära beslutsfattarnas upplevda relevans, vilket bygger på underrättelseföreträdarens förmåga att anpassa underrättelsernas presentation och sätta dessa i beslutsfattarens kontext.Förståelse för den individuelle beslutsfattaren, med avseende på så väl kunskap som personliga preferenser blir därför avgörande.

This paper aspires to answer the question of what mistakes the United States Air Force committed during operation rolling thunder in the Vietnam war. The purpose of this is to contribute to a deeper understanding of the operation and moreover to contextualise the mistakes that were made and that according to modern papers of military failures are continuing to be made. There have been studies that have sought to explain the operations failures but by using the framework of the prevalent theorists John A. Warden and Robert A. Papes theories i hope to shed new light on this topic. By using John A. Warden and Robert A. Papes theories concerning the use and implementation of airpower important factors missing from the planning or execution of this operation can be identified. One overarching problem with the operation is the continued meddling by politicians and civilian cabinet members in the planning and execution of the operation. A fear of Chinese involvement also lead to incredibly strict rules of engagements that forbade american pilots from even returning fire in some instances. A lack of commitment and constant ceasefires hindered the operation from succeeding in putting enough pressure on the north vietnamese and allowed them to rebuild what was destroyed. One last key factor was the lack of coordination between the aerial and ground forces, this deminitied the effectiveness of both.

In an ever-changing world an armed force needs to adapt and learn from its mistakes. To do this it needs to have a working lessons-learned process and the Swedish army is in the developing phase of such a process. But how does it hold up against previous lessons-learned processes and what can be learned from these? The essay investigates the Swedish lessons-learned process used during its ISAF contingents between 2009-2013 and compare it to the process the Swedish army is developing today with the help of Dysons model for lessons-learned processes. The essay finds that, while some improvements have been achieved, there are certain factors that still needs to improve. Most importantly the understanding of what a lesson learned is and how to use it needs to be improved. This will help the organization in the other areas, such as knowledge management, dissemination, and transformation. Another area in need of development is the knowledge management IT-system. The study finds that further studies needs to be done in knowledge transformation within the organization. Further studies also need to be done regarding how the organization handles the lessons learned process in the units.

Relations between a country's political leadership and military power are important in many aspects. The military has a force mandate which requires control to balance its strength and loyalty. Unclear governance, grave disagreements or hidden agendas are indicative of a dysfunctional relationship and can lead to the military being given unrealistic goals, low political efficiency and failures in strategic assessments and decisions. In a crisis or war this means a risk to people's lives. There is an ongoing debate within the research field of civil-military relations regarding the extent to which and in what way politics should govern the military made in order to keep it both strong and loyal. The extremes advocate and autonomous military, separate from politics or the opposite, a military integrated with politics and society. The Swedish model is a combination of the extremes. Does this solution affect how Sweden plans its defence and the relationship between the political and military leaders in practice? Do the leaders have the right prerequisites to implement strategic plans? The purpose of this study is to analyze and explain in what way the civil-military relationship affects the strategic assessment and the defence decision-making processes in Sweden, by using Brooks theory. The purpose is also to contribute to fill the gap discovered in this research area as the bulk of studies have been done in an American perspective. The result shows that Sweden's civil-military relationship creates good conditions for a strategic assessment. There are however remarks that needs to be taken into account in order to minimize risks and mistakes.