Bakgrund: En av Försvarsmaktens uppgifter är att hjälpa konfliktdrabbade länder att bibehålla freden. Sjuksköterskor har varit en del av Försvarsmaktens arbete genom historien och är idag alltid en del av insatserna. Sjuksköterskorna får utbildning i stridssjukvård som är grundad inom traumavård. Som sjuksköterska inom Försvarsmakten begärs det att hantera ett arbete under tuffa och hårda förhållanden, vilket ställer höga krav på teamets sammanhållning som sjuksköterskorna arbetar i. Efter en avslutad insats drabbas många sjuksköterskor av psykisk ohälsa, exempelvis PTSD. Stödet sjuksköterskorna får hemifrån är viktigt för att inte drabbas av psykisk ohälsa. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa samt kvantitativa artiklar. Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelser av att tjänstgöra i en krigsdrabbad zon.Resultat: Ur analysen presenteras tre huvudkategorier; Att arbeta under konstant stress, Påfrestningar i vårdandet samt Att förändras som människa och sjuksköterska med sju underkategorier. Konklusion: Utbildningen inom sjukvården upplevde sjuksköterskorna som tillräcklig, men när det kommer till den militära utbildningen och den militära kulturen brister den förberedande utbildningen. Detta orsakade en psykisk påfrestning i deras arbete under insats. Den största omställningen för sjuksköterskorna var att hantera sin roll i en stridssituation, samt de skador och sjukdomar de behövde hantera på plats. / Background: One of the tasks of the Armed Forces is to help conflict-affected countries to maintain peace. Nurses have been part of the Armed Forces work throughout history and are today always a part of the mission. The nurses receive training in combat medical care, which is based on trauma care. As a nurse in the Armed Forces, it is required to handle work in tough and harsh conditions, which places high demands on the team's cohesion in which the nurses work. After a completed mission, many nurses suffer from mental condition such as PTSD. The support nurses receive from home is important in order not to suffer from mental illness. Method: A literature review with qualitative and quantitative articles. Aim: Describe the nurse's experiences of serving in a war-torn zone. Findings: The analysis presents three main categories; To work under constant stress, To work in a war zone and To return home after foreign service with seven subcategories. Conclusion: The nursing education was perceived by the nurses as enough, but when it comes to military education and the military culture, the preparatory education is lacking. This caused a mental strain in their work during mission. The biggest change for the nurses was to deal with their role in a combat situation, as well as the injuries and illnesses they needed to deal with on the spot.

I organisationer finns kulturer som skapar olika normer och beteenden om hur uppgifter ska lösas både individuellt och i grupp. Dessa normer och beteenden kan leda till att fungerande tillvägagångsätt för att lösa ett problem kan bli vedertagna trots att sättet inte är organisationens vilja. Det tillsammans med en mentalitet hos personalen som innebär att uppgifter ska lösas till varje pris kan leda till djupt rotade felbeteenden. Dessa felbeteenden kan påverka arméns förmåga till logistisk uthållighet och i förlängningen negativt påverka möjligheten till att försvara Sveriges suveränitet. Studien avser undersöka hur grundläggande antaganden hos logistikofficerare påverkar arméns förmåga till logistisk uthållighet. En stark organisationskultur som gör att officeren känner att hen inte kan lösa sin uppgift utan att använda felaktiga metoder kan påverka Försvarsmaktens önskade tröskeleffekt och uthållighet att försvara Sverige i en krissituation. Resultatet från studien visar att det finns ett antal olika grundläggande antaganden som påverkar arméns förmåga till uthållighet. Det finns en kultur inom organisationen där realistiska övningar för logistiken inte uppfattas som viktiga. Det är normaliserande att använda felaktiga metoder eftersom det viktigaste är att stridsvagnarna måste kunna verka och det saknas en förståelse för logistikerns behov till att kunna utföra sitt arbete.

Studien syftade till att undersöka hur lärare vid Försvarshögskolan operationaliserade professionsbegreppet i officersutbildningen, och hur de centrala elementen i samtalet bland dem påverkade officersprofessionen och dess utveckling. Utifrån en kvalitativ ansats med ett induktivt angreppssätt, intervjuades elva lärare vid Försvarshögskolan. Resultaten visade att det centrala samtalet utgjordes av vetenskaplighet, men att officerare och akademiker varierade i uppfattning omkring hur mycket vetenskapligheten skulle prägla officersutbildningen. Officerarna önskade att officersutbildningen skulle ha militär beprövad erfarenhet som utgångspunkt, och att det vetenskapliga perspektivet skulle stödja denna i utbildningen. Akademikerna å sin sida uppfattade inte att de skulle utbilda en yrkeskår, utan att de skulle hålla vetenskaplig utbildning för en profession, vilket de menar är lärosätets uppgift. Först när dessa två synsätt förenas kommer officersutbildningen, och i förlängningen officersprofessionen, att fullt ut gagnas av akademiseringen. Officerarnas förhållningssätt till det vetenskapliga innehållet i utbildningen kan dock verka menligt på förutsättningarna att utveckla en erfarenhetsbaserad yrkeskår till en vetenskapligt grundad profession.

I Försvarsmakten återfinns ett motsatsförhållande mellan organisationens vilja och yrkesofficerens uppfattning. I officiella publikationer förmedlas en acceptans för misslyckande medan det finns en benägenhet hos yrkesofficeren att undvika misslyckanden till varje pris. Erfarenheter kan gå förlorade då organisationen har en vilja att lära både genom bra och mindre bra genomförande. Studien avser att undersöka hur organisationskultur kan påverka en yrkesofficers syn på misslyckanden. En stark organisationskultur som hämmar en yrkesofficers benägenhet att ta initiativ eller att ta risker av rädsla för att misslyckas, kan negativt inverka på flexibilitet eller kreativitet inom organisationen. Resultatet påvisar att antaganden såsom viljan att lyckas och social acceptans påverkar synen på misslyckanden. Det finns en kultur som efter hand blir accepterad som det rätta sättet att lära eller lösa ett problem vilket inte alltid överensstämmer med den officiella viljan. Denna kultur överförs inom organisationen och blir svår att förändra. Yrkesofficeren ställs inför ett val, försöka förändra eller acceptera situationen.

Som en av fyra kardinaldygder har mod diskuterats i alla tider. Sett ur ett militärt perspektiv, har anledningar till varför soldater strider och vad det är värt att offra sina liv för varit av stort intresse, i syfte att kunna bli farligare för motståndaren. Denna undersökning har studerat huruvida det går att förbereda sig på att bli modig samt hur detta i så fall går till. Som referensram har undersökningen utgått från fem faktorer som enligt Bernd Horn främjar mod, Förtroende, Utbildning & Träning, Erfarenhet, Gruppsammanhållning och Ledarskap. Resultatet visar på att Horns fem faktorer är viktiga för att främja mod. De går in i och påverkar varandra och undersökningen visar att två av dem, Utbildning & Träning samt Förtroende är speciellt viktiga. Utbildning & Träning ger soldaten och den militära enheten en initial bas att utgå från och därmed de färdigheter som krävs för att klara av den militära professionen. Men när det gäller mod är det Förtroendet som är absolut viktigast och som får kraft utav och/eller delar med sig till de övriga faktorerna.

Am 28. März 1885 fand in Plzeň/Pilsen die Uraufführung von Dvořáks Kantate Svatební košile (Die Geisterbraut) statt, eine allgemein bekannte Tatsache, die wahrscheinlich niemanden überraschen wird. Überraschender kann jedoch die Feststellung sein, dass die Orchesterparts von einer Militärkapelle einstudiert worden waren. Wie war eigentlich die gesellschaftliche Rolle der Militärklangkörper im 19. Jahrhundert? Wie und wodurch bildeten oder belehrten die Militärkapellen die Bevölkerung Böhmens und Mährens im Strom des sich formenden Nationalbewusstseins? Und falls dies wirklich geschah, worin wurzelte diese Fähigkeit?

No description available.

Operational effectiveness is an actor’s ability to use its military assets to achieve victory on the battlefield. Due to the evolution of society from the state as the central actor to international networks the modern battlefield has been reshaped. Former studies on operational effectiveness are all based on conventional warfare which raises questions on the validity of these theories on the modern battlefield.This study aims to test former theories on operational effectiveness to a new empirical context and answer the question of what makes an actor superior on the modern battlefield.The findings shows that even if former theories on operational effectiveness applies on the modern battlefield there are new indicators and actions that has to be considered in building the theory.The Swedish Armed Forces needs to address operational effectiveness as a phenomenon and train its personnel to be more innovative and adaptive to the modern operational environment.

Recent research is largely concordant in that the core roles of the military instrument has expanded after the end of the cold war to include peacetime support to the nation.This study examines the reach a security policy transformation has in ex-plaining this role for the Swedish armed forces. It is done through at deduc-tive approach by examining national security policy documents from 1987 to 2017 using a risk theoretical perspective deriving from sociologist Ulrich Becks conceptualisation of the World risk society.The result shows that even though the rhetoric indicates a widened picture of a complex future of risks and uncertainty, such a transformation has not taken place in full. The view on the causes of danger and how to handle these are more in line with traditional threat-based views and functional reasons seemingly have a better reach in explaining the use of the military in-strument.

Det finns en omfattande forskning som undersöker om en stats styrelseskick, ofta mätt i graden av demokratisering, påverkar dess militära effektivitet och därmed möjligheterna att vinna mellanstatliga krig. Denna studie bidrar inom detta forskningsfält genom att undersöka om konsolidering av en stats styrelseskick påverkar sannolikheten för att vinna mellanstatliga krig. Utifrån teorier om hur stater påverkas av perioder av konstitutionella förändringar, vilka enligt vissa forskare kännetecknas av inre splittring och reducerad nationell ledningsförmåga, skapas ett antal hypoteser utifrån huvudtesen att en ökande konsolidering bör leda till en ökande sannolikhet för att vinna krig.  Studien använder en kvantitativ metod för att utifrån data över samtliga stater som deltagit i mellanstatliga krig i perioden mellan åren 1816 och 2007 pröva studiens hypoteser och besvara forskningsfrågan. Resultatet visar att konsolideringen sannolikt inte har en påverkan på statens förmåga att vinna mellanstatliga krig när sambandet undersöks under kontroll för demokratisering och ekonomisk styrka. Däremot visar studien att styrelseskicket har en effekt på konfliktutfallet, även under kontroll för alternativa förklaringar, så att en ökande grad av demokratisering tenderar leda till en ökande sannolikhet för vinst. Studien lämnar ett vetenskapligt bidrag genom att framtida forskning kan exkludera konsolideringen som en förklaringsfaktor samtidigt som den finner stöd för forskningen som visar på att styrelseskicket påverkar den militära effektiviteten.