Till följd av Försvarsmaktens tidigare inriktning mot insatsförsvar och den strategiska time-out som präglade början av 2000-talet förfogar luftvärnet idag över luftvärnssystem som är flera decennier gamla. Systemen är inte dimensionerade för att möta dagens högteknologiska motståndare och regeringen har därför beslutat att en ersättare till Robotsystem 97 skall vara på plats senast 2020. Valet står mellan Patriot och Aster SAMP/T, syftet med detta arbete är därför att undersöka och bedöma den militära effektiviteten för respektive luftvärnssystem. Undersökningen baseras på en komparativ analys där luftvärnssystemen jämförs utifrån ett scenario med tillhörande händelseförlopp och kravställningar. Slutligen sammanställs och presenteras resultatet i en multimålmodell för att på ett kvantitativt sätt kunna mäta skillnaderna mellan systemen. Resultatet visar på att Aster SAMP/T har störst potential att vara effektivt i en given kontext men att Patriot också uppfyller de krav som ställs nästintill utan begränsning. Då jämförelsen grundar sig på ett begränsat scenario med specifika förutsättningar är det viktigt att ha i beaktande att resultatet endast har validitet mot det scenario och kravställningar som luftvärnssystemen jämförts utifrån. / As a result of the Swedish Armed Forces previous focus on international operations and strategic timeout in the beginning of the 21st century, the air defense today has surface-to-air missile systems that are several decades old. The systems are not designed to handle today’s high-tech opponent and the government has therefore decided that a replacement for MIM-23 HAWK must be in place by 2020. The choice stands between Patriot and Aster SAMP/T, the purpose of this paper is therefore to investigate and assess the military effectiveness of each surface-to-air missile system. The survey is based on a comparative analysis where the systems are compared to each other in a scenario which includes several events and requirements. Finally, the results are compiled and presented in a multi-goal-model to quantitatively measure the differences between the systems. The result shows that Aster SAMP/T has the greatest potential of being effective in a given context, but that Patriot also meets the requirements almost without any limitations. As the comparison is based on a particularly limited scenario with very specified conditions, it is important to take into account that the result is valid only against the scenario and requirements from which the systems are compared.

Modern society has seen an increase in automation using AI in a variety of applications. To keep up with recent development, it is therefore logical to investigate the application of AI programs to military tasks. The great advantage with automation lies in the possible increase in efficiency and possible relocation of resources of personnel to other tasks. Therefore, this study aims to evaluate the use of Convolutional Neural Networks (CNN) in classification of communication and radar emitters based on collected Electronic Support Measures (ESM) data and to estimate to what extent human analysts could be replaced. The evaluation was performed by applying the concept of military Utility as a framework for evaluation with the addition of Technology Readiness Level (TRL) to survey how far the technology has developed. Data was collected using two methods: Firstly, through a literature review of research done on the application of CNNs in classifying information such as spectrograms and images. Secondly, by interviewing a subject matter expert from SAAB, who mainly helped estimate the TRL of the technology’s components. The study found that CNN appears suitable to apply on the proposed task and that the program could potentially replace human analysts to a great extent, at least when doing routine classifications. Full automation seems unlikely as analysts would be required with more challenging classifications, especially those outside the range of the training data used in teaching the CNN. Finally, challenges involved with deep learning programs inherent structure, demands and application to military tasks are discussed and subjects for future research are proposed. / Det moderna samhället har sett en ökad automatisering med AI i en mängd olika applikationer och för att hålla jämna steg med den senaste utvecklingen är det därför logiskt att undersöka tillämpningen av AI-program på militära uppgifter. Den stora fördelen med automatisering ligger i den möjliga ökningen av effektivitet och möjlig flytt av personalresurser till andra uppgifter. Därför syftar denna studie till att utvärdera användningen av convolutional neural networks (CNN) vid klassificering av kommunikations- och radarsändare baserat på insamlade data från elektronisk stödverksamhet (sv. ES motsvara eng. ESM) och att uppskatta i vilken utsträckning mänskliga analytiker kan ersättas. Utvärderingen genomfördes genom att använda konceptet militär nytta som ett ramverk för utvärdering med tillägg av technology readiness level (TRL) för att kartlägga hur långt tekniken har utvecklats. Data samlades in med två metoder: För det första genom en litteraturöversikt av forskning som gjorts om tillämpningen av CNN för att klassificera information såsom spektrogram och bilder. För det andra genom att intervjua en ämnesexpert från SAAB, som främst hjälpte till att uppskatta TRL för teknikens komponenter. Studien fann att CNN verkar lämplig att använda till den föreslagna uppgiften och att programmet potentiellt skulle kunna ersätta mänskliga analytiker i stor utsträckning, åtminstone for rutinklassificeringar. En fullständig automatisering verkar osannolik eftersom analytiker skulle krävas med mer utmanande klassificeringar, särskilt de som ligger utanför utbildningsdata som används för att lära upp programmet. Slutligen diskuteras utmaningar kopplade till djup-inlärningsprogrammens struktur, krav och tillämpning på militära uppgifter samt att ämnen för framtida forskning föreslås.

Helt självkörande fordon är inte längre en utopi eller något som man ser på film. Redan idag finns fullt fungerande prototyper och flera tillverkare påstår sig ha fullt självkörande fordon redan on några år. Autonomi bedöms civilt kunna ge upphov till flera resurseffektiviseringar inom vägtransportområdet. En kapacitetsökning av förmågan till förbandstransporter av stridsfordonsförband, samt en ökning av uthållighet, transportförmåga och tillgänglighet är faktorer som Försvarsmaktens perspektivstudie (2018) och Försvarsberedningens rapport, Värnkraft (2019) anser borde prioriteras fram till 2025.  I denna komparativa prediktionsstudie har tre olika alternativ av autonomi jämförts med hjälp av Analytic hierarchy process (AHP), för att analysera vilken grad av autonomi som har störst militär nytta för stridsfordonstransporter. Utgångspunkt för studien har varit utifrån ett scenario där förbandstransport av en mekaniserad bataljon genomförts. Som ingångsvärden för studien har litteraturstudier och intervjuer utifrån tekniken, autonominoch militära kontexten nyttjats. Resultatet indikerar att autonomi har militär nytta vid operativa stridsfordonstransporter genom att den taktiska tillgängligheten, operativa rörligheten och transportkapaciteten ökas. Möjlighet till autonomi minskar transporttiden vilket medger längre tid till förberedelser i insatsområdet för förbandet som transporterades. / Self-driving vehicles are no longer a utopian idea or something that you see in the movies. Today there are already fully functioning prototypes and several manufacturers claim they will have fully self-driving vehicles in just a few years’ time. In the civilian world, this new technology is expected to be capable of generating several resource efficiencies in road transportation. Increased capacity in unit combat vehicle transport capability and an increase in endurance, transportability and availability are factors that the Armed Forces' Perspective Study, as well as the Swedish Ministry of Defence´s study report Värnkraft, considers should be prioritized by 2025. In this comparative study, three different autonomy options have been compared, using the Analytic Hierarchy Process (AHP), to analyse what degree of autonomy has the greatest military utility for combat vehicle transport. The starting point of the study was based on a scenario where the transportation of a mechanized battalion had been carried out. The sources of information ​​for the study were literature studies and interviews based on technology, autonomy and the military context. The results indicate some degree of autonomy has military utility in the long-distance transportation of combat vehicles, by increasing tactical availability, operational mobility and transport capacity. Autonomy reduces transport time, allowing longer preparation time for the transported unit in the combat zone.

I näringslivet nyttjas dagligen sprängämnen för att uträtta sprängarbeten främst inom bygg- och gruvbranschen. Dessa sprängämnen tillverkas i och utanför Sverige. I samhället finns det åtskilliga aktörer som nyttjar stora volymer utav sprängämnen. Vid en konflikt på svenskt territorium finns det alltså en möjlighet att tillföra sprängämnen som nyttjas i näringslivet till de militära förbanden. Studien syftar till att beskriva hur förmågan att förstöra objekt skulle öka om civila sprängämnen kunde nyttjas av militära förband. För att påvisa detta måste civila sprängämnen värderas i militära kontexter.  För att beskriva hur väl de civila sprängämnena skulle kunna öka de stridande förbandens förmåga till förstöring genomfördes en undersökning av sju civila sprängämnen samt en värdering av dessa utifrån militära krav. Dessa sprängämnen jämfördes sedan med sprängdeg för att på ett tydligt sätt beskriva hur väl de olika sprängämnena uppfyllde kraven. Slutligen diskuterades resultaten utifrån grundförmågorna verkan, uthållighet och tillgänglighet. Resultaten visar att tack vare det breda utbudet av civila produkter kan de flesta militära sprängarbeten utföras med civila sprängämnen, om rätt sprängämne nyttjas till rätt objekt. Över lag passar civila sprängämnen bäst till inneslutna laddningar på grund av den höga relativ arbetsförmåga.  För att öka förmågan till förstöring måste verkan säkerställas genom praktiska prov. Tillgängligheten måste säkerställas genom utbildning för militär personal samt krigsplanering av sprängämnen. Uthålligheten ökar genom att de militära förbanden kan ersätta förbrukade sprängämnen. När förbanden får tillgång till mer sprängämnen kan de lösa fler uppgifter och förmågan till förstöring ökar. / Explosives are used daily in business by construction sites and mines. These explosives are made both in and outside of Sweden. In the society, there are several actors who deal in large quantities explosives. In a conflict on Swedish territory, there are accordingly a possibility to add commercial explosives to the armed forces.  The aim of this study is there for to describe how the ability to demolish objectives will increase if the armed forces where to use commercial explosives. To demonstrate this the commercial explosives must be rated in a military context.  To describe how well the use of commercial explosives will increase the ability to demolish, survey was implemented where seven different commercial explosives from the Swedish market were rated by military requirements. These explosives where then compared with blasting dough to, in a distinct way, describe how well the commercial explosives preformed. Lastly the results were discussed in terms of the military abilities effect, endurance and availability.  The results shows that thanks to the great deal of different explosives that the market provides, most of the military tasks can use commercial explosives if the right explosive is used for the right task. Overall, the commercial explosives are best suited for enclosed charges due to its ability to throw away masses.  To increase the ability to demolish, the effect must be proven by practical tests. The availability must be ensured through education for military personal and war plans for commercial explosives. Endurance increases by the replacement of consumed explosives to the military units. When the units can use more explosives, they can complete more tasks and the ability to demolish increases.

Live, Virtual, and Constructive (LVC) is a relatively newly developed system of systems concept designed to provide a new way of conducting training for, but not exclusively, fighter pilots. “Train like you fight” is a commonly used quote when talking about LVC. The ability to create an environment where fighter pilots are able to train in an environment that is as much alike their working environment as possible will give the pilots a huge advantage when having to work in such a challenging and dangerous environment like active war. Besides training, other areas to use LVC have been discussed, and one of those areas is system test and analysis for weapon systems. In this thesis the ability to use LVC as a system test and analysis tool is investigated. This is done by the development of a model of what the LVC system looks like, then a suggestion of an LVC-design with the purpose of using the system as a test and analysis tool is presented. The design is based on SWOT-analyses based on previous research and on LVC products existing on the market. To validate this design a workshop with experts was conducted to receive input on the design as well as discuss the possibilities of Sweden implementing LVC in the future. After the workshop the LVC-design was updated with the points from the workshop. / Live, Virtual och Constructive eller LVC är ett relativt nyutvecklat system av systemkoncept som är utformat för att tillhandahålla ett nytt sätt att genomföra träning för, men inte enbart, stridspiloter. "Träna som du slåss" är ett vanligt citat när man talar om LVC. Förmågan att skapa en miljö där stridspiloter kan träna så likt deras arbetsmiljö som möjligt, d.v.s. aktivt krig, kommer att ge piloterna en enorm fördel när de måste arbeta i en så utmanande och farlig omgivning. Förutom träning har andra användningsområden för LVC diskuterats, och ett av dessa områden är systemtest och systemanalys för vapensystem. I denna rapport undersöks just förmågan att använda LVC som ett systemtest- och analysverktyg. Detta görs genom att utveckla en modell för hur LVC systemet ser ut och vilka förändringar som skulle behöva göras för att det ska kunna fungera som ett systemtest- och analysverktyg, detta resulterar i en modell av en LVC-design. Den modellen är baserad på SWOT-analyser som i sin tur är baserade på tidigare forskning och på LVC-produkter som finns på marknaden. För att validera denna modell genomförs en workshop med experter för att få input om modellen samt diskutera möjligheterna för Sverige att eventuellt implementera LVC i framtiden. Efter workshopen uppdaterades LVC-designen med punkter från workshopen.

Detta självständiga arbete undersöker stridstekniska obemannade luftfarkostsystem (SUAV) och potentiella tekniska system som är motverkande mot obemannade luftfarkoster (CUAS). Nyttjandet av stridstekniska obemannade luftfarkostsystem har ökat kraftigt och har observerats i både Syrien och Ukraina. I den ryska armén har de sett framgångsrik användning i samverkan med befintliga artillerisystem. Syftet med detta självständiga arbete är att analysera och förstå de effekter som tekniken har på militära operationer. I detta arbete används det militärtekniska konceptet ’militär nytta’ Andersson m.fl. (2015) i kombination med Johnsonkriteriet som används för att beräkna räckvidden på infraröda sensorer. Tillsammans med användningen av systemanalys och scenariobaserade metoder, har stridstekniska obemannade luftfarkostsystem och tekniska system som är motverkande mot obemannade luftfarkoster värderats med konceptet militär nytta. Slutsatserna från detta arbete visar att stridstekniska obemannade luftfarkostsystem har en god militär nytta då de används mot en motoriserad skyttebataljon (militär aktör), i förberedelsefasen av en fördröjningsstrid (kontext). Vid värderingen av de två tekniska systemalternativen som motverkar obemannade luftfarkoster; eldvapensystem och robotsystem, har bärbara luftvärnsrobotsystem bedömts ha en bättre militär nytta än automatkanonsystem på grund av dess möjliga användning i avsuttna operationer. / This independent project studies Small Unmanned Aerial Vehicles and potential Counter Unmanned Aerial Systems. The usage of Small Unmanned Aerial Systems has grown rapidly and has seen use in warfare in both Syria and Ukraine. In the Russian armed forces, they have seen successful use when used in combination with legacy artillery systems. The purpose of this independent project is to analyse and understand the effects that technology has on military operations. In this project, a military-technology concept called ‘military utility’ Andersson et al. (2015) is used in combination with the Johnson criteria which is used to calculate infrared sensor range. Together with the use of systems analysis and scenario-based methods, Small Unmanned Aerial Vehicles and two identified Counter Unmanned Aerial System alternatives have been assessed with the military utility concept. The conclusions of this independent project show that Small Unmanned Aerial Vehicles have a good degree of military utility when used against a motorized infantry battalion (military actor), in the preparatory phase of a delay operation (context). When assessing the two Counter Unmanned Aerial System alternatives; gun-based systems and missile air defence systems, man-portable air-defence systems have, because of their possible use in dismounted operations, been considered to have a greater military utility in comparison to autocannon systems.

Studiens syfte är att öka förståelsen för möjligheterna med modern artificiell intelligens (AI) vid militär användning genom att bidra med information om ny teknik. Moderna civila applikationer av datorseende som skapats genom användande av så kallade artificiella neurala nät visar resultat som närmar sig den mänskliga synens nivå när det gäller att känna igen olika saker i sin omgivning. Denna studie motiveras av dessa observationer inom området AI i förhållande till situationer i luftstrid då pilotens syn används för att känna igen flygplan innan det bekämpas. Exempelvis vid användande av hjälmsikte riktar pilotens ögon målsökaren hos en luftmålsrobot mot det flygplan som robotens målsökare sedan låser på. Utanför visuella avstånd kan pilotens ögon av naturliga skäl inte användas på detta sätt, varför datorseende använt i en luftmålsrobot undersöks. Resultaten från studien stödjer att datorseende genom användande av artificiella neurala nät kan användas i en luftmålsrobot samt att datorseende kan utföra uppgiften att känna igen stridsflygplan. / This study is aimed at increasing the knowledge to those concerned within the Armed Forces by providing information on the possibilities of modern artificial intelligence (AI). Motivation comes from observations of civilian technology on the use of AI in the field of Computer Vision showing performance equaling the level of the human vision when using the technology of Deep Learning of Artificial Neural Nets. In air-combat aircraft the pilot´s vision is used for recognizing the aircraft that is about to be shot down. For example when utilizing helmet mounted displays, the seeker of an air-target-missile is directed upon the aircraft on which the pilot´s eyes are looking. However when air-target-missiles are utilized beyond visual range the pilot´s vision cannot help in directing the seeker on a specific target. Therefore computer vision within an air-target-missile is studied. The results of the study support that the technology of neural networks may be used in an air-target-missile and that computer vision provided by this technology can do the job of recognizing a combat aircraft.

This thesis studies the counterpiracy in the Gulf of Aden. Pirates has made the international community deploy military forces to police the Gulf of Aden. However most of the systems usedare not designed for counterpiracy. Many are remnants from the cold war. Also downsizing of military forces in the West has resulted in the need to prioritize resources. The purpose of this thesis is to analyze five systems fighting pirates in the Gulf of Aden using Andersson et al. (2015)´s theory of military utility. The five systems are: light utility helicopter, medium utility helicopter, reconnaissance aircraft, combat boat and drone on tasks of detect, disrupt and deter. With the analysis the thesis discuss how the Swedish Armed Forces can use available recourses more efficiently as possible to aid in producing a greater operative effect on the national and international arena. The conclusions show that all systems have the potential to contribute to counterpiracy. Reconnaissance aircraft and drones are suitable to detect pirates. Light utility helicopters are able to detect and disrupt and partially deter. The combat boats are suitable to disrupt and deter. The medium utility helicopters are suitable for all three tasks. The thesis concludes with discussing the importance of the subsystems carried and its effects on a system´s military utility. / Den här rapporten undersöker piratbekämpningen i Adenviken. Piraterna har gjort att världssamfundet skickat militära styrkor för att patrullera Adenviken. De flesta system som används för piratbekämpningen är däremot inte designade för det ändamålet. Många är kvarlevor från det kalla kriget. Samtidigt som en minskning av de militära styrkorna har lett till behovet att bättre prioritera tillgängliga resurser. Syftet med den här rapporten är att analysera fem system som bekämpar pirater i Adenviken genom att använda Andersson et al. (2015)´s teori om militär nytta. De fem systemen är: Lätt helikopter, medeltung helikopter, spaningsflygplan, stridsbåt och drönare. Uppgifterna de ställs mot är: att upptäcka, avbryta samt avskräcka. För att med den analysen diskutera hur Försvarsmakten kan använda tillgängliga resurser effektivare och skapa operativ effekt, nationellt såväl som internationellt. Slutsatserna visar att alla system har potential att bidra till piratbekämpningen. Spaningsflygplan och drönare är lämpliga för att upptäcka pirater. Lätt helikopter är lämplig för att upptäcka och avbryta samt delvis avskräcka. Stridsbåten är lämplig för att avbryta och avskräcka. Medeltung helikopter är lämplig för alla tre uppgifter. Rapporten har diskuterat den betydelse som subsystemen har för systemens militära nytta.

Minor utgör ett hot mot civilbefolkningen men även personal i fredsfrämjande insatser riskerar att skadas av minorna under patruller i insatsområdet. Idag används minhunden i Försvarsmakten för att lokaliera minor i kombination med minpik och metalldetektor. Hunden har sina begränsningar och har under flera perioder varit på väg att fasas ut till förmån för tekniken. Minans doftbild, minhunden och den elektroniska nosen beskrivs och mynnar ut i en analys där för-/nackdelar presenteras och därefter diskuteras. Den militära nyttan i den militära kontexten, insats med undsättningsstyrka (MRT) utgör ramverk i uppsatsen. Vid en undsättningsinsats med MRT är det av största vikt att minorna kan lokaliseras, märkas ut och undvikas. Hunden har förmåga till lokalisering av minor vilket den elektroniska nosen Fido saknar. Minornas doftbild överlappar varandra. Fido kan inte särskilja minorna från varandra utan endast bekräfta förekomst i ett område vilket inte bidrar till den militära nyttan när en fri väg ska sökas fram till en skadeplats. / Landmines pose a threat to the civilian population but personnel in peacekeeping operations could also be harmed by landmines during patrols in the area. Today the Swedish Armed Forces use mine detection dogs to locate landmines. The mine detection dogs are used in combination with prodders and metal detectors. The dogs have their limitations and there have been several attempts to phase them out and replace them with technology. Substances detected by dogs and electronic noses, the mine detection dog and the electronic dog nose Fido are described and incorporated in an analysis where advantages/disadvantages are presented and then discussed. Military utility in a military context constitute the frame of the essay. The military context is an operation with a mine rescue team to rescue an injured person in a mine field. In a rescue operation with a mine rescue team the most important thing is to locate, mark and avoid the landmines. The dog can locate landmines but the electronic nose Fido cannot. The chemical signatures from the landmines overlap each other making it difficult for Fido to pinpoint the exact location. Fido can confirm the presence of landmines in an area which does not have military utility during mine rescue team operations to find a free path and rescue an injured person out from a minefield.

Den urbana miljön är en av de mest komplexa miljöer som svenska förband ska kunna strida i. Bristfällig information, tredimensionellt hot, korta stridsavstånd och civila är bara några av de utmaningar soldater ställs inför i urban miljö. Vissa av dessa utmaningar skulle kunna minskas genom nyttjande av obemannade sensorer, som skulle kunna ge chefer en tydligare lägesbild. Studien har genomförts som en komparativ fallstudie, där ett representativt flygande system har jämförts med ett markgående. Syftet med studien är att utröna vilket system har störst militär nytta. Utgångspunkt för jämförelsen är en konceptmodell för militär nytta, där systemen jämförts inom tre dimensioner; militär effektivitet, militär lämplighet samt ekonomisk överkomlighet. Utfallet av studien tyder på att det markgående systemet, UGV, har en något högre militär nytta än det flygande systemet. Vidare påvisar studien att det finns tydliga skillnader i kravuppfyllnad beroende på var och i vilken strid som systemen används. Det flygande har en tydlig fördel utanför byggnader under anfallsstrid, medan det markgående har en fördel inne i byggnader. Studien påvisar även att båda systemen bidrar med militär nytta till förband i urban miljö. / The urban environment is one of the most difficult environments that Swedish units are supposed to fight in. Inadequate information, a three-dimensional threat, close range combat and civilians are just a few of the challenges that face soldiers in urban environment. Some of these challenges could be reduced by the use of unmanned sensors, which could enhance the situational awareness. This study has been conducted as a comparative case study, where a representative aerial system has been compared with a ground system. The aim of the study is to determine which system has the highest military utility. The study is based on a concept model for military utility that has compared the systems within three dimensions; military effectiveness, military suitability and affordability. The result of the study indicates that the ground system, UGV, has a slight advantage in military utility compared to the aerial system. Further the study indicates that there are apparent differences between the systems depending on where they are used and in what combat situation. The aerial system has a clear advantage when used outside buildings and in offensive actions, whereas the ground system has an advantage inside buildings. The study also shows that both systems contributes with military utility to units in urban terrain.