Bakgrund och problemdiskussion: En växande befolkning och en stark ekonomisk utveckling har lett till att jordens resurser förbrukas i allt fortare takt. Därav är cirkulär ekonomi en stor del i den framåtriktade och hållbara logistiken. Verksamheter inför miljöåtgärder men trots ansträngningarna belastas fortfarande miljön eftersom flertal företag i grund och botten har en negativ påverkan på miljön. I empirin poängteras även bristen på kunskap om pallar vilket har gjort att skribenterna har funnit intresse för träpallars och plastpallars drivkrafter samt hinder. Syfte: Studiens syfte är att utreda på vilka sätt plastpallar kan bidra till ekonomisk och miljömässig hållbarhet i jämförelse med träpallar, samt att identifiera vilka hinder och drivkrafter som finns för företag som väljer att byta ut träpallar till plastpallar. Metod: En kvalitativ studie har genomförts dels genom en intervjumetod för empiridelen med fyra semistrukturerade- och en strukturerad intervju, samt en strukturerad litteraturundersökning för teoretisk referensram.  Resultat: Plastpallars ekonomiska hållbarhet beror på om de köps eller hyrs, reparationskostnad och livslängd. Dess bidrag till miljömässig hållbarhet är främst genom plastpallars längre livslängd än träpallar som bidrar till att mindre resurser används som leder till mindre avfall. Det är även genom det lägre koldioxidutsläppet vid transport tack vare lägre vikt än träpallen. Det visade sig att de största drivkrafterna var den längre livslängden, hanteringssäkerheten och den lägre vikten. Hinderna som upptäcktes var träpallars redan etablerade system, högre koldioxidutsläpp vid tillverkning, brist på intresse vid tillverkningsprocessen och högre kostnad.

Denna undersökning syftar till att studera hur kommunala fastighetsbolag i Uppsala kommun förhåller sig till hållbarhetsmålen samt hur den praktiska implementeringen av dessa ser ut. För att undersöka sambandet mellan mål och implementering grundar sig det empiriska materialet dels i sex semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare på kommunen, dels i en litteraturstudie som hanterar Uppsala kommuns styrdokument och policys kring miljömässig hållbarhet. Gemensamt hos de kommunala fastighetsbolagen är att samtliga förhåller sig till de kommunala styrdokumenten, men där de praktiska implementeringarna skiljer sig åt. För att lyckas med ett kommunalt hållbarhetsarbete har verktygen nudging och hållbar mobilitet identifierats som centrala. Grön offentlig upphandling samt lokalisering och certifiering av fastigheter har också visat sig viktiga i arbetet mot miljömässig hållbarhet. Resultaten av studien visar på vikten av rätt förutsättningar för att förändringar ska ske. Det är således inte tillräckligt att, från kommunens sida, införa hållbara lösningar om dessa inte är lättillgängliga, för att faktiskt göra skillnad.

I takt med urbanisering och samhällstrender har utvecklingen och samhällsplaneringen av städer blivit allt viktigare. BREEAM Communities är ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem för stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedömningsunderlag för samhällsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag för att kunna bygga hållbara stadsdelar och tar således hänsyn till alla tre dimensioner av hållbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska. I Sverige har stadsdelscertifiering på senare år uppmärksammats. Projektet HCS, Hållbarhetscertifiering av stadsdelar, pågår sedan 2010 och initierades för att utvärdera och anpassa BREEAM Communities till den svenska planprocessen. HCS-projektet syftar till att skapa dialog kring hållbarhetscertifiering av stadsdelar och även skapa en gemensam arbetsprocess som leder till hållbar stadsutveckling (Karlsson, o.a., 2011). Täby kommun är med och påverkar anpassningen genom att de har utfört en betatest på Täby galoppfält och deras erfarenheter från detta projekt har beaktats i detta arbete. Betatesterna är till för att utvärdera BREEAM Communities-processen och samla synpunkter om verktyget till Swedish Green Building Council, SGBC, som är mottagare för resultaten av HCS-projektet och som för arbetet med en svensk-anpassad manual vidare. Avsikten med detta arbete är att beskriva och belysa hur samhällsplaneringen av nya stadsdelar förändras med hjälp av certifieringsverktyget BREEAM Communities med hänsyn till miljömässiga hållbarhetsaspekter. För att åstadkomma detta har teori kring hållbar utveckling och stadsplanering studerats. Vidare har BREEAM Communities-manualen analyserats och kvalitativa intervjuer har utförts med anställda på Täby kommun, Swedish Green Building Council samt COWI, konsultföretag inom samhällsplanering. De är på olika sätt är involverade i pågående certifieringsprojekt i stadsdelar. Insamlad empiri ställs mot teoriunderlaget varpå analys genomförts och slutsatser dragits. Slutsatserna pekar på att samhällsplaneringen förändras främst genom att verktyget fungerar som en check-lista och att samhällsplaneringens vanliga arbetssätt förändras. Det tillkommer inte nya professionella aktörer via BREEAM Communities. Dock ändras samhällsplaneringen för alla iblandade intressenter genom att samarbete och en bredare dialog förs i ett tidigare skede i planprocessen än i praxis. Miljöaspekter som tycks framhävas via BREEAM Communities är biologisk mångfald och miljövänliga energilösningar eftersom dessa planeras i ett tidigt stadie. De aspekter som i nuläget hamnar i skymundan och bör beaktas i miljösynpunkt är avfallshantering, blå struktur och ekosystemtjänster. Genom att bättre integrera dessa aspekter, förslagsvis inom metodens steg 1, kan BREEAM Communities förbättras inom miljömässig hållbarhet. Samverkan mellan kommun och andra inblandade stadsplanerare är nödvändigt för att kunna förverkliga vissa hållbarhetsaspekter i BREEAM Communities. Med det engagemang som verkar finnas inom stadsplaneringen ses på kort och lång sikt god potential för ökade satsningar både inom samverkan och inom miljömässigt hållbar stadsplanering.

Det är inte helt självklart hur affärsmodeller kan eller bör definieras. I dess enklaste form kan affärsmodellen ses som ett uttryck för enkla marknadsekonomiska samband: en produkt köps om dess värde för kunden är högre än kostnaden att producera den. Många skulle dock hävda att detta ger en alldeles för inkomplett bild, och att affärsmodeller i själva verket är mycket komplexa. Den som även vill ta hänsyn till hållbarhetsaspekter, såsom klimatavtryck eller olika sociala faktorer, får det ännu svårare. Vilka “värden” och “kostnader” är det egentligen som ska tas hänsyn till? Utgångspunkten för det här arbetet är ett bostadsprojekt i Rosendal i Uppsala, ett pilotprojekt för vad initiativtagarna kallar Alivekonceptet. Den långsiktiga förhoppningen är att konceptet och dess tillhörande affärsmodell ska bli startskottet för en förändrad bostadsmarknad. De nybyggda hyresrätterna ska ha lägre hyror än jämförbar nyproduktion, och hyreskontrakten ska inledningsvis fördelas via ett lottningssystem istället för ett traditionellt kösystem. Tanken är att fastigheterna, och efterföljande projekt inom ramen för Alivekonceptet, ska bana väg för fler prisvärda bostäder för unga vuxna – med större fokus på miljömässig och social hållbarhet. Syftet med denna studie är således inte bara att undersöka hur en affärsmodell på bostadsmarknaden kan se ut, utan även hur hållbarhetsaspekter kan integreras i traditionella affärsmodeller och vilka utmaningar som då kan uppstå. Alivekonceptets affärsmodell har därför studerats med hjälp en analysmodell som även integrerar miljömässiga och sociala hållbarhetsaspekter. Resultatet av kartläggningen visar att den största ekonomiska fördelen i Alives affärsmodell är en minskad konjunkturkänslighet, samtidigt som den (åtminstone kortsiktiga) avkastningen är lägre för fastighetsförvaltaren. Studien visar även att fastigheten byggs på ett relativt fördelaktigt sätt ur klimatsynpunkt, dock med vissa förbättringsmöjligheter. Utlottningen av lägenheter kan möjligtvis minska den sociala segregationen på det lokala planet, och ger framför allt god grund för forskning inom social hållbarhet. Studien har även exemplifierat de utmaningar som uppstår vid integrering av hållbarhetsarbete i traditionella affärsmodeller, då den ekonomiska kalkylens gångbarhet är en förutsättning för att hållbarhetsarbete ska kunna genomföras.

Den här uppsatsen behandlar unga vuxnas miljömässigt hållbara konsumtion i relation till livsmedel och inredning. Miljömässig hållbarhet innebär att hänsyn tas till vilka effekter en vara eller tjänst har på ekologin och naturens framtida förmåga att frodas. samtidigt som efterfrågan på miljömässigt hållbara produkter växer och utbudet ökar förekommer en viss skepsis gentemot de certifieringar hållbara produkter får. Fler hinder för en hållbar konsumtion är bland annat att många köpbeslut sker på vana, att priset mellan ekologiska och icke-ekologiska livsmedel skiljer sig åt samt att det saknas information om vad som faktiskt är det mest miljömässigt hållbara alternativet. För att ta reda på uppsatsens syfte intervjuades sex unga vuxna i Västra Götalandsregionen och deras konsumtionsmönster. Resultatet visade att hållbara köpbeslut som tas  i många fall har andra grundläggande anledningar som ekonomiska eller är helt omedvetna. Det visade sig även att konsumenter i stor utsträckning använder sig av ett kompensatoriskt konsumtionsmönster. Slutsatser som dragits är att miljöengagemanget mellan deltagarna i intervjuerna var varierande och att ett större miljöengagemang leder till fler hållbara beslut hos konsumenter. Pris är också en bidragande faktor till ett hållbart konsumtionsmönster tillsammans med en bred kunskapsbas hos konsumenten. För att hållbarhetscertifieringar ska få önskvärd effekt krävs tydligare information riktad till konsumenterna, både från företagen och organisationerna samt i butikerna. / The essay will examine how young consumers make environmentally sustainable decisions when they buy groceries and home decor. Enviromental sustainability means taking into account the effects that a product or service has on the ecology and the future's ability to flourish. At the same time as demand  for environmentally sustainable products is growing and supply increases, some skepticism rises over the certifications of sustainable products. Other barriers for sustainable purchasing decisions include, among other things, the fact that many purchase decisions are made out of habit, that the price between organic and non-organic foods is different paired with the fact that there in no information about what actually is the most environmentally sustainable alternative. To answer the purpose of the paper, six young adults in Västra Götaland, Sweden were interviewed about the pattern of their purchase decisions. The results showed that sustainable purchasing decisions in many cases have other basic reasons, such as economic, or that the consumer is completely unaware. It was also found that consumers use a compensatory consumption pattern to a large extent. Conclusions are that the environmental engagement of the participants in the interviews varied and that a greater environmental commitment leads to more sustainable decisions by consumers. For sustainability certifications to have the desired effect, clearer information is required for consumers, both from companies and organizations, as well as in the stores.

Att modeindustrin har stor inverkan på miljön har varit känt inom industrin sedan decennier och allmänhetens medvetenhet ökar för varje år. I övergången mellan retorik och praktik, där konsumenter allt mer kräver transparens kring faktiska åtgärder snarare än retoriska eller performativa hållbarhetsinitiativ, uppstår ett behov av studier kring hur företag arbetar eller kan arbeta med hållbarhet i praktiken. Tidigare forskning identifierar inköpsfunktionen som en vital funktion för företag att agera hållbart. Inom modeinköp saknas forskning som återger ett helhetsperspektiv på inköparens arbete med gröna inköp. Tidigare forskning menar att inköparens beslut har en direkt påverkan på miljön, dock saknas forskning som undersöker hur stort utrymme inköpare inom modebranschen har att fatta gröna inköpsbeslut. Föreliggande studie syftar till att undersöka vilket utrymme inköparen har att ta beslut som påverkar miljömässig hållbarhet (i sitt företag) samt kartlägga var i inköpsprocessen inköparens miljömässiga hållbarhetspraktiker utförs. Syftet har genererat tre frågeställningar; (I) Vilken agens har inköpare på svenska modeföretag att ta beslut relaterade till miljömässig hållbarhet? (II) Vilka faktorer påverkar inköpares agens att ta hållbara beslut? (III) I vilken/vilka fas(er) av inköpsprocessen har inköpare möjlighet att vidta miljömässiga hållbarhetsåtgärder? Syftet och forskningsfrågorna undersöktes med utgångspunkt i en undersökningsmodellen baserad på en sammanlänkad version av Min och Galles (1997) ramverk för hållbara inköpsstrategier, med tillägg av leverantörshantering, samt van Weeles (2018) modell för inköpsprocessen. Undersökningsmodellen visar de tre huvudsakliga rollerna och aspekterna som påverkar gröna inköpsstrategier, samt att dessa även påverkar varandra. Vidare möjliggjorde modellen kategorisering av miljömässiga hållbarhetsåtgärder vidtagna av inköpare i inköpsprocessen. Studien har genomförts med en kvalitativ datainsamlingsmetod för att besvara forskningsfrågorna och syftet. Det empiriska materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer på svenska modeföretag. Åtta informanter med yrkestiteln inköpare eller som verkade inom inköpsfunktionen intervjuades. Intervjuerna återspeglar de miljömässiga hållbarhetsåtgärder som förekommer inom inköpsprocessen för den specifika inköparen. Resultatet går därmed inte att likställa med företagens hållbarhetsarbete inom hela verksamheten. Resultatet och analysen visade att inköpare på de undersökta företagen hade varierande agens som påverkades främst av företagsstorlek. Kartläggningen av inköpsprocessen visade att samtliga hade agens att vidta miljömässiga hållbarhets åtgärder i orderläggningsfasen och sju av åtta hade agens i specifikationsfasen. En minoritet av inköparna kunde vidta åtgärder vid leverantörsval. / The substantial impact the fashion industry has on the environment has been commonly accepted in the industry for decades and public awareness is increasing every year. As consumers are increasingly demanding transparency on outcome from interventions, rather than performative sustainability initiatives, there is now a need for studies focusing on how businesses can work with sustainability in practice. Previous research identifies the purchasing function as a vital component for companies to act sustainably. In fashion purchasing, there is a shortage of research which reflects a holistic perspective on green purchasing. Previous research argues that the decisions buyers make have a direct impact on the environment. However, there is a lack of research that examines what agency buyers in the fashion industry have in order to make green purchasing decisions. The purpose of this study is to investigate to what degree a buyer or purchaser can make decisions which affect environmental sustainability within their company and where in the purchasing process they take place. The purpose has generated the following research questions; (I) What agency do buyers/purchasers in Swedish fashion companies have to make decisions that affect environmental sustainability? (II) Which factors affect the buyers/purchasers agency to make sustainable decisions? (III) In which phase/phases of the purchasing process is there a possibility for a buyer/purchaser to make sustainable decisions? The purpose and the research questions were studied with support from an analytical framework based on a combination of the Min and Galle (1997) framework for sustainable purchasing strategies, with an addition of supplier management, and van Weele´s (2018) purchasing process model. The analytical framework shows the three main roles and aspects that affect green purchasing strategies, and how they affect each other. Furthermore the analytical framework facilitated the categorization of environmentally sustainable actions taken by the buyer/purchaser in the purchasing process. The study has been conducted using qualitative data to answer the research questions and the purpose. Empirical material was collected from seven semi-constructed interviews with employees at swedish fashion companies, whose job title included ‘purchaser’ or were working within the purchasing function of the company. The interviews reflect the environmentally sustainable measures taken in the purchasing process by the individual. The result can thus not be equated with the companies' overall sustainability work. Analysis of the data showed that purchasers working at the investigated companies had varying agency to make environmentally sustainable decisions, which was mainly explained by the company size. The mapping of the purchasing process showed that all of the purchasers within the investigated companies had agency to make environmentally sustainable decisions within the ordering phase and seven out of eight had agency in the specification phase. A minority of the purchasers could make environmentally sustainable decisions in the supplier selection phase.

Denna vetenskapliga studie har haft fokus på att se huruvida fenomenet glamping kan implementeras som utvecklingsstrategi inom campingplatser i Västra Götaland och Värmland. Även miljömässig hållbarhet utifrån de deltagande verksamheterna har studerats för att möjliggöra för att se likheter och skillnader mellan verksamheter inom glamping, camping med glamping och för renodlade campingverksamheter. Just camping och glampingverksamheter valdes dels genom ett intresse inom glamping, dels genom erfarenhet av arbete på campingplatser under studietiden. Både intresset kring glamping och erfarenheten kring att arbeta inom camping anser författaren ha givit både insikt inom fältet för camping såväl som ett utökat intresse för glamping som verksamhetsutvecklingsstrategi för campingverksamheter. Studiens metod utgörs av en kvalitativ innehållsanalys som baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vidare har en analys av de deltagande verksamheters webbplatser genomförts, detta för att få en så god helhetsbild över verksamhetens miljömässiga hållbarhetsarbete som möjligt.  Studien har resulterat i att se huruvida glamping kan användas i syfte för verksamhetsutveckling inom befintliga campingverksamheter. Resultatet visar att det finns skildringar över vad glamping är respektive inte är, men att glamping kan användas som verksamhetsutvecklingsstrategi för att möjliggöra för en ny målgrupp besökare, men även som en Unique Selling Point ”USP” för verksamheter vilka erbjuder glamping i relation till verksamheter som inte erbjuder glamping. Även har studien resulterat i en checklista för att förenkla utveckling av verksamheter som vill från camping till glamping för att möjliggöra för framtida hållbar turism. / This scientific study has focused on seeing whether the phenomenon of glamping can be implemented as a development strategy within campsites in Västra Götaland and Värmland. Environmental sustainability based on the participating businesses has also been studied to make it possible to see similarities and differences between businesses within glamping, camping with glamping and pure camping businesses. Camping and glamping businesses were chosen partly through an interest in glamping, partly through experience of working on campsites during the study period. Both the interest in glamping and the experience in working with camping, the author believes, has given both insight into the field of camping as well as an increased interest in glamping as a business development strategy for camping businesses. The study's method consists of a qualitative content analysis based on qualitative semi-structured interviews. Furthermore, an analysis of the participating businesses' websites has been carried out, to get as good an overall picture of the business's environmental sustainability work as possible.  The study has resulted in seeing whether glamping can be used for the purpose of business development within existing camping operations. The results show that there are different answers to what glamping is, and what it is not, but that glamping can be used as a business development strategy to enable a new target group of visitors, but also as a Unique Selling Point "USP" for businesses that offer glamping in relation to businesses that does not offer glamping. The study has also resulted in a checklist to simplify the development of businesses that want to move from camping to glamping to enable future sustainable tourism.

Syfte: Syftet är att identifiera vilka krav som ställs på Företag X produktinformation inom miljömässig och social hållbarhet idag och i framtiden från kunder, konsumenter och myndigheter, samt hur hanteringen av produktrelaterad masterdata och information på Företag X kan förbättras. Metod: Gemensamt för alla forskningsfrågor är dess kvalitativa forskningsmetod, induktiva ansats, semistrukturerade intervjuer med 11 respondenter och etiska överväganden. Likväl tillämpas ett icke sannolikhetsurval och därigenom ett snöbollsurval genom en kontakt på fallföretaget Företag X, för att intervjua adekvata respondenter. Till forskningsfrågor 1 och 2 antogs en representativ och informationsrik/avslöjande fallstudie baserat på fallföretaget Företag X och vid analys av forskningsfrågorna tillämpades pattern matching. För forskningsfråga 3 användes multipla fallstudier genom skapandet av fyra olika scenarion (fall), där analysen bestod av en komparativ analys och pattern matching. Slutsats: Studien har identifierat flera önskvärda krav från kunder på produktinformation inom miljömässig och social hållbarhet, medan myndigheterna utgör indirekta krav för att skapa en efterfråga på produktinformation och således stödja intressenter att göra välgrundade beslut. Dagens krav speglar sig huvudsakligen av transparens och spårbarhet inom både miljömässig och social hållbarhet. År 2045 utgörs kraven på produktinformation av bevis och certifiering. Kunder, konsumenter och myndigheter ställer utökade krav på biologisk mångfald, lojalitet mot sin befolkning, transparens samt socialt ansvarstagande genom prisgarantier och priser som passar alla plånböcker. Vidare påvisar studien flertal förbättringsåtgärder Företag X kan vidta för att förbättra hanteringen av produktinformation, där tydligare ansvarsområden, kontinuerlig dataunderhåll och kontroll samt tydligare rutiner och policys är några av möjliga förbättringsåtgärder. Studiens bidrag: Fördjupad inblick i vilka krav som ställs på produktinformation inom miljömässig och social hållbarhet möjliggör en ökad förståelse och förenklad prioritering för Företag X och likartade hälsokostföretag. Likväl kan identifierade förbättringsåtgärder för hantering av produktrelaterad masterdata och information bidra till att skapa en förbättrad hantering och en mer stödjande organisation, vilket kan generaliseras till likartade hälsokostföretag. Studien bidrar till en djupare förståelse för vilka krav som ställs på produktinformation utifrån ett hållbarhetsperspektiv, där förståelsen kan möjliggöra mer samarbete mellan hälsokostföretag och dess intressenter, vilket skapar en bild av samhällets roll i relation till studiens syfte. De framtida krav som ställs på produktinformation inom miljömässig och social hållbarhet kan bidra till organisatoriskt lärande och möjliggöra ett proaktivt agerande hos hälsokostföretag. Nyckelord: Miljömässig hållbarhet, social hållbarhet, produktinformation, legala krav, önskvärda krav, hälsokostföretag, masterdata, master data management, informationshantering

De globala målen i Agenda 2030 påverkar alla. Företag anstränger sig för att ta itu med de ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionerna av hållbarhet. Reshoring har på senare tid alltmer uppmärksammats som strategi av både företag och forskare. Studien syftar till att undersöka varför svenska företag har genomfört reshoring. Studien har också för avsikt att undersöka om, och isåfall hur, hållbarhet har varit en drivkraft till reshoring. Teorier som berör offshoring, reshoring, drivkrafter, ekonomisk, miljömässig, - och social hållbarhet behandlas. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre respondenter från olika företag. Som sekundärdata har de undersökta företagens hållbarhetsrapporter och årsredovisningar använts. Resultatet visar att företagen genomfört reshoring på grund av faktorer som kostnadsminimering, kapacitet, risk, ledtidsminimering, produktutveckling och flexibilitet. Vidare visar studien att hållbarhet kan vara en drivkraft till ett beslut om reshoring.

I takt med att hållbarhetsfrågor blivit allt viktigare har regeringen, efter EU-direktiv, infört en lag som kräver att större företag från och med räkenskapsåret 2017 måste upprätta en hållbarhetsredovisning. Den här kandidatuppsatsen tydliggör med hjälp av en kvalitativ studie hur det nya lagkravet om hållbarhetsredovisning påverkat företags hållbarhetsarbete. Syftet är att ge en bild av hur företagens hållbarhetsredovisning har förändrats i samband med lagkravet samt analysera och förklara hur en förändrad hållbarhetsredovisning påverkat företagens arbete med hållbarhetsfrågor. Studien har genomförts med ett hermeneutiskt perspektiv och en abduktiv ansats. Relevanta teorier och tidigare forskning kring ämnet har tillsammans med semistrukturerade intervjuer med fem större företag samt granskning av tio företags årsredovisningar, legat till grund för analys. Resultatet visade framförallt en positiv inställning till lagkravet, både från företag som arbetat med det länge och de företagen som inte haft så stor erfarenhet kring ämnet sedan tidigare. De fria ramarna i lagkravet har gjort att företagen själva kunnat välja hur hållbarhetsredovisningen kring social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet ska vara utformad. Tyvärr har det även försvårat jämförbarheten mellan företag trots att lagkravet delvis syftade till att underlätta denna jämförelse.