The purpose of this study is to examine how primary school teachers in preschoolclass - 3rd grade interprets and handle sustainable development in geography related education. Furthermore, the purpose is to examine how teachers think their teaching to sustainable development will be affected in the future, owning to the new syllabus-22. Previous research related to teachers´ adaptions to new syllabuses, points out that teachers often falls back to using the previous edition of the syllabus instead of using the new one. Six teachers from preschool up to third grade participated in the investigation. Two of the teachers in the study work in a private school, and the rest of the teachers work in public schools. The qualitative interviews with the respondents in the study were performed over email. The theoretical approach is based on the three aspects of sustainable development, four teachingtraditions and the theory of pragmatism. The result of this study shows that teachers interpret the concept of sustainable development mainly from the ecological aspect, and that the normative enviromental teaching tradition, is the most prominent. The motivation is that the teachers want their pupils to create good habits. The result also concludes that teachers strive to get their pupils to achieve actioncompetence. During the lessons, practical work in forms of recycling and local area studies were a common form of education according to the teachers. The study also reveals that most of the teachers will not change their education according to sustainable development when the new syllabus - 22 in geography will be applied (Skolverket, 2022).

I skolämnet slöjd saknas “klassiska” läromedel som uppfyller kraven som finns i läroplanen. Därför tillverkar lärare ofta sitt eget material och samlar ihop filmer, texter, webbsidor som används i undervisningen. Enligt läroplanen ska slöjdlärarna undervisa om hållbar utveckling och enligt tidigare forskningar, tolkar och undervisar slöjdlärarna om hållbarhet på olika sätt. Det finns ett brett urval av läromedel som används i undervisningen och jag var speciellt intresserad av hur hållbar utveckling framkommer. Därav är syftet med min studie att undersöka inställning och fokus på hållbar utveckling i läromedel som slöjdlärarna använder i undervisningen. Frågeställningar i min studie är: vilka perspektiv på hållbar utveckling blir framträdande i läromedlen för slöjdämnet, i avseende på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet?, vilka undervisningstraditioner inom slöjdämnet blir framträdande, i avseende på faktabaserad, normativ och pluralistisk undervisningstradition? och om återbruk beskrivs, på vilket sätt blir det framträdande i läromedlet? Utifrån teorier från tidigare forskningar om hållbarhetsdimensionerna, undervisningstraditioner och åtebruksundervisningen (Öhman, 2008; Hofverberg, 2021; Hofverberg & Westerlund, 2021; Hofverberg, 2022) granskades de insamlade läromedlen genom den riktade kvalitativa innehållsanalysen (Klingberg & Hallberg, 2021). All insamlad läromedel sorterades enligt kategorier och innehållsmässigt efter materiallära: läromedel som innehåller fakta om textilier, efter återbruk: läromedel enligt återbruksmodellen av Hofverberg (2022), efter arbetarnas förhållanden i textilindustrin samt efter läromedel som innehåller information om hållbar textilkonsumtion.För att få svar på frågeställningarna och begränsa studiens omfattning analyserades ett läromedel ifrån varje kategori. Boken Handbok i textilslöjd (Karhu m.fl., 2009) valdes från kategorin Materiallära eftersom den kan användas i undervisningen med grundskoleelever. Sedan valdes texter som kan användas i undervisningen med mellan- och högstadieelever. Från kategori återbruk valdes texten “Hållbar klädkonsumtion börjar med shopping i din egen garderob” (UR, 2022). Texten “De arbetar bland livsfarliga kemikalier” (SVT Nyheter, 2013) valdes från kategori återbruk och till sist valdes texten “Remake och återbruk för hållbar konsumtion och cirkulär garderobsglädje” (UR, 2022) från kategori Textilkonsumtion.Studiens resultat visar att hållbarhetsdimensionerna, den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga dimensionen samt undervisningstraditioner, den faktabaserade, det normativa och det pluralistiska perspektivet framträder i läromedlet (Öhman, 2008; Hofverberg, 2021;Hofverberg & Westerlund, 2021). Vidare visar studien att läromedel som används i textilslöjdens återbruks undervisning återkommer under de sju återbruksteman enligt tidigare forskningar (Hofverberg, 2022).

Sustainable development is a concept that many people know of. In today's society, sustainability issues are often discussed in politics, at work, in home and at school. In the Swedish geography teaching at high school and upper secondary school include sustainable development as a subject content. Previous studies show that teachers are teaching about sustainable development in Swedish schools. But few studies are exactly showing what the education contains, what subject content, working methods and what didactic choices the geography teachers are making. There is no clear picture of purely practical teaching on sustainable development except that it ́s conducted at the geography lessons. Previous studies show that teachers has a very important role in how the teaching is designed, from selection of subject content to choose of working methods. This study has investigated how four active geography teachers at the high school and upper secondary school reason about their didactic choices in their teaching. Key issues in this qualitative study are, how teachers interpret sustainable development based on the curriculum, how teaching is practically implemented and what abilities the teachers want their teaching to give the students. The results of the study show that geography teachers choose to divide sustainable development into several smaller subjects. This results in the teacher working with a large variety of different work methods. In some special subject the teacher is more active and the students are passive, while in other subject are the students very active. Students are also given possibilities to reflect on their own sustainability and sustainable development, and also discuss this matters with their classmates. / Hållbar utveckling är ett begrepp som många känner till. I dagens samhälle är hållbarhetsfrågor något som diskuteras flitigt i politiken, på arbetsplatsen, i hemmet och även i skolan. I svensk geografiundervisningen på högstadiet och i gymnasieskolan ska hållbar utveckling ingå som ämnesinnehåll. Den tidigare forskningen visar att undervisningen om hållbar utveckling pågår i svenska skolor men utan att exakt veta vad som utgör ämnesinnehållet, arbetsmetoder och vilka didaktiska val som geografilärare gör. Det finns ingen tydlig bild över rent praktisk undervisning om hållbar utveckling som genomförs på geografilektionerna. Den tidigare forskningen visar på att läraren har mycket stor betydelse i hur undervisningen utformas, allt från urval av ämnesinnehåll till val av arbetssätt. Denna fallstudie har fyra verksamma geografilärare på högstadiet och gymnasieskolan intervjuas kring hur de resonerar kring didaktiska val i undervisningen. Centrala frågeställningar i denna kvalitativa undersökning är, hur lärare tolkar hållbar utveckling utifrån kursplanen, hur undervisningen praktiskt genomförs samt vilka förmågor som lärarna vill att undervisningen ska ge eleverna. Resultatet av undersökningen visar på att geografilärare väljer att dela upp hållbar utveckling i flera arbetsområden. Detta resulterar i att läraren arbetar med stor mångfald av olika arbetssätt. I vissa arbetsområden är läraren mer aktiv och eleverna passiva medan i andra arbetsområden är förhållandet tvärtom. Eleverna ges då också utrymme för att öppet reflektera över olika deras egna hållbarhet och hållbar utveckling, men samtidigt även diskutera dessa frågor med klasskamraterna.

Vi lever i en tid av förändring med många utmaningar och komplexa problem som dagens ungdomar möts av i vardagen. Dagens ungdomar är medvetna om miljöproblemen men tycker inte de lösningar som presenteras i skolan fungerar. De känner maktlöshet och hopplöshet inför framtiden. I detta arbete undersöks, med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och en deduktiv ansats, hur hållbar utveckling tar sig uttryck i olika läromedel för kursen fysik 1 på gymnasiet, samt om dessa läromedels framställning har sin utgångspunkt i någon särskild miljöundervisningstradition. Resultatet visar att innehållet relaterat till hållbar utveckling i dessa läromedels kapitel om ”energi”, ”värme” och ”klimat och väder”, främst tar sin form av aspekter relaterade till den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling och ytterst lite till den sociala. Resultatet visar även att det största fokuset ligger på de två hållbara målen ”mål 7 – hållbar energi för alla” och ”mål 13 – Bekämpa klimatförändringarna”. Vidare visar resultatet också att de läromedel som undersökts alla grundar sig i den faktabaserade miljöundervisningstraditionen där komplexa problem med etiska och demokratiska perspektiv saknas. Läromedlen missar den potential som fysikundervisningen skulle kunna ha. Innehållet i dessa läromedel skulle kunna utvecklas genom att till exempel integrera mer samhällsvetenskap med naturvetenskapligt innehåll. Många av de komplexa problem som världen och samhället står inför idag har naturliga kopplingar till naturvetenskap och fysik och elever skulle då exponeras mer av etiska och demokratiska perspektiv i undervisningen. / We live in a time of change, with many challenges and complex problems that students of today face in their everyday life. They are conscious about the threat to the environment, but do not think that the problem that are presented in schools work. They feel powerless and hopeless about the future. In this work, with the help of qualitative content analysis and a deductive approach, content in textbooks about sustainable development for the upper secondary course “fysik 1” is investigated, and also whether this content can be linked to any teaching tradition about the environment. The result show that the content related to sustainable development in these textbooks, for the chapters on “energy”, “heat” and “weather and climate”, primarily take its form as aspects related to the ecological dimension of sustainable development. Very little is related to the social dimension. The result also show that for the sustainable goals set by the UN, most content is focused on “goal 7 – sustainable energy for all” and “goal 13 – “Climate action”. It is also shown that the textbooks being investigated, all have their basis in the factbased teaching tradition where complex problems with ethical and democratic perspectives are missing. The textbooks misses the potential that exists in physics teaching. The content in these textbooks should be able to adopt for example more content related to socio scientific issues. Many of the complex problem that the world and society are up against today have natural relationships to science and physics. Students should then be more exposed to ethical and democratic perspectives in their teaching.

The purpose of this study is to investigate a few primary school teachers approach to their education work in sustainable development. The teachers work in Green Flag schools, which is a network that offers teachers teaching material for the education in sustainable development. Research has shown that teachers lack of knowledge in how the education in sustainable development should be designed.   This study proceeds from these following questions: How does the interviwed teachers motivate their goals and didactic choices in the education of sustainable development? The investigation is based on a method triangulation. With qualitative interviews of six primary schools teachers and a text analysis of the teaching material the teachers use I am going to answer the questions of this study. Previous research has shown that there is three teaching traditions teachers can approach and in this study the aim of the teachers will be analyzed by the three traditions. The research shows that a normative teaching tradition is the most occurring teaching tradition with the education for sustainable development. The research also shows that teachers prefer to work  practical so that the students can experience the contents of sustainable development.

Teaching about sustainable development should permeate all subjects in school. The curriculum for geography states that students must develop the ability to take a stand on “the global challenges of our time and the future based on ecological, social and economic perspectives on sustainable development” (Skolverket, 2022b, p. 1). However, the concept of sustainable development is difficult to define and the curriculum space give teachers in primary school a wide range of choices when it comes to teaching about sustainable development within the subject of geography. The purpose of this survey was therefore to develop knowledge about how teachers in primary school interpret the concept of sustainable development, as well as to investigate how they describe and motivate their teaching regarding sustainable development within the subject of geography.Based on the purpose of the survey, a qualitative interview study was conducted in which six primary school teachers participated. The results showed that the teachers generally interpret the concept of sustainable development from an ecological perspective and in general they teach about how to protect nature and resources. When the results were compared to Öhman´s and Östman´s environmental teaching traditions, it was the normative teaching tradition that was most commonly used. Sustainable development is usually taught thematically or interdisciplinary. The teachers motivate their didactic choices by saying that the working methods are age appropriate and adapted to the students´ level of maturity.

Klimatförändringar och miljöproblem har alltmer blivit synliga på kontinenter och hav, men även i samhällsdebatter och media. Därav har media haft en påtaglig roll för rådande miljöskildring och miljösyn. Samtidigt har dagens ungdomar en dyster syn på framtiden med avseende på miljöförändringarna och betraktar sig själva som ansvariga för miljöproblemens vidareutveckling. Trots att skolans roll i att vara utgångspunkt för en hållbar utveckling är tydlig och att miljöperspektivet ska genomsyra all undervisning är det få skolor som avsätter resurser till det. Eleverna erbjuds då inte undervisning som ska utbilda aktiva och kompetenta individer och medborgare som ska besitta de kunskaper som utgör den gemensamma referens som samtliga samhällsmedborgare behöver. Teknikämnet inkluderar till sin omfattning och innehåll väsentliga delar som ska utveckla elevernas kunskaper och förmågor för att kunna delta i samhället, där en av dessa delar är miljöfrågan. Med bakgrund i detta är syftet med denna undersökning att analysera tekniklärobokens förhållningssätt och skildring av beskrivningar relaterade till miljö. Detta för att uppmärksamma vilket bidrag en lärobok i teknik kan ha vid förmedling av miljösyn i dagens undervisning. Undersökningen baseras utifrån ett ramverk som kategoriserar miljöaspekter utifrån existerande miljötraditioner där följande frågeställning besvaras: Vilken eller vilka miljöundervisningstraditioner får en mer framträdande roll i teknikboken med avseende på de fyra aspekterna; perspektiv på miljöproblematiken, miljöproblemens grund, syn på viktiga agenter samt miljöåtgärdersmål? För att möjliggöra undersökningen och besvara frågeställningen utfördes en innehållsanalys av en tekniklärobok för högstadiet utifrån Sandells, Öhmans och Östmans beskrivningar av fyra miljöaspekter med avseende på tre miljötraditioner: den faktabaserade, den normerande och undervisning om hållbar utveckling. Resultatet visar att boken har huvudsakligen ett faktabaserat miljöperspektiv men att samtliga tre miljötraditioner förekommer i boken parallellt. Inom miljöaspekterna syn på viktiga agenter samt miljöåtgärdersmål är det undervisning om hållbar utveckling som är dominerande, även om det antalet är förhållandevis litet i jämförelse med de två andra miljöaspekterna. Dessutom visar resultatet på en hög närvaro av teknikoptimism i boken samt en koherens mellan kursplan i teknik och den analyserade teknikläroboken med avseende på miljö- och hållbarhetsperspektiv. / Climate changes and environmental problems have become more visible on the continents and across the oceans as well as in the social debates and media. Hence, the media have had an evident part for creating the current environment depiction and approach. Concurrently the young people of today have a dismal view about the future considering the environmental changes and regard themselves as accountable for the continuance of environmental problems. Despite the school's clear role of being the outset for sustainable development and that the environmental perspective should permeate all school education, still few schools allocates resources for that. The students are therefore not being offered an education that should educate active and competent people and citizens who should have the competence that constitutes the common reference that all citizens need. The subject technology includes due to its extent and content essential parts that will develop the students' knowledge and abilities for enabling participation in the society and one of those parts is the environmental issue. Based on the aforementioned, the aim of this study is to examine the technology textbook's approach and depiction of descriptions related to the environment issues. Hence, the purpose is also to observe the contribution a textbook in technology may have in generating views of environmental issues in today's teaching. The study is based on a framework that categorizes environmental aspects based on existing traditions within environmental education from which following question is answered: Which teaching tradition(s) within environmental education has or have a more prominent role in the technology textbook regarding the four aspects: perspective on environmental problems, the cause of environmental problems, assessment of specialists and the goal of environmental measures? To enable the study and answer the question, a content analysis was performed of a technology textbook for the upper secondary school. The content analysis was based on Sandell's, Öhman's and Östman's descriptions of four environmental aspects regarding three traditions in environmental education: the fact-based, the normative and education for sustainable development. Although the result shows that all three environmental education traditions can be found in the textbook, there exist a predominant fact-based environmental perspective in the textbook. Education for sustainable development as a tradition in environmental education is mainly found within the aspects assessment of specialists and the goal of environmental measures, although that number is relatively small compared to the other two environmental aspects. In addition, the result shows a high presence of technology optimism in the book as well as a coherence between the syllabus in technology and the analyzed textbook regarding environmental and sustainable development perspectives.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka förmågor och kunskaper som grundskollärare inom SO-ämnena anser är viktiga att främja genom undervisning för hållbar utveckling, i år 4–6. Syftet är vidare att belysa hur de beskriver att deras undervisning skapar möjlighet för eleverna att utveckla dessa kunskaper och förmågor. Det ingår i skolans uppdrag att förmedla kunskap och respekt för vår gemensamma miljö. Forskning som berör hållbar utveckling och undervisning i skolan har historiskt sett främst genomförts med inriktning på förskolan, grundskolans senare år och gymnasiet. Inom årskurs 4–6 är forskningen begränsad, vilket är en anledning till att denna studie genomförts. De tre selektiva miljöundervisningstraditionerna; den faktabaserade, den normerande och den pluralistiska används som ett teoretiskt ramverk för denna studie. Genom en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer av sju behöriga SO-lärare i årskurs 4–6 besvarade studiens tre forskningsfrågor. En tematisk analys genomfördes på det insamlade materialet och resulterade i tio teman som sorterades in under överrubriker. Resultatet visade att faktakunskaper, medvetenhet, framtidstro och en förhoppning om att så ett frö för framtiden är något som lärarna vill ett deras elever ska få med sig. Att utgå från samtal, diskussioner och temaarbeten var metoder som ansågs kunna möjliggöra att eleverna får med det som lärarna anser viktigt. Elevers värderingar, tidsbrist och anpassning av innehåll utifrån elevernas ålder ansågs försvåra undervisningen. Trots dessa svårigheter är detta ett ämne som engagerar många elever, vilket ses som en möjlighet i undervisning för hållbar utveckling. Slutligen konstateras att de slutsatser som dras i forskning för hållbar utveckling inte alltid verkar överensstämma med läroplanens innehåll vilket i förlängningen påverkar både undervisningen och vad eleverna får med sig från undervisning för hållbar utveckling. / The purpose of this study is to contribute knowledge about which abilities and knowledge social science teachers in primary school consider important to promote through teaching for sustainable development, in grades 4–6. The purpose is further to highlight how they describe that their teaching creates opportunities for students to develop these skills and abilities. One way to enable action is through education. It is also part of the school's mission to convey knowledge and respect for our common environment. Historically speaking, research concerning sustainable development and teaching in schools has mainly been focused on pre-school, the later years of compulsory school and upper secondary school. Within grades 4-6, research is limited and that is one reason that lies behind this study. The three selective environmental education traditions; the fact-based, the normative and the pluralistic were used as a theoretical framework for this study. Through a qualitative investigation in the form of semi-structured interviews of seven qualified social science teachers in grades 4-6 from four different municipalities, the study's three research questions were answered. A thematic analysis was carried out on the collected material and resulted in ten themes. The themes were sorted under three headings. The result showed that factual knowledge, awareness, faith in the future and a hope to plant a seed for the future are some things that the teachers want their students to develop. Conversations, discussions and theme work were methods considered to enable the students to develop what the teachers considered important. Pupils' values, lack of time and adaptation of content based on the pupils' age were considered challenges. Despite these challenges, sustainable development engages many students, which can be seen as an opportunity in teaching for sustainable development. Finally, it is stated that conclusions drawn in research for sustainable development do not always seem to correspond with the content of the curriculum. Which in the long run affects both how teachers chose to teach for sustainable development and what students learn from it.