No description available.

När en socialsekreterare ska utreda en klient enligt Lag om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta ställning utifrån många olika perspektiv. Syftet med denna studie var att ge kunskap om LVM-ärenden ur socialsekreterarens perspektiv samt att belysa deras tankar, uppfattningar och erfarenheter av LVM-handläggning. Undersökningens empiriska material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta socialsekreterare. För att kunna tolka och analysera vårt material använde vi oss av utilitarismen och det salutogena perspektivet som tolkningsram. Resultatet visar på att socialsekreterarna upplever både för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. Socialsekreterarna upplever handläggningen av LVM-ärenden likt ett dilemma. Socialsekreterarna anser att lagen är nödvändig då de i avsaknad av denna skulle känna en stor maktlöshet av att inte kunna ingripa i allvarliga situationer där klienten riskerar att avlida till följd av sitt missbruk. De anser även att tillämpningen av lagen medför stora inskränkningar i den enskilda klientens integritet och att klienten i mötet riskerar att bli kränkt utan noga eftertanke från socialsekreterarens sida. Resultatet visar även på att socialsekreterarna så långt som det är möjligt respekterar klientens autonomi men att autonomin vid fråga om liv och död måste förbises. / There are many different perspective to take under consideration when a social secretary is about to investigate a client according to the Law on Care of Addicts in certain cases (LVM). The purpose of this study was to provide knowledge, from a social secretaries perspective, about their thoughts, perceptions and experiences of the LVM-process. The studies empirical material was based on qualitative semi-structured interviews with eight social secretaries. We used the utilitarianism and the salutongenic perspective, sense of coherence as interpretative framework to analyze and interpret our empirical material. The result shows that social secretaries experiences about the legislation have both advantages and disadvantages. They feel that LVM-processing is like a dilemma. Social secretaries think that the law is necessary for them to be able to intervene in serious situations when the clients are likely to die as a result of their addiction. They also feel that the application of the law entails large restriction for the clients individual integrity and that the client, without careful consideration from the social secretary´s side, risk to be violated. The result also shows that the social secretaries, as far as possible, wants to respect the client´s autonomy but it must be overlooked in matter of life and death.

Patienter med missbruksproblem upptar mycket av hälso- ochsjukvårdens platser och resurser. Det är därmed viktigt attsäkerställa att dessa patienter får god vård och belysa vilkafaktorer som kan inverka på omvårdnaden. Syftet var att belysasjuksköterskors attityder gentemot patienter medmissbruksproblem samt att beskriva hur mötet mellansjuksköterskor och dessa patienter ser ut. Det användes 17vetenskapliga artiklar som grund för detta arbete varav 11 varkvantitativa och sex var kvalitativa. Det framkom attsjuksköterskor ofta uppvisade negativa attityder gentemot patientermed missbruksproblematik och detta inverkade på omvårdnadenav patienterna. Det förekom även stigmatisering, stereotypiseringoch moralisering av patienter med missbruksproblem vilket leddetill att dessa patienter många gånger fick sämre vård.Sjuksköterskans omvårdnadsarbete ska präglas av etisktförhållningsätt och en humanistisk människosyn vilket försummasom negativa attityder gentemot patienter med missbruksproblemfår inverka på vården. Mer kvalitativ forskning gällandesjuksköterskors attityder gentemot patienter medmissbruksproblem efterfrågas. Dessutom krävs det merundervisning i sjuksköterskans grundutbildning och meryrkesrelaterad utbildning på sjuksköterskans arbetsplats gällandeomvårdnaden av patienter med missbruksproblem. / Patients with substance abuse problems occupy much of the bedsand resources of the health care. Therefore, it is important toensure that these patients receive proper care and highlight thefactors that may affect that care. The purpose of this literaturestudy was to illuminate nurses’ attitudes towards patients withsubstance abuse problems and describe the character of themeetings between nurses and these patients. As the basis for thispaper, 17 research articles were used, of them 11 articles werequantitative and six were qualitative. It was found that nurses oftenexhibited negative attitudes towards patients with substance abuseproblems and that this had an impact on the nursing care of thesepatients. Stigmatization, stereotyping and moralization of thesepatients were also detected and this often led to substandard care.Nursing care is characterized by an ethical approach and ahumanistic view that is overlooked if the negative attitudes ofnurses towards patients with substance abuse problems are allowedto affect care. More qualitative research on nurses’ attitudestowards patients with substance abuse problems is prompted.Furthermore, it is required more education in the undergraduatenursing schools and more occupational education at nurses’workplace about nursing care of patients with substance abuseproblems.

Jag vill genom denna uppsats ta reda på vilka likheter och olikheter som finns mellan Lars Levi Læstadius och Peter Wieselgren. Dessa två präster levde på 1800-talet, de var oerhört hängivna av att vilja bekämpa brännvinet som förstörde och skapade ett sånt elände för människorna. Både Læstadius och Wieselgren ansåg att alkoholmissbruket måste angripas från roten för det var den som framförallt orsakade allt lidande hos människorna. Læstadius ansåg att det moraliska fördärvet var orsaken till alla laster och för att komma åt det hela, så måste det lyftas upp på en högre front nämligen den kristna tron som ger människan större livskvalitet. Wieselgren ansåg att spritmissbruket och okunnigheten hos människorna var orsaken till allt lidande, och att ett moralisk socialt saneringsarbete behövdes, för att komma åt det onda. Han tog kyrkorådet till hjälp och det infördes bland annat sträng kyrkotukt. Hjälpte inte förmaningarna, så blev den försumlige inkallad till kyrkorådet. Læstadius och Wieselgrens livsuppgift blev att föra en kamp mot detta missbruk. De blev båda hatade, mordhotade och det väcktes åtal mot dem, men de lät sig inte skrämmas till tystnad, vare sig av överhet eller andra. De lyckades också med sin hårda kamp. De krävde absolut nykterhet när de bildade var för sig sin andra nykterhetsförening. Nykterhetsföreningar kom så att bildas på olika håll i landet och detta kom att betyda mycket för folkets moraliska och etiska fostran.

Previous research shows that women who are victims of intimate partner violence and also have asubstance abuse have difficulties getting access to services to aid with their experience of violence.This study has examined social workers experiences of working with women with these problems,what types of services are provided and how their service needs are assessed. The study has ahermeneutical approach and the data consists of interviews with nine social workers in lines ofwork that come into contact with women in the previously described client group. The data hasbeen analyzed using content analysis. The result of the study indicates that women who are victimsof intimate partner violence and also have a substance abuse do not get their needs provided forthrough the current services in the field of social work. These women are described as havingcomplex problems and are therefore in need of more and other services than those currentlyprovided. The result suggests that these women need long-lasting and coordinated services and thatthere is a need for a shelter where this group of client is welcome. To get there work is needed fromthe social services, in part by reaching out to these women and in part by providing services toalleviate the feeling of guilt and shame these women are experiencing. The result indicates that thesocial services are not good at identifying both sides of the multi problematic these women haveand therefore have difficulties offering services adapted to the needs of these women. Instead eitherside of the problem is prioritized regarding services in the line of social work. Continued work isneeded to give this client group a higher priority because they are discriminated against based ontheir gender. / Tidigare forskning visar att våldsutsatta kvinnor med en missbruksproblematik har svårt att fåtillgång till insatser för sin våldsutsatthet. Denna studie har undersökt socialarbetares erfarenheterav att arbeta med kvinnor med denna problematik, vilka insatser som ges och hur deras insatsbehovbedöms. Studien har en hermeneutisk ansats och studiens datamaterial består av intervjuer med niosocialarbetare inom verksamheter som kommer i kontakt med kvinnor inom den ovan beskrivnaklientgruppen. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Studiens resultatantyder att våldsutsatta kvinnor med ett missbruk inte får sina behov tillgodosedda genomnuvarande insatser inom socialtjänsten. Dessa kvinnor beskrivs ha en komplex problembild ochdärför behövs fler och andra insatser än vad den nuvarande insatsrepertoaren kan erbjuda. Resultatetpekar på att dessa kvinnor behöver långvariga och samordnade insatser samt att det finns behov avett eget skyddat boende där denna klientgrupp kan vistas. För att nå dit krävs ett arbete frånsocialtjänsten, dels med att nå ut till dessa kvinnor och dels med olika insatser för att minska denskuld och skam dessa kvinnor känner. Resultatet indikerar också att socialtjänsten är dålig på attidentifiera båda sidorna i dessa kvinnors multiproblematik och har därför svårigheter med atterbjuda insatser anpassade till dessa kvinnors behov. Istället prioriteras antingen den ena eller denandra delen i problemet när det gäller insatser i det sociala arbetet. Ett fortsatt arbete krävs med attge denna klientgrupp en högre prioritet då de diskrimineras utifrån sin könstillhörighet.

Tvångsvården av missbrukare är ett av samhällets sista verktyg för att vårda missbrukare som lever ett väldigt destruktivt och farligt liv. Tvångsvårdslagstiftningen har kritiserats för att vara svårtolkad, och det finns stöd för att lagstiftningen tillämpas olika i landets socialnämnder. Genom att intervjua socialtjänstens enhetschefer om deras tolkning och tillämpning av tvångsvårdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tillämpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan försvåra arbetet. Resultaten visar på att det finns skillnader i hur tvångsvårdslagstiftningen tolkas, vilket även verkar resultera i skillnader i hur lagstiftningen tillämpas. Enhetscheferna verkar vara klämda mellan å ena sidan den lagstiftning och de krav som finns från politikerna, och å andra sidan det behov av individualiserad behandling som finns hos klienterna. Enhetschefernas dubbla kravbild stämmer väl överens med den konfliktsituation som domänteorin beskriver. Lagstiftningen har inte genomgått speciellt stora förändringar sedan den rädde i kraft. En översyn av lagstiftningen föreslås, där behovet av sex månaders vårdtid ifrågasätts och där vikten av att socialtjänsten som ansvarig utförare får komma till tals betonas.

According to the widespread concept of deception, deception is to intentionally cause someone to acquire or continue to have a false belief.  This paper refutes this notion and argues for a definition of deception based on a view that deception is the misuse of communication with the purpose to achieve a further end; an end that, is believed, can’t be reached without the misuse of communication. It is shown that this new definition can handle cases that earlier definitions could not handle without leading to absurd pragmatic consequences. In addition, the proposed definition makes it possible to properly distinguish between deception and attempted deception.

No description available.

I vårt samhälle informeras det frekvent om alkohol och dess effekter på vår population. Nya forskningsrön gällande alkohol uppkommer med jämna mellanrum, men sällan rör dessa den äldre befolkningen. Samtidigt visar socialstyrelsen att en ny generation äldre med förändrade alkoholvanor växer fram, vilka tar med sig sina vanor in i pensionsåldern. I vår studie har vi valt att lägga fokus på alkoholbruk bland den äldre befolkningen, och i arbetet har vi valt att rikta oss till personal på äldreboenden. Syftet med studien har varit att undersöka hur alkoholkonsumtionen bland de boende bemöts och hanteras av vårdpersonal, detta i kombination med att äldres riskbruk tenderar att öka. För att få svar på våra problemformuleringar har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av sex vårdpersonal, varav fem av dessa var undersköterskor. Den teoretiska utgångspunkten har legat till grund för utformningen av intervjuerna, samt våra funna resultat. Utifrån utsagor från intervjuerna fann vi ut fyra teman som rör vårt syfte och problemformuleringar: en bild av konsumtionen, självbestämmande och livskvalitet, svårhanterliga situationer, samt skilda upplevelser. Med hjälp av dessa teman analyserade vi de resultat som bland annat visar på brist på utbildning gällande alkoholrelaterade frågor, mycket fokus på självbestämmande men även maktmissbruk. / In our society we are frequently informed about alcohol and its effects on our population. New research findings regarding alcohol occur at regular intervals, but they rarely involve the elderly. At the same time, the social board to a new generation of older people with changing consumption patterns emerge, who tend to bring their habits into the years of retirement. In our study, we chose to focus on alcohol use among the elderly, and in this work we have chosen to find information through the nursing staff at geriatric care. The aim of the study is to investigate how alcohol consumption among the residents is treated and handled by nursing staff, this combined with that the alcohol consumption that is bordering on abuse is increasing amongst the elderly. In order to properly answer this, we have conducted qualitative interviews. The selection consisted of six nursing staff. The theoretical starting point has been the basis for the design of the interviews and the results we found. Based on statements from the interviews we found four themes related to our purpose and problem formulations: a picture of consumption, self-determination and quality of life, cumbersome situations, and different experiences. With the help of these themes, we analyzed the results that among other things show the low level of education concerning alcohol in elder care, a lot of focus on self-determination, but also abuse of power.

Lagstiftningen som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare är arbetsrätten som regleras i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Saklig grund måste uppfyllas för uppsägning samt avsked, för att dessa två ska vara giltiga i en rättsprocess. Detta innebär att arbetstagaren måste grovt ha åsidosatt sina åtaganden, detta kan exempelvis ske vid missbruk eller narkotikainnehav vilket framkommer i de rättsfall som behandlas i uppsatsen. Innan ett avsked eller uppsägning bör arbetsgivaren se över ett antal kriterier i valet av de två olika vägarna såsom omplacerings- och rehabiliteringsskyldigheten. En närmare granskning av de lagar samt kostnader som kan uppstå i och med den rådande lagstiftningen kommer att ses över. Uppsatsen kommer även behandlas ur ett HRM-perspektiv och se över de för och nackdelar detta innebär långsiktigt för arbetsgivaren, samt vilka andra vägar en arbetsgivare kan välja att gå vid avveckling av tillsvidareanställda, dessa kan vara mer eller mindre etiskt acceptabla. Arbetsgivare bör dock vara medvetna om de framtida konsekvenser dessa kan ge vid framtida rekrytering.En närmare granskning av ett flertal rättsfall kommer att ske för att ge läsaren en större förståelse över de kostnader som kan uppkomma vid avveckling. / The legislation governing the relationship between employers and employees is employment law in the Act (1982:80) (LAS). Factual basis must be met for dismissal and termination for any of these two to be valid in a lawsuit, this means that an employee must be in grave breach of his obligations. This may occur by misuse or possession of drugs as demonstrated in the court cases that is being cover in the essay. Before a termination or dismissal, the employer should review a number of criteria in the choice of the two different pathways such as relocation and rehabilitation obligation. A closer examination of the laws, regulations and costs that may arise from the current legislation will be reviewed. The essay will also be treated from an HRM perspective and review the pros and cons , this means long-term for the employer and which other ways an employer can choose to go for the settlement of the staff, these can be more or less ethically acceptable. Employers should be aware of the future implications these may provide in future recruitment. A close examination of a number of court cases will be done to give the reader a greater understanding of the costs that may be incurred in settlement.