Jag vill med min uppsats belysa hur elever uppfattar begreppet mobbning samt vilka elever som enligt respondenterna blir mobbade och mobbare. Undersökningen genomförs genom kvalitativa gruppintervjuer med några elever i årskurs 5. Undersökningen visar att eleverna har olika uppfattningar om vad mobbning är, några menar att det är mobbning när flera elever slår eller säger fula ord, andra menar att det är mobbning om någon går ensam på skolgården. Resultatet visar också att de som blir mobbade uppfattas som annorlunda och att de som mobbar gör det för att de tycker att de är tuffa eller coola.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar. Enligt både fritidspedagoger och lärare ägnar skola och fritidsverksamhet mycket resurser i arbete mot kränkande behandling och mobbning. Arbetet sker främst enligt respondenterna genom att de arbetar med likabehandlingsplaner som är individuellt utformade för varje skola

Syftet med den här studien är att undersöka elevers uppfattningar av vad mobbning innebär. Jag är även intresserad att ta reda på om mobbning förekommer på skolorna och hur den tar sig i uttryck. Förebyggande åtgärder som skolorna genomför till att förebygga mobbningens uppkomst är också en intressant aspekt som jag har undersökt. Den här studien är en empirisk studie som är grundad på individuella intervjuer och fokusgrupper.   En utlösande faktor till att mobbning uppstår är att elever anmärker på olikheter hos varandra. Att vara olik de andra är att avvika från normen. Om man avviker passar man inte in, vilket kan leda till att man blir mobbad. Mobbningen börjar oftast som lekar och skämt, vilket urartar till olika former av mobbning.  Mobbning förebyggs bäst om hela skolan som enhet är enig om hur den skall arbeta mot mobbning. Lärare, övrig personal och elever skall vara lika delaktiga i arbetet.

Bullying is a big problem in schools and many children are afraid of go to school. There are many methods and measures to prevent bullying, but bullying is still remains. This study is about the differences and similarities between methods to prevent bullying at two classes. The purpose of my essay is to research measure that uses by four teachers to prevent bullying and to get description of their work against bullying. My question is: How is the prevention of bullying in the two classes where informants working? This study is focuses on prevent bullying at two classes on two multicultural schools in Stockholm. I used a qualitative research to get answer to my question that is how informants work the prevention against bullying. The conclusion is the informants use many methods for create a positive environment. The informants work to prevent bullying at their classes by continuously making conversation with students about bullying, behavior, values and empathy.

Riksidrottsförbundets, (RF), dokument Idrotten vill är ett idédokument om hur idrotten ska bedrivas. Den innehåller bland annat ett avsnitt om idrottens värdegrund, där de fyra olika områdena glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med, samt rent spel behandlas. Dessa fyra områden har varit en plattform och grunden för vårt examensarbete.    Syftet är att undersöka fotbollsungdomarnas, i åldrarna 12-14 år, och deras föräldrars åsikter kring områden toppning, mobbning, jämställdhet/jämlikhet och idrottsfusk inom fotbollsverksamheten i Kronoberg. Undersökningen är av deskriptiv och komparativ art.    En enkätundersökning genomfördes med fotbollungdomar och dess föräldrar i föreningar från Växjö. I undersökningen deltog 192 respondenter, 68 pojkar, 26 flickor, 41 män och 56 kvinnor, som bland annat svarade på frågor gällande mobbning, toppning, idrottsfusk och jämställdhet/jämlikhet. Enkäten fick sin utformning mestadels utifrån våra egna erfarenheter, men även från forskning kring det omtalade ämnet.   Resultatet visade bland annat att mer än hälften uppfattade att toppning förekom, där föräldrar uppfattade att det var vanligare än vad ungdomarna gjorde. Resultatet har även visat att former av social och verbal mobbning är förekommande och att en fjärdedel av respondenterna ansåg att det var okej att fuska om det innebar att laget vann matchen. Studien visade att det fanns en markant skillnad på antalet kvinnliga och manliga ledare bland lagen. För att analysera har vi använt tidigare forskning och de teoretiska perspektiven till denna studie har varit genusperspektiv och attitydförändring.   Nyckelord: Mobbning, toppning, jämställdhet/jämlikhet, idrottsfusk.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med syfte att finna förståelse för hur en blivande lärare med erfarenhet av att bli mobbade ser på sitt framtida arbete med att motverka mobbning. Den förklarar också hur mobbningen har påverkat den blivande läraren i relation till sitt framtida yrke. Uppsatsen baseras på tre djupintervjuer. Uppsatsen har ett studentperspektiv där författarna vill veta hur lärarstudenter kommer hantera anti-mobbningsfrågor i relation till sina egna upplevelser som mobbade under sin egen skolgång. Intervjuerna har varit semistrukturerade där författarna ställt öppna frågor och fokuserat på vad undersökningspersonen själv valt vad hen vill berätta. Författarna fokuserar på relationen mellan undersökningspersonernas erfarenheter och vad de vill göra för att förebygga mobbning och kränkande behandling i sitt kommande yrke. Resultatet visar att undersökningspersonerna har en erfarenhet som gynnar arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Undersökningspersonerna har utifrån sina tidigare erfarenheter av mobbning visat på metoder som de tror kan fungera. Det kan exempelvis vara att fokusera på elevers styrkor och ta fasta på de men även fokusera på vilka konsekvenser mobbningen får den enskilda individen. Resultatet visar även att det finns samband mellan undersökningspersonernas berättelser och hur en känd anti-mobbningsorganisation arbetar.

Avsikten med studien är att kvalitativt kartlägga konsekvenser av mobbning i skolan. Eftersom studien riktar sig till skolans studie- och yrkesvägledare är fokus lagd på vad som händer med individens självbild och inre trygghet samt självständighet och målsättningar i studie- och yrkesvalsprocessen. Ett av huvudsyftena är även kartläggning av mobbningens långsiktiga konsekvenser för individens arbetsliv. I studien har personer i åldrarna 26-50 år och som är uppvuxna i olika delar av landet intervjuats. De har under sin skoltid blivit utsatta för mobbning och är idag yrkesverksamma eller på väg ut i arbetslivet. Valda teorier kommer från använd kurslitteratur. Resultatet visar på stora likheter i konsekvenser för individernas självbild vad gäller självkänsla och självförtroende. Aspekter som påverkar individens inre trygghet och som påverkar studie- och yrkesvalsprocessen i form av tvekan att välja och svårigheter med självständigheten kommer fram. Senarelagd etablering och otrygghet i det sociala samspelet inom yrkeslivet kommer också fram som konsekvenser av mobbning.

Syftet med studien är att undersöka vilka metoder samt likabehndlingsplaner skolorna använder sig av, och hur dessa fungerar i arbetet mot mobbning. Bakgrunden till studien är den stora förekomst av mobbning som finns i skolans värld och hur försöken till att bekämpa mobbningen går till. Metoden för studien bygger påintervjuer gjorda me dtvå rektorer från två kommuner. I intervjuerna ställdes frågor om hur skolorna arbetar förebyggande mot mobbning och hur eleverna onvolveras i detta arbete. Resultatet visar bland annat att de berörda skolornaanvänder sig av likabehandlingsplaner och egna mobbningsmodeller i sitt arbete för att minska och förebygga mobbning. De likabehandlingsplaner och modeller som skolorna har visar sig vara effektiva då de leder till minskad förekomst av mobbning och en tryggare miljö i skolan. Resultatet från dessa två skolor visar vidare att det ej endast är dessa likabehandlingsplaner och mobbningsmodeller som gör att mobbning minskar och miljön blir tryggare utan att det är i största del det värdegrundsarbete som skolan väver in i all undervisning.

Mobbing och kränkningar är ett mångfacetterat och ständigt aktuellt samhällsämne, då det genomsyrar hela samhällsstrukturen. Det sker på alla samhällsnivåer och i oändliga former samt antar ständigt nya skepnader. Undervisningsämnet samhällskunskap reflekterar mobbing på ett strukturellt plan, exempelvis genom etnisk mobbing och hets mot folkgrupp, men även utifrån länders fattigdom och rikedom, eller genom individers trosuppfattning eller deras livsåskådning. Mobbing förekommer även på ett individuellt plan som inte återspeglas lika frekvent i undervisningsämnet samhällskunskap. Den form av kränkningar som förekommer i vardagen på arbetsplatser och i skolor är likväl omfattande. Skolans personal samt elever och elevers föräldrar tampas ofta med mobbing och kränkningar och försöker ständigt hitta bra metoder för att kunna lösa dessa problem. Det tar ofta lång tid för en skola att hitta ett optimalt arbetssätt som fungerar, eftersom mobbingen ständigt antar nya former.

Bakgrund: Att mobbning förekommer i skolvärlden är inget nytt, men hur mobbning tar sin form har varit mål för många studier sedan Olweus öppnade ögonen för fenomenet på 70-talet och framåt. Den etablerade definitionen av mobbning fokuserar på maktobalans, skada eller förtryck samt upprepning över tid. Mobbning kan huvudsakligen kategoriseras i direkt eller indirekt samt fysisk, verbal eller relationell. Syfte: Att ge ökad kännedom genom att sammanfatta forskning rörande förekomsten av olika typer av mobbning i skolan för att se eventuella samband mellan mobbningstyp och faktorerna kön och ålder. Metod: Litteraturstudie av tolv källor som ställs mot tidigare forskning där vårt fokus har legat på skolungdomars utsatthet för mobbning snarare än den utövande parten. Resultat: Flera, men inte alla, källor visar en samsyn med tidigare forskning på området vad gäller både kön och ålder, det vill säga att det finns typiska mobbningsformer baserat på de två vanligaste kategoriserande faktorerna; kön och ålder. Pojkar blir generellt sett utsatta mer för fysisk mobbning, bland flickor är det vanligare med relationell mobbning, och oavsett könstillhörighet så ser man en nedåtgående mobbningsfrekvens med ökad ålder.