Detta examensarbete är en studie om forskares syn på mobbning i förskolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka diskurser som råder angående motverkan av mobbning i förskolan. Vi försöker analysera huruvida forskningen kring mobbning under den tidiga förskoleåldern har brister. Vi diskuterar (kort) vilka möjliga orsaker som i så fall kan finnas till detta, och vilka strategier som skulle kunna användas för att arbeta mot mobbning i förskolan. För att studera detta har vi gjort en textanalys - byggd på vetenskapliga artiklar - i vilken vi använt oss av den teoretiska modellen diskursanalys. Det vi har tyckt oss ana är att forskning kring detta ämne är viktig och behöver utvecklas, eftersom mobbning i unga år kan ha en avgörande påverkan på hur barnet sedan utvecklas som äldre. Ett barn som tidigt blivit mobbat kan drabbas av psykiska besvär, få sämre självförtroende och undvika sociala mötesplatser.

No description available.

I denna studie undersöks hur fenomenet mobbning har konstruerats i Sverige mellan åren 1973 och 2014. Mer specifikt handlar det om den konstruktion som tagit plats i den faktalitteratur som har haft en central betydelse för de som genom sitt arbete eller i egenskap av förälder kommer i kontakt med barn och ungdomar inom skolan. Utgångspunkten är ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt perspektiv i allmänhet, och ett foucauldianskt teoretiskt och metodologiskt perspektiv i synnerhet. Syftet är att både se till konstruktionen av fenomenet i sig, men även vilka makteffekter som kommer av dessa konstruktioner. Resultatet visar på två tydligt åtskilda diskurser som tar form under denna period. För det första en individfokuserad diskurs, inom vilken mobbning konstrueras som ett individproblem med grund i personliga egenskaper och beteendemönster. De makteffekter som inom denna diskurs produceras gäller framför allt subjektspositionen förälder, utifrån det ansvar de tilldelas när det gäller barnets uppfostran. För det andra en kontextfokuserad diskurs, inom vilken man ser till det större sammanhang som en mobbningssituation tar plats inom. Det finns inom denna diskurs en ambition om att belysa problematiken från flera perspektiv, och framförallt är det det naturligt förekommande relationsarbetet mellan elever som lyfts fram. De makteffekter som produceras står i relation till de miljömässiga och organisatoriska förutsättningar som finns inom skolan, och de subjektspositioner som aktualiseras är rektor och lärare.

Studiens syfte är att undersöka hur personal i grundskolan uppger att de arbetar förebyggande mot mobbning och vilka resultat de kan identifiera av detta arbeta. För att besvara syftet genomförde vi åtta semistrukturerade intervjuer med personal inom grundskolan, både lärare, rektorer, speciallärare och en fritidspedagog. Studien visar att nästan all personal som intervjuades anser att de arbetar för lite förebyggande mot mobbning, och de var överens om att de behöver arbeta mer med detta.

I denna studie undersöks fem högstadielärares uppfattningar och erfarenheter av mobbning i Uppsala kommun. Frågeställningarna som besvarades var, vilka ramfaktorer framkom som viktiga i ett urval lärares arbete mot mobbning samt vilka erfarenheter och attityder hade ett urval lärare som påverkade dem i arbetet mot mobbning. Studien har utgått från ramfaktorteorin och skrivs med en fenomenografisk ansats. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. De fem individerna som deltog i studien arbetade som lärare på tre olika högstadieskolor i Uppsalaområdet. För att analysera de transkriberade intervjuerna användes meningskoncentrering som analysverktyg, vilket menas med att intervjupersonens yttranden dras samman i kortare formuleringar i så kallade meningsenheter. Därefter fastställs teman från meningsenheterna kopplade till mina frågeställningar. Det slutliga resultatet visade att lärarna hade skilda definitioner om begreppet mobbning, vissa lärare menade att mobbning kunde ske vid ett tillfälle medan andra hävdade att det måste ske under en längre period. Samtliga lärare menade att mobbning kunde förekomma i olika former och av olika orsaker. De ramfaktorer som framkom som mest betydelsefulla i arbetet mot mobbning på skolorna var samarbete med kollegor, tiden och samarbete med föräldrar. Lärarna som deltog i studien hade olika erfarenheter och attityder som påverkade dem i arbetet mot mobbning. Samtliga lärare ansåg att de hade tillräckligt med kunskap om området och att de skulle agera om mobbning skulle förekomma.

Studien hade som syfte att belysa det arbete som skolor utför inom området mobbning, vi valde att lägga fokus på insatser och förebyggande arbete. I studien valde vi även att se närmare på vilka handlingsplaner som finns utformade inom skolan samt hur synen på mobbning ser ut hos skolpersonal. Studien belyser relevant tidigare forskning och teorier samt grundar sig på en kvalitativ metod. Intervjuer med skolpersonal genomfördes för att kunna visa på ett tydligt resultat i hur arbetet med mobbning ser ut i praktiken. Resultatet visade på att skolpersonal hade en betydande roll och det var av intresse att undersöka hur deras verklighet ser ut i praktiken. I studien framgick det även att alla skolor utgick från olika handlingsplaner och att det förebyggande arbetet hade en stark koppling med det samarbete som fanns med andra verksamheter. Slutligen förs en avslutande diskussion där paralleller dras med resultatet samt förtydligas egna åsikter inom området.

No description available.

Den här uppsatsen handlar om hur elever på gymnasienivån upplever omklädningsrummet före och efter lektionen i samband med idrott och hälsa lektionerna, samt om det har någon påverkan på lektionen eller den psykiska hälsan. Syfte är att undersöka hur miljön i omklädningsrummet uppfattas av gymnasieelever i samband till idrottslektioner. Vi kommer att utgå ifrån Maslows teori om behovstrappan för att få fram det svar vi söker. Arbetet tar upp problemet om omklädningsrummet efter vad eleverna sagt under intervjun. Vi har intervjuat oss framtill hur det egentligen ser ut på gymnasieskolornas omklädningsrum och vad som egentligen ligger till grund till varför eleverna känner som de gör.  Resultatet av samtalen med eleverna visade sig vara att eleverna är positiv inställning till omklädningsrummen. Eleverna känner sig rätt så trygga i omklädningsrummet och det är en lättsam miljö där man kan skämta och ha roligt. De flesta elever vi intervjuade såg inte omklädningsrummet som ett hinder nog att inte delta på Idrott och hälsa lektionerna. Det som framgick var att eleverna känner sig trygga bland sina egna klasskamrater men inte om andra elever är i omklädningsrummet. Omklädningsrummet var inte heller en plats där det förekom mobbning. Trots alla forskning om att mobbning försiggår i skolans omklädningsrum har vår studie visat att detta inte stämmer där vi varit och intervjuat. Vår slutsats blir att omklädningsrummen inte är otrygga, det som gör omklädningsrummet tryggt är klassen man går i och hur man trivs med sina klasskamrater.

No description available.

Denna masteruppsats utgörs av en kvalitativ studie om ungdomars delaktighet i skolors arbete mot kränkande behandling och diskriminering. I den här studien har högstadieungdomar intervjuats om sina upplevelser av arbetet mot mobbning i deras skolor, och på vilka sätt de själva är delaktiga i det arbetet. Delaktighet i frågor som rör en själv kan hävdas vara en grundläggande demokratisk rättighet. Skolverket poängterar att de ska vara framgångsrikt för skolor att ungdomarna är delaktiga i arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Men på vilka sätt görs de delaktiga och vad anser de själva om skolornas arbete? Med utgångspunkt i en barndomssociologisk syn på barn, där barns delaktighet ses som något mycket komplext, analyseras ungdomarnas berättelser i denna studie. Vikt läggs vid att de vuxna behöver ge ungdomarna utrymme och information för att de ska kunna vara delaktiga. Det framkommer en bild av att ungdomarna inte delges information i någon större utsträckning och därför är deras delaktighet begränsad. Detta trots att barns och ungdomars delaktighet ofta framhålls som mycket viktig i officiella dokument. / This master thesis consists of a qualitative study about child participation in schools’ work against bullying and discrimination. In this study young people from the age of 13 to 15 have been interviewed about their experiences regarding the work that is done against bullying in their schools, and how they themselves are involved in that work. The right to participate in questions concerning oneself can be said to be a democratic right. According to the Swedish National Agency for Education it is supposed to be important for schools to let children participate in the work against bullying. But in what ways are they given the right to participate? And what do they think about the schools anti-bullying work? With the sociology of childhood, that views children’s participation as a complex matter, as the theoretical background, the youths’ stories are analysed in this study. The study shows a picture of a reality in the schools where the youths are not particularly involved, due to them not being informed properly about different areas of the anti-bullying work.