Studien som vi har utfört är till för att belysa skillnader i definitionen av begreppet mobbning. Studien har utförts genom en enkätundersökning som gjorts på 179 elever där 10 av de 179 eleverna har blivit intervjuade. Intervjuerna blev en metodstudie då de hade som syfte att fördjupa förståelsen av hur eleverna uppfattade enkäten. Ganska omgående in i arbetsprocessen märkte vi att tidigare forskning inom detta specifika område har varit begränsad. Det har tidigare mestadels fokuserats på anledningar och nya motarbetande strategier istället för begreppets definition. Av den tidigare forskning som dock kan anses vara relevant för vår studie finns en antydan till skillnader i uppfattningen av definitionen beroende på ålder. Den tidigare forskningen (se avsnitt tidigare forskning) belyser också vikten av att definiera begreppet mobbning. I den tidigare forskningen(se avsnitt tidigare forskning) urskiljer vi till största del skillnader från de resultat denna studie visar. Vår studies resultat tyder på att faktorer som återupprepning, intentioner och språkliga kunskaper är de parametrar som är mest avgörande för de olika åldersgruppernas definition av mobbning. Nyckelbegreppet som huvudsakligen har använts i skapandet av studien är mobbning. Både i den definition som den tidigare forskningen(Olewus, 1999)(Monks & Smith, 2006)(Naylor, Cowie, Cossin & Fabiennes, 2006)(se tidigare forskning) statliga verksamheter och organisationer (Friends, skolor och Skolverket) har tagit fram, är mobbning det begrepp som är mest naturligt för kontexten. Mobbning är även det begrepp som används flitigast i studien. När begreppet mobbning diskuterats har även begreppets definition använts, som då syftar framförallt till det elever tycker beskriver begreppet mobbning. I definitionerna av mobbning används begrepp som kränkningar, kränkande behandling och exkludering. Det är begrepp som är oundvikliga när ämnet diskuteras.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger ser på begreppet utanförskap i förskolan, vilka metoder de använder sig av för att stärka barngruppen, samt hur de arbetar förebyggande mot utanförskap. Genom kvalitativa undersökningsmetoder såsom intervjuer och observationer har ett empiriskt underlag analyserats till ett resultat. I resultatet framkommer att begreppet utanförskap definieras olika beroende på vilket perspektiv det ses ifrån, det vill säga ett inre- eller yttre perspektiv. Utanförskap synliggörs främst när barn via kroppsspråk avvisar ett annat barn i lek och samspel. Vidare framkommer olika orsaker till varför ett barn kan hamna i ett utanförskap, dessa aspekter rör barns förståelse för sociala signaler, genustillhörighet, och språkliga kunskaper. Det används olika strategier i det förebyggande arbetet mot utanförskap, där grundverksamheten är mest central. Observation och kartläggning av verksamheten är även strategier pedagoger använder sig av i det förebyggande arbetet. Det råder olika uppfattningar om när en barngrupp är i behov av att stärkas. En handlingsplan arbetas fram när ett barn tydligt blir utsatt för diskriminering och kränkningar. Dock råder olika uppfattningar över var gränsen för utanförskap går.

InledningMobbning ingår i begreppet kränkande behandling och ordet mobbning är något som idag är på väg ut ifrån styrdokumenten och lagstiftningen som rör skolan. Anledningen till detta är att de som stiftar lagen anser att handlingen inte ska behöva upprepas utan en gång räcker (Svaleryd och Hjertson 2012, ss. 46-47). I vår undersökning har vi valt att använda oss av den sociologiska traditionen som teori. Detta för att det belyser kamratkulturer och alla barn inte får vara med i leken (Jensen 2013, s. 189). Det kan vara svårt att tro att mobbning pågår mellan barn i förskolan. Även om det sker mobbning i både skola och förskola sker det på olika vis. Vi tror att mobbning pågår i större utsträckning i skolan än vad det gör i förskolan och därför vill vi undersöka hur det ser ut i förskolan. Vi vill därför belysa det viktiga med att börja med det förebyggande arbetet mot mobbning redan i förskolan.Syfte och frågeställningarVårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur några pedagoger tolkar begreppet mobbning, om pedagogerna har upplevt mobbning mellan barnen i förskolan och hur pedagogerna i så fall agerade. Finns det mobbning i förskolan? Hur agerar pedagogerna när det uppstår negativa handlingar?MetodVi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden genom intervjuer med 7 olika pedagoger på 6 olika förskolor. Val av metod gjordes utifrån studiens syfte, där vi vill ta del av pedagogers tankar kring mobbning i förskolan.ResultatStudiens resultat visar att samtliga pedagoger anser att mobbning är ett för laddat ord i förskolan. De tar upp att barnen inte är tillräckligt gamla för att förstå innebörden i begreppet. De belyser även vikten av att samtala med barnen när det uppstår negativa handlingar. Detta tar Frånberg och Wrethander (2011, s. 94) även upp, att när man gör en definition av begreppet mobbning kommer man fram till att det handlar om negativa handlingar som blir upprepade.

Sammanfattning Syftet med studien är undersöka hur skolpersonal på en utvald skola, implementerar Friendsprogrammet och tillämpar arbetssättet i praktiken. Studien syftar även till att undersöka eventuella likheter och olikheter kring skolans sätt att implementera programmet jämfört med hur Friendsprogrammet är tänkt att implementeras. Vidare syftar studien till att undersöka om skolpersonal upplever att eventuella hinder, personella eller organisatoriska, påverkar implementeringen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ ansats tillämpats. Empiri har inhämtats från en gruppintervju med tre lärare, Friendsorganisationen, Skolverket och kommunens hemsida. För att analysera materialet användes en programteoretisk analys, för att i sin tur kunna identifiera skillnader och likheter mellan Friendsprogrammets och skolans insatser samt arbetssätt. Resultatet visade att skolan inte hade implementerat alla delar av Friendsprogrammet, vilka kan bero på bristande organisatoriska och kontextuella förutsättningar, lärarnas olika arbetssätt, svårigheter att upprätthålla en hela-skola-ansats och en positiv inställning till programmet. Dessa slutsatser kan leda till en utveckling inom Friendsprogrammet och ge den utvalda skolan tydligare riktlinjer i deras arbete mot mobbning, som i sin tur kan stärka antimobbningsarbetet.

Syftet med denna studie är att bredda kunskapen om hur fritidslärare kan arbeta förebyggande mot verbal mobbning på fritidshemmet. För att få svar på studiens övergripande frågor har en kvalitativ forskningsintervju använts. De tre forskningsfrågorna i studien är: Hur arbetar fritidslärare för att förebygga verbal mobbning i verksamheten? Hur agerar fritidslärare när de upptäcker verbal mobbning i verksamheten? Upplever fritidslärare några svårigheter med arbetet mot verbal mobbning i verksamheten? Som analysverktyg har didaktisk teori använts. Studiens resultat visar att fritidslärarna använder sig av aktiviteter, exempelvis drama, olika sorters regelverk, samtal, samarbete, kartläggning av otrygga platser, fadderverksamhet och trivselledare i det förebyggande arbetet mot verbal mobbning. Resultatet visar också att det finns internationella studier som ger vid handen att man arbetar på liknande sätt som de fritidslärare vi har intervjuat. Det kan därför bli relevant att använda sig av internationella metoder i det förebyggande arbetet mot verbal mobbning. Svårigheter som lärarna upplever är att den verbala mobbningen oftast sker på platser där de inte befinner sig. Fritidslärarna anser att det är svårt att bedöma hur man bör agera vid situationer där verbal mobbning uppstår. Det visade sig dock att lärarna hade händelserapporter, handlingsplaner och elevhälsoteam som stöttning. Fritidslärare förhöll sig även till skolans likabehandlingsplan.

BAKGRUND: Mobbning är ett uppmärksammat problem i samhället. I bakgrundenbeskrivs en begreppsförklaring av mobbning, styrdokument och lagar. I forskning ommobbning beskrivs litteratur som kan relateras till syftet och handlar bland annat om attmobbning är något som förekommer i förskolan. Samspelsteorin och den sociokulturellateorin redogörs i den teoretiska utgångspunkten.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskolan uppfattarbegreppet mobbning och att ta reda på hur förskolepedagoger upplever att mobbning visarsig samt deras upplevelser av mobbning i förskolan. Undersökningens syfte är även att tareda på hur pedagoger i förskolan beskriver förebyggande arbete och om de anser attmobbning för med sig några konsekvenser.METOD: Undersökningen bygger på kvalitativ metod och fenomenografisk ansats.Fenomenografisk ansats handlar om att ta reda på människors uppfattningar om ettfenomen. Redskapet fenomenografisk intervju har använts till undersökningens niointervjuer med pedagoger i förskolan.RESULTAT: Resultatet visar att pedagoger uppfattar mobbning som en förnedrandebehandling som sker vid upprepade tillfällen. Det framgår även att mobbning kan ske påolika sätt, att mobbning förekommer eller inte förekommer i förskolan och att det finnsolika orsaker till förekomsten. Förebyggande arbete mot mobbning beskrivs i resultatetsom något som kan utövas på flera sätt. Resultatet visar även att mobbning kan gekonsekvenser, både allmänna konsekvenser samt konsekvenser för lärande och utveckling.

Den nuvarande studiens syfte var att undersöka om etnisk kontakt och etniska fördomar sammanhänger med att utsätta andra för eller själv bli utsatt för så kallad etnisk mobbning. Vidare undersökte studien om det förelåg någon skillnad mellan elever med utländsk bakgrund och elever med italiensk bakgrund när det gäller att utföra och bli utsatta för mobbning generellt och specifikt för etnisk mobbning. Ålder och kön inkluderades även i studien som kontrollvariabler. Deltagarna bestod av elever mellan 14–21 år, 17 klasser med 239 elever. Av dessa kategoriserades 160 som italienare (67 %) och 79 som utländska elever (33 %), minst en förälder var utrikesfödd. Självskattningsformulär användes för att mäta (etnisk kontakt, mobbning/och viktimisering, rasistisk mobbning/och viktimisering, interetnisk mobbning/och viktimisering samt etniska fördomar). Rasistisk mobbning tillsammans med interetnisk mobbning bildade begreppet som i studien kallas för etnisk mobbning. Resultaten visade att medan elever med utländsk bakgrund i högre grad än elever med italiensk bakgrund var utsatta för rasistisk och interetnisk mobbning (men inte för generell mobbning), var manliga elever i högre grad än kvinnliga elever engagerade i generell, rasistisk och interetnisk mobbning. Enligt regressionsanalyserna var såväl kön som etniska fördomar associerade med både rasistisk mobbning och interetnisk mobbning hos eleverna med italiensk bakgrund medan endast kön kunde associeras med dessa former av etnisk mobbning bland eleverna med utländsk bakgrund. De uppföljande mediationsanalyserna med eleverna med italiensk bakgrund visade att etnisk kontakt tillsammans med etniska fördomar kunde associeras med såväl rasistisk mobbning som interetnisk mobbning. Möjliga förklaringar till resultaten och vidare forskning diskuteras.

<p><p>Eleverna i dagens skolor är uppvuxna i en digitaliserad värld. De rör sig i princip utan begränsningar i den digitala världen. Man skulle kunna säga att det är deras modersmål att uttrycka sig och befinna sig på nätet, Vi ser en klyfta i samhället med barn och ungdomars nätkunskaper på ena sidan och vuxnas förmåga till kritisk granskning på den andra. Detta påverkar i allra högsta grad hur vi handskas med digitala kränkningar i skolan. Även om barnen är experter på Internet är det de vuxna som måste hjälpa till med att ge en fungerande grund av normer, värden och kritiskt tänkande. Vi har gjort en intervjustudie med 37 barn i skolår fem. 20 av barnen går i en småstadsskola och 17 av barnen i en förortsskola. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer och vi har haft en kvalitativ ansats. Våra intentioner har varit att göra undersökningen från barnens perspektiv och om möjligt försöka möta och förstå deras livsvärld. I vår studie ser vi med stor tydlighet att kränkningar på nätet är verklighet för många elever idag och detta påverkar i mycket stor utsträckning deras skolvardag. I samtalen med eleverna har vi förstått att det inte är någon större skillnad på att bli kränkt på nätet och att bli kränkt i verkliga livet. Själva säger eleverna att det är lättare att skriva något elakt till en person som man inte ser och detta gör att kränkningar på nätet kan vara något grövre än kränkningar ansikte mot ansikte. Kränkningar sker i stort sett på samhällets alla nivåer och platser. Vi vill inte dra skiljelinjer mellan nätet och samhället i övrigt. Internet är en del av vårt moderna samhälle. Det speglar det som händer i det verkliga livet. Elever som blir kränkta på nätet blir även kränkta i skolan. Samma individer blir kränkta på nätet och i samhället utanför och för samma saker. Vi ser även att vuxna behöver ta sitt ansvar och genom att lära barnen kritisk granskning skydda dem mot kränkningar. Det är samtidigt skolans ansvar att utjämna oundvikliga socioekonomiska ojämlikheter och sträva mot en rättvis fördelning av kunskaper genom att bidra till Internetkunskap till alla elever.</p></p>

<p>I den här rapporten undersöks en kommuns, en skolas, sex klasslärares och en specialpedagogs uppfattning om mobbning, samt om hur mobbning ska upptäckas, stoppas och förebyggas. Skriftliga handlingsplaner och intervjuer med lärare analyseras i relation till mobbningslitteraturen. Den undersökta skolans kommun uttalar en tydlig ambitionsnivå. Hur ambitionen förverkligas, förtydligas i skolans handlingsplaner. Intervjuer med lärarna visar att handlingsplanerna förverkligas i praktiken.</p>

<p>Denna uppsats behandlar hur elever i år 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjälp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i två klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de båda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.</p><p>Frågeställningarna var; Hur uppfattar elever i år 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i år 3 att man skall göra om en kamrat är mobbad?, Vad anser elever i år 3 om vuxnas engagemang på skolan när det gäller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgå från en fiktiv situation lättare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berättade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna där en elev tycktes förtrycka eleverna i de båda parallellklasserna. Detta var för oss ett oväntat resultat vilket medförde att vår undersökning ändrat inriktning under arbetets gång.</p>