Examensarbetet är ett studentprojekt om mobil TV för det svenska mjukvaruteknik- och design företaget TAT - The Astonishing Tribe. På senare tid har möjligheterna för TV relaterade teknologier ökat kraftigt. TV-konsumtionen som hittills har tillhört hemmet, flyttas nu ut på gatan som ett rörligt medium, precis som telefonen gjorde för några år sedan. Samtidigt blir TV-tittandet mer kopplat till individen i och med att varje person som tittar på mobil TV gör egna val och köper sitt eget mobil TV-abonnemang. Men vad är mobil TV? Syftet var att undersöka vilka band, möjligheter och kopplingar det finns mellan traditionell TV och mobiltelefoner. Vilka nya band kommer att skapas mellan mobil TV och traditionell TV? Vilken typ av program kan man tänkas vilja se? Hur kommer användaren av mobil TV att bete sig ochhur kommer mobil TV att användas? När? Och var? Vilken form kommer de nya finesserna och funktionerna att ta i den mobila världen? Och hur kommer de att påverka andra redan befi ntliga mobila funktioner? Jag har undersökt hur TV funktionaliteten kommer att integreras i morgondagens mobiltelefoner, samt hur mobil TV kommer att påverka eller samverka med dagens traditionella TV och hur användandet av dessa båda medier kan komma att förändras. Målet har varit att utveckla ett koncept för mobil TV som visualiseras i form av en flash-simulation och som visar tänkt interaktion mellan användare och mobil TV. / Bachelor thesis in Interaction Design by Daniel Björk, spring term 2006. Malmö University, School of Arts and Communication. This bachelor thesis is a student project about mobile TV for the Swedish software technology and design company TAT – The Astonishing Tribe. The TV medium is on the move, literally. Moving out from it’s static environment in people’s homes out on the street as a non static medium, exactly what happened with the telephone for a couple of years ago. At the same time TV becomes more connected to the individual because every person that is watching mobile TV will make there own choices and buy there own mobile TV subscription. But what is mobile TV? The purpose is to investigate the bonds, possibilities and connections between regular TV and mobile phones. What new bonds will be created between mobile TV and regular TV? What types of shows can you foresee? How will mobile TV users behave and how will mobile TV be used? when? and where? Which form will the new features and functions take in the mobile world? and how will they affect other already established mobile functions? In my research I will investigates how the TV functionality can be integrated in the mobile phones of tomorrow and how mobile TV will affect or cooperate with the regular TV and how the usage of these two mediums will eventually change. The goal with this project is to develop a concept for mobile TV that will be visualized in form of a flash-simulation and that will show the interaction between the user and the mobile TV.

<p>Utveckling av mobilapplikationer är ett område som har haft en stark tillväxt de senaste åren. Området är relativt nytt och outforskat och förväntas att öka i många år framöver då allt fler företag ser möjligheten att nå ut till sina kunder var de än befinner sig.</p><p>Syftet med studien är att utreda och identifiera hur utveckling kan ske av användbara gränssnitt till mobiltelefoner. Särskild fokus har legat på utveckling av gränssnitt som dessutom kommer att finnas representerade i flera olika produkter då detta ställer särskilda krav på dess gränssnitt.</p><p>Prototypen av mobilapplikationen som utvecklats har genomgått en iterativ designprocess som är baserad på litteraturundersökning och målgruppsanalys av potentiella användare genom intervjuer och en enkät. Ett designramverk har skapats och använts vid utveckling av en mobilapplikation samtidigt som persona, kravspecifikation och scenarier har skapats och utgjort grunden för en potentiell användare. Prototypen har utvärderats genom användartester varpå en interaktiv prototyp har skapats i Adobe Flash.</p><p>Applikationen som utvecklats med ramverket som stöd anses uppnå god användbarhet och vara effektiv att använda. Resultatet visar även på vikten av att en mobilapplikation har ett tydligt syfte, är enkel att använda och stödjer användarens mål på ett tillfredställande vis. Ingen definitiv slutsats kan dras om designramverkets validitet men resultatet utgör en god grund för fortsatt forskning och migrering och utveckling av gränssnitt för mobiltelefoner med ramverket som stöd.</p>

Uppsatsens undersökningar har både en kvalitativ och kvantitativ karaktär. Enkätmaterialet har givit uppsatsen den kvantitativa kvaliteten då vi låtit lärare och elever besvara enkäter angående hur man hanterar mobiltelefoner i klassrummet och sedan har vi utifrån dess data fått resultat som gett oss en grund till hur elever och lärare ser på mobiltelefonanvändandet. Vi har i enkäterna låtit både lärare och elever besvara, dels frågor där svarsalternativen varit givna men även öppna frågor som gett den svarande möjligheten att förklara och utveckla sina svar. Vi har parallellt med dessa enkäter också tittat på de regelverk som skolorna har angående mobiltelefoner och hur dessa får användas i och under lektioner. Denna undersökning har varit en kvalitativ undersökning eftersom vi tagit fasta på formuleringar och tolkat dessa. Syftet med vårt arbete är att titta på hur mobiltelefonen används under lektionstid och titta på vilka konflikter som kan uppstå i klassrummet angående mobiltelefonen. Giddens teorier som belyser hur ny teknik förändrar hur vi agerar socialt har legat som grund för vårt arbete. Genom Säljö och Hylland Eriksen har vi sedan tittat på hur skolan har påverkats av denna utveckling. Domesticeringstraditionen har skapat möjligheter för oss att titta på vilka konsekvenser ny teknik får på människor och samhället. Mobiltelefonen är ett naturligt inslag i vår vardag, den ger oss möjligheter att agera socialt trots avstånd. Mobiltelefonens utvecklande funktioner skapar dock inte enbart sociala möjligheter, den kan också användas som hjälpmedel i skolarbetet och vardagslivet. Genom att reglera hur och när vi får använda mobiltelefonen skapas normer för vad som är tillåtet eller inte. I skolans värld är det viktigt att elever får möjlighet till ny teknik men det är också viktigt att lära sig att fungera i sociala samhällen då social kompetens är en viktig egenskap. Mobiltelefonanvändandet får konsekvenser för hur vi prioriterar i sociala sammanhang och därför får den också konsekvenser i skola och undervisning. Genom detta arbete vill vi belysa vilka konsekvenser mobiltelefonen ger i undervisningen och för dess användare. Vi har i vår uppsats kommit fram till att mobiltelefonen har tagit sig en plats i klassrummet, där den främst används som ett verktyg att socialisera sig med andra genom främst sms. Vi kan i vår studie även se att eleverna själva uppfattar mobiltelefonen som något som drar uppmärksamheten ifrån undervisning .Vi har därmed kunnat identifiera flera problemområden relaterade till mobiltelefonen.

Örebro Universitet                                                                 Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi   Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng C, inom ämnet arbetsterapi Svensk titel: Mobiltelefon som kognitivt hjälpmedel för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - arbetsterapeuters erfarenheter. Engelsk titel: Mobile phones as cognitive aids for persons with neuropsychiatric disorders - occupational therapists´ experiences. Författare: Therese Eklöf Malmgren, Linda Söderman Handledare: Kajsa Lidström Holmqvist Datum: 2012-05-09 Antal ord: 7752 Sammanfattning: Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med förskrivningsbara och icke förskrivningsbara mobiltelefoner som kognitivt hjälpmedel för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.   Användandet av mobiltelefon och smartphone ökar för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och arbetsterapeuterna behöver öka kunskapen om detta.   De sex deltagande arbetsterapeuterna valdes genom bekvämlighetsurval. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med öppna frågor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data.   Resultatet presenteras i fem kategorier och fem underkategorier som beskriver arbetsterapeuters erfarenheter av mobiltelefon som kognitiv hjälpmedel. Arbetsterapeuterna beskrev att klientens nätverk var en viktig del för att användningen av handifon skulle fungera. Resultatet visade att arbetsterapeuterna följer förskrivningsprocessen för kognitiva hjälpmedel vid förskrivning av handifon. Arbetsterapeuterna kände inte samma ansvar att följa upp användningen av mobiltelefon och smartphone då de inte är förskrivningsbara. I resultatet framkom att arbetsterapeuterna menade att fritt val av hjälpmedel kunde vara ett bra alternativ för att klienten skulle få tillgång till den typ av mobiltelefon som passade behoven, men att kunskapen om detta projekt var liten. Arbetsterapeuterna upplevde brister i stöd från hjälpmedelscentralerna avseende smartphones med appar som har blivit ett allt vanligare hjälpmedel. I resultatet framkom även att arbetsterapeuterna upplevde att klienterna inte litar på sina förmågor vilket påverkar motivationen till att använda mobiltelefon. Motivationsarbetet var därför centralt för att hjälpmedlet skulle fungera. Samt att kombination av olika kognitiva hjälpmedel ger bra stöd för klienterna.     Sökord: Arbetsterapi, mobiltelefon, kognition, neuropsykiatri

Detta är en litteraturstudie som syftar till att synliggöra hur modern teknik så som mobiltelefoner och olika datorer gestaltas i bilderböcker i relation till hur teknik används i verkligheten. Flertalet bilderböckers olika sätt att skildra denna moderna teknik, i person och miljöskildring och som verktyg för fantastiska portar mellan olika världar analyseras och diskuteras utifrån hur användandet ser ut i verkligheten i dagens samhälle. Materialet består av åtta svenska bilderböcker utgivna år 1998 och senare.

Vid högvolymsproduktion av konsumentelektronik är testtid, mätnogrannhet och fabriksgolvsutrymme synonymt med kostnader. Detta har gjort att man på sektionen Test Engineering vid Ericsson Mobile Communications fabrik i Linköping tagit fram ett testkoncept, kallat Pelle-konceptet, där datorkraft och mätutrustning flyttas in i små utrymmessnåla testfixturer anpassade för både robotiserade produktionslinor och manuella. Det nya testkonceptet saknade på våren 1998 ett generellt mät- och stimulikort för mobiltelefoner vilket specificerades och konstruerades  under sommren och hösten 1998 av författaren och Stefan Lantz. I rapporten beskrivs arbetet med att specificera kortets funktionsblock samt detaljkonstruktion av de funktionsblock som författaren ansvarat för. Rapporten ger även en inblick i designarbetet och dess svårigheter för ett mät- och stimulikort med många olika funktionsblock på en mycket begränsad yta, samt de problem som uppstår i många projekt till följd av förändrade krav, missupfattningar, kommunikationsmissar och saknad dokumentation. / In high volume production of consumer electronics are test time, measurement accuracy, and factory floor space synonymous with costs. This has led to that the Test Engineering department at Ericsson Mobile Communication factory in Linköping has developed a new test concept, called the Pelle-concept, where computation power and measurement equipment is placed in compact test fixtures adapted for both automated and manual production lines. In the spring of 1998 the new test concept was lacking a printed circuit board for generalized measurement and stimuli of mobile phones, which was specified and designed during the summer and fall of 1998 by the author and Stefan Lantz. The report describes the specification of the functional blocks as well as the detailed design of the blocks designed by the author. The report also gives insight into the design work and its difficulties when designing a measurement and stimuli board with many different functional blocks in a very limited space, as well as problems common in many project resulting from changed requirements, misconceptions, communication glitches and missing documentation.

Den givna studien undersökte experimentellt om att sova med sin mobiltelefon utanför sovrummet påverkar sömnkvaliteten, jämfört med mobiltelefonen bredvid sängen. Sömnkvalitet mättes genom total sömntid per natt samt en variabel för självskattad sömnkvalitet. Testdeltagarna sov fem vardagar i sträck med sin mobiltelefon bredvid sängen samt fem vardagar i sträck med mobiltelefonen utanför sovrummet och fyllde i data i en sömndagbok dagligen. Resultatet visade att testdeltagarna signifikant sov kortare tid - 21 minuter per natt - när de hade mobilen bredvid sängen. Vidare undersöktes deltagarnas nomofobigrad och hur denna eventuellt influerade resultatet av experimentet, men ingen signifikans fanns. Urvalet var ett bekvämlighetsurval N=25, 13 män och 12 kvinnor, i åldrarna 18–29 (n=14), 30–39 (n=8), 40–49 (n=1) och 50–59 (n=2). Data samlades in genom nomophobia questionnaire och the consensus sleep diary. / The present study experimentally investigated how one’s smartphone’s placement might affect sleep quality. Sleep quality was measured as the variables total sleep time and self-reported sleep quality. The participants slept five consecutive days with their phone by the bed and five consecutive days with their phone outside of their bedroom and filled in data in a sleep diary daily. The results showed that sleeping with the phone by the bed significantly decreased total time slept by 21 minutes per night. Further the study investigated if the participants’ nomophobia score influenced how much they were affected by the study; none of the variables showed significant results. The participants N=25, 13 male and 12 females, were recruited as a convenience selection and covered the ages 18–29 (n=14), 30–39 (n=8), 40–49 (n=1) and 50–59 (n=2). The data was collected using nomophobia questionnaire and the consensus sleep diary.

För att besvara mina frågeställningar om och i vilken omfattning kränkning via internet och sociala medier som verktyg förekommer i skolmiljö, gjorde jag en undersökning bland elever i mellan- och högstadiemiljö i form av en enkät. För att utveckla en förståelse för fenomenet har även intervjuer med skolpersonal genomförts. De flesta eleverna och deras lärare var eniga om att mobiltelefoner används som ett redskap vid kränkning, men var osäkra på hur pass utbrett detta är.  Resultaten tyder dock på att många elever blir kränkta i skolan genom internet och sociala medier. I min studie hade 25 % av eleverna upplevt obehag till följd av någon annans användning av mobiltelefonen. Pojkarna i studien kränktes i högre utsträckning än flickorna, vilket är motstridigt med tidigare forskning. Pojkarna uppgav sig även publicera mer på internet och deras föräldrar visste i lägre grad vad de gjorde på internet. Idag är eleverna aldrig fredade från kränkningar och hot, få elever i min undersökning stängde av telefonen ens på natten. Anvarsfrågan är otydlig, ligger den hos hemmet eller skolan? Detta avspeglas i intervjuerna av skolpersonalen som upplever mobiltelefoner som ett problem i skolan och reglerna som luddiga. Dessutom upplever jag att skolpersonalen efterfrågar föräldrarnas ansvar i frågan då de flesta kränkningarna sker utanför skolan. Det finns inga tydliga gränser och det krävs att vuxna hänger med i den tekniska utvecklingen för att förstå och skydda dagens unga.

<p>Validerat; 20160602 (global_studentproject_submitter)</p>

<p>Detta arbete handlar om de nya sätten att kommunicera, främst e-post och mobiltelefon. Genom en enkätundersökning och fyra intervjuer på två verksamheter svarar jag på frågorna:</p><p>· Vilken är attityden är till de nya sätten att kommunicera på arbetsplatsen?</p><p>· I vilken utsträckning används e-post och mobiltelefon idag? Har de inneburit några förbättringar? Anser arbetstagarna att det behövs regler för att reglera användandet av e-post och mobiltelefon?</p><p>Resultaten tyder på att e-post och mobiltelefon används i varierande utsträckning. E-post är mera uppskattat än mobiltelefon, men båda anses underlätta kommunikationen på arbetsplatsen vilket ses som en förbättring. Det finns en osäkerhet inför varför e-post och mobiltelefon införts i verksamheterna. De intervjuade tror att den nya tekniken kommer att kunna underlätta deras arbete samt ge det nya möjligheter, t.ex. arbete på distans.</p><p>Jag föreslår ett antal rekommendationer som skulle underlätta och effektivisera användandet av de nya kommunikationsteknikerna för både arbetsgivare och arbetstagare.</p>