Cette thèse approfondit la notion de mot qui a cours en grammaire française contemporaine. Plus précisément, elle fait ressortir les problèmes qui découlent du fait d’employer un concept relevant de la pensée commune (le mot) pour élaborer une explication scientifique du langage. Elle examine la manière dont les linguistes exploitent cette notion dans la tradition grammaticale et dans trois courants théoriques marquant la linguistique moderne (structuralisme, fonctionnalisme, générativisme); elle évalue également les stratégies employées par ces approches pour régler les problèmes posés par la définition et l’emploi du concept de mot dans la description linguistique. Comme voie de résolution de ces problèmes, elle propose la notion de morpholexème, qui correspond à l’unité significative associant en permanence un signifié lexical à un signifié grammatical, de manière à former une unité qui se ramènent dans l’ensemble aux unités considérées comme faisant partie des classes de mots variables, qui correspondent à environ 97 % du lexique du français. / This thesis examines the concept of word used in contemporary French grammar. Specifically, it highlights issues which stem from using a concept belonging to ordinary language (the word) to develop a scientific explanation of human language. It investigates how linguists exploit this notion in the grammatical tradition and in three theoretical currents which have made their mark in modern linguistics (structuralism, functionalism, generativism). It also assesses the strategies used by these approaches to solve the problems related to the definition and usage of the concept of word in the linguistic description. To address these issues, it proposes the concept of morpholexeme, which corresponds to a linguistic unit permanently combining a lexical meaning and a grammatical meaning, as a basis for identifying a homogenous category corresponding to morphologically variable words, a category covering close approximately 97 % of the French lexicon.

No description available.

No description available.

<p>Denna c-uppsats är ett examensarbete inom studieprogrammet med inriktning mot personal, arbete och organisation (PAO) på Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur poliser i yttre tjänst ser på och upplever effekten av fenomenet krishantering inom organisationen Polisen. Vidare är syftet att analysera vilka konsekvenser organisationskulturen inom Polisen får för fenomenet krishantering. I denna studie tar jag upp frågeställningar såsom vilka värderingar och normer poliser har kring krisstöd, och vilken effekt krisstöd har på den enskilde polisen. Jag problematiserar kring organisationskultur som en viktig del i hur normer och värderingar kan vara styrande i en arbetsmiljö där våld och hot om våld är en del av vardagen. För att belysa detta använder jag mig av en modell med olika medvetandenivåer av kulturen. Det teoretiska materialet visar vidare att organisations­kulturen inom den svenska polisen med dess värderingar och normer delvis skapas i kontakten med våld och hot om våld för den enskilde polisen. Våldet i arbetsmiljön är en del av det dagliga arbetet för poliser i yttre tjänst. Avståndet från chefer och den stora handlingsfriheten påverkar även kulturen och bidrar till att skapa en skiktning inom Polisen angående det praktiska arbetet i kontakten med allmänheten. För denna studie har jag intervjuat sex poliser, samtliga verksamma i yttre tjänst inom en polismyndighet i ett storstadsområde. Jag har i det empiriska materialet identifierat fem begrepp som beskriver fenomenet krishantering: Yrkesroll, Ledarskap, Påfrestning, Hinder samt Effekt. Utifrån dessa empiriska begrepp har jag identifierat fyra inslag i den polisiära organisationskulturen som påverkar hur respondenterna ser på och upplever, men även vilka egentliga möjligheter de har att använda sig av krishantering: ”Magkänsla”; Föreställningar om ekonomiska ramar; Vad en polisman skall tåla samt Småprat istället för krisstöd. I denna studie har jag funnit att det inte finns ett regelbundet tillhandahållande och genomförande av krisstöd inom Polisen delvis pga. organisationskulturen. Slutsatsen är att organisationskulturen som skapas i relation till krishanteringen och som verkar genom de av mig identifierade fyra inslagen, minskar organisationens effektivitet.</p>

Denna c-uppsats är ett examensarbete inom studieprogrammet med inriktning mot personal, arbete och organisation (PAO) på Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur poliser i yttre tjänst ser på och upplever effekten av fenomenet krishantering inom organisationen Polisen. Vidare är syftet att analysera vilka konsekvenser organisationskulturen inom Polisen får för fenomenet krishantering. I denna studie tar jag upp frågeställningar såsom vilka värderingar och normer poliser har kring krisstöd, och vilken effekt krisstöd har på den enskilde polisen. Jag problematiserar kring organisationskultur som en viktig del i hur normer och värderingar kan vara styrande i en arbetsmiljö där våld och hot om våld är en del av vardagen. För att belysa detta använder jag mig av en modell med olika medvetandenivåer av kulturen. Det teoretiska materialet visar vidare att organisations­kulturen inom den svenska polisen med dess värderingar och normer delvis skapas i kontakten med våld och hot om våld för den enskilde polisen. Våldet i arbetsmiljön är en del av det dagliga arbetet för poliser i yttre tjänst. Avståndet från chefer och den stora handlingsfriheten påverkar även kulturen och bidrar till att skapa en skiktning inom Polisen angående det praktiska arbetet i kontakten med allmänheten. För denna studie har jag intervjuat sex poliser, samtliga verksamma i yttre tjänst inom en polismyndighet i ett storstadsområde. Jag har i det empiriska materialet identifierat fem begrepp som beskriver fenomenet krishantering: Yrkesroll, Ledarskap, Påfrestning, Hinder samt Effekt. Utifrån dessa empiriska begrepp har jag identifierat fyra inslag i den polisiära organisationskulturen som påverkar hur respondenterna ser på och upplever, men även vilka egentliga möjligheter de har att använda sig av krishantering: ”Magkänsla”; Föreställningar om ekonomiska ramar; Vad en polisman skall tåla samt Småprat istället för krisstöd. I denna studie har jag funnit att det inte finns ett regelbundet tillhandahållande och genomförande av krisstöd inom Polisen delvis pga. organisationskulturen. Slutsatsen är att organisationskulturen som skapas i relation till krishanteringen och som verkar genom de av mig identifierade fyra inslagen, minskar organisationens effektivitet.

Art.39 är grindvakten som inleder kapitel VII i FN-stadgan och tröskeln vid vilken säkerhetsrådet går från att vara ett multilateralt organ till ett globalt verkställande organ. Konceptet ”threat to the peace” är det bredaste, otydligaste och viktigaste begreppet i art.39 FN-stadgan. Genom att framställa de centrala förutsättningarna för tillämpningen av art. 40-42, öppnar art. 39 för de mest kraftfulla insatser som FN kan frambringa. I det fall säkerhetsrådet fastställer förefintligheten av ett hot mot freden ”any threat to the peace”, ”breach of the peace” eller ”act of aggression” är det säkerhetsrådets uppgift att rekommendera eller vidta åtgärder för att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet. Art.39 är portalparagrafen som auktoriserar tillämpningen av våld och tvångsmedel enligt kapitel VII i FN-stadgan och således fungerar fastställandet enligt art.39 som en formell förutsättning för utövandet av kapitel VII befogenheter. Följaktligen har art.39 titulerats den enskilt mest betydelsefulla artikeln i FN-stadgan. Betydelsen till trots finns det inte överdrivet mycket material som utreder hur art.39 tolkas och tillämpas. Frågan om vilka situationer som utgör ett hot mot freden lyser med sin frånvaro och är långtifrån glasklar och oproblematisk.

The purpose of this study is to gain a better understanding of women who have been abused by their partners. The study also examines how violence takes shape in a relationship. Based on a qualitative text analysis of three autobiographies and one novel, we have obtained the material for this study. The three selected autobiographies are; "I have not told you everything" by Jessie Andersson, "The nightmare" by Maria Dahlén and "It would be a pleasure to kill you" by Magdalena Graaf and the novel "Hidden" by Liza Marklund. To gain a better understanding of this topic, we have used the following theories; the process of normalization of violence, gender and masculinity. The analysis of the study is divided into two chapters. In the first chapter we are going to analyze the "Women's experiences as subjects to violence in relationships", where similarities in the four books are revealed, as well as the women’s experiences. The second chapter highlights "The underlying reasons why abuse exists in these relationships". This chapter shows what the gender roles of a man and a woman are, as told in the relationships described in the books. The results of this study show that women first become exposed to psychological violence which later also becomes physical. Women, who live in these conditions, adapt to the men’s behavior and feel shame, guilt, fear and powerlessness about their lives. Furthermore we discuss the society’s influential role towards women who are abused. The society and the social workers, should have an understanding of this problem, in order to help the women and understand why they stay in abusive relationships. / Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för kvinnor som levt i våldsutsatta relationer. Studien undersöker även hur våldet tar sin form i ett förhållande. Utifrån en kvalitativ textanalys av tre självbiografier och en roman får vi fram studiens textmaterial. De tre utvalda självbiografierna är; "Jag har inte berättat allt" av Jessie Andersson, "Nattmaran" av Maria Dahlén och "Det ska bli ett sant nöje att döda dig" av Magdalena Graaf samt romanen "Gömda" av Liza Marklund. För att få förståelse kring ämnet har vi använt oss av teorierna; Våldets normaliseringsprocess, genus och maskulinitet. Studiens analys är indelad i två kapitel. I det första kapitlet analyserar vi "Kvinnors upplevelser i ett våldsutsatt förhållande" där likheter i de fyra böckerna framkommer samt kvinnornas upplevelser. Det andra kapitlet belyser "De bakomliggande faktorerna till den våldsutsatta relationens existens" visar på att könsroller angående vad som är "man" och "kvinna" existerar i relationerna i de fyra böckerna. Resultatet för denna studie visar att kvinnor först blir utsatta för psykiskt våld och som sedan även övergår till fysiskt. Kvinnorna som lever i dessa förhållanden anpassar sig efter männen och känner skam, skuld, rädsla och maktlöshet över sin livssituation. Vidare redovisas samhällets påverkande roll gentemot kvinnor som blir misshandlade. Samhället och de professionella socialarbetare bör ha kunskaper om denna problematik för att kunna hjälpa kvinnan samt förstå varför hon stannar kvar i förhållandet.

Doctorat en philosophie et lettres / info:eu-repo/semantics/nonPublished

Des avantages et désavantages cognitifs existeraient chez l’enfant bilingue par rapport à son homologue unilingue, dû à l’activation constante des deux langues chez le bilingue et à son traitement langagier plus complexe. Cette surcharge de traitement affecterait d’ailleurs l’accès lexical des bilingues, qui auraient davantage de « mots sur le bout de la langue ». Puisque le discours pourrait être une mesure d’évaluation moins biaisée que les tests de vocabulaire normés et qui permettrait de saisir les compétences fondamentales lexicales des enfants, le Test of Word Finding in Discourse (TWFD ; German, 1991) a été utilisé afin d’évaluer l’incidence des manifestations des difficultés d’accès lexical (DAL ; répétition, révision, mot vide, commentaire métalinguistique ou métacognitif, substitution, pause ou interjection) dans trois situations discursives (2 narratives, 1 explicative) de 30 enfants québécois entre 7;1 et 10;8 ans (15 unilingues francophones et 15 bilingues simultanés français–anglais, dominants en français. L’alternance codique (code-switching), pertinente par la présence de la population bilingue, a aussi été étudiée. Aucune différence n’a été obtenue entre les enfants unilingues et bilingues pour l’incidence des manifestations des DAL. Davantage de mots vides et de révisions ont par ailleurs été obtenus dans le discours explicatif alors que le taux de pauses était plus élevé dans le discours narratif et ce, pour tous les enfants. L’évaluation de la productivité de langage a montré une différence entre les enfants bilingues et unilingues, où ces derniers ont obtenus des moyennes supérieures pour le nombre d’énoncés total, le nombre de mots total et le nombre de mots différents. Aussi, la longueur moyenne de l’énoncé était en moyenne plus longue, pour tous les enfants, dans le discours explicatif que dans la narration. Enfin, les manifestations du MBL en discours seraient une mesure sensible d’évaluation des enfants typiques bilingues, puisque leurs résultats de production ne diffèrent pas de ceux des unilingues typiques, ce qui pourrait éviter de les surdiagnostiquer avec un trouble de langage. / Cognitive advantages and disadvantages seem to exist in the bilingual child compared to his unilingual counterpart, due to the constant activation of the two languages in the bilingual and to his subsequent more complex language processing. This processing overload seems to affect the lexical access of bilinguals, who would have more words on the “tip of their tongue". Since discourse could be a less biased assessment measure than standardized vocabulary tests and would capture children's basic lexical skills, the Test of Word Finding in Discourse (TWFD ; German, 1991) was used to assess the presence of word-finding difficulties (WFD ; repetition, revision, empty word, metalinguistic or metacognitive comment, substitution, pause or interjection) in three discourse situations (2 narrative, 1 expository) of 30 Quebec children between 7;1 and 10;8 years old (15 unilingual francophones and 15 French-English bilinguals (French dominant)). Code-switching, relevant to the presence of the bilingual population, was also studied. No difference was found between monolingual and bilingual children in the WFD measure for the incidence of WFD. More empty words and revisions were obtained in the expository speech for all children, while the rate of pauses was higher in the narrative speech. The assessment of language productivity showed a difference between bilingual and monolingual children, where the latter obtained higher averages for the total number of utterances, the total number of words and the number of different words. Also, the mean length of utterances was longer in the expository discourse than in the narrative, regardless of languages spoken by the children. Finally, WFD manifestations in discourse could be a sensitive measure of assessment for typical bilingual children, since their production scores did not differ from those of typical monolinguals. This could prevent overidentification of language disorders in this population.

I denna studie har vi undersökt husdjurens roll och påverkan på våldsutsattas uppbrott från relationer där det förekommit våld. Vi har genom semistrukturerade intervjuer med personal på skyddade boenden och kvinnojourer tagit del av vad de har för kunskap, erfarenhet och egna resonemang kring mäns våld mot kvinnor och barn samt uppbrottsprocessen där det finns husdjur med i bilden. Genom en tematisk analys tog vi oss närmare respondenternas arbetssätt, personliga- och organisatoriska förutsättningar samt utmaningar i arbetet med våldsutsatta och deras husdjur. Resultatet visar på en varierande kunskapsnivå och syn på husdjurens betydelse. Det vi kan se i studien är att husdjuren inte är uteslutna från våld i hemmet och våldet är både ett straffrättsligt lindrigt och ett känslomässigt effektivt sätt att skada även de tvåbenta i hushållet. Husdjuren kan vara en starkt kvarhållande faktor och möjligheten att rädda husdjuren från våldsutövaren kan vara en fråga om liv och död för husdjuren. För människorna som ändå lyckas lämna utan att ta med sig djuret kan det innebära stora trauman, känslor av skuld och skam samt en risk att hon till slut väljer att gå tillbaka till förövaren.Vi har tagit del av respondenternas tankar och förslag på framtida lösningar och önskemål. Studien visar att problemet med djurens utsatthet i våldsamma relationer är något som på flera sätt ingår i ett aktivt förändringsarbete på flera boenden just nu och med hjälp av kunskap och förståelse går det att rädda liv. / In this study we have examined the role and effect that pets have on victims of violence’s process of separation from relationships where violence exists. With semi-structured interviews with the staff from shelters and women’s shelters, we learnt more about their experience, knowledge, and reasoning around the violence in relationships and breakups where pets are present. Through a thematic analysis we have approached the respondents’ work procedures, organizational- and personal conditions as well as challenges in the work with victims of violence and their pets. The results show a varying knowledge level and view of the importance of pets. The study shows that the animals are not excluded from the domestic violence and that the violence is both punitively cheap but also an emotionally effective way to also harm the two-legged in the household. The animals can be a strong detaining factor and the opportunity of saving the animals from the perpetrator can be a matter of life and death for the animal. For the people that still manage to leave without bringing the animal with them it can amount to large trauma, feelings of guilt and shame, and that she in the end chooses to go back. We also got to take part of the respondents' thoughts and suggestions for future solutions and wishes. The study also shows that the problem with vulnerability of animals is something that in many ways is part of an active work for change in several shelters at this moment and that with the help of knowledge and understanding it is possible to save lives.