Utifrån utbildningen grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem med tillvalsämne får examinerade en dubbel yrkesroll. Det är en relativt ny utbildning vilket gör att det inte finns många som i dagens läge utövar båda yrkesrollerna. Denna studie fokuserar på vilka förutsättningar grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem konstruerar och vilka skäl de uppger är avgörande i valet av utförandet av yrkesrollerna. Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar lärare i fritidshem definierar som centralt för att arbeta i både fritidshem och skola samt ta reda på hur lärare i fritidshem preciserar valet att utöva båda yrkesrollerna, lärare i fritidshem och i ett PREST-ämne eller en av dessa. Detta är en kvalitativ studie med utgångspunkt i socialkonstruktivismen och den har genomförts med semistrukturerade intervjuer med informanter från två kommuner i södra Sverige. Empirin har sedan analyserats tematiskt med utgångspunkt i socialkonstruktivismen och delats in i teman. Resultatet i denna studie pekar på att det finns förutsättningar för att kombinera yrkesrollerna men att de inte alltid tillgodoses. Det går att se både i den tidigare forskningen och i resultatet att det som behövs för att tillgodose förutsättningarna är bland annat en rektor som ser yrkesrollerna för vilka de är. En önskan om bra strukturerad planeringstid och tydlighet i uppdragsbeskrivning är också det en förutsättning som behöver tillgodoses för utövandet av båda yrkesrollerna. Ytterligare en förutsättning till att lyckas med detta är att viljan om ett bra samarbete finns hos all inblandad personal.

Barns våld mot sina föräldrar är ett komplext våldsfenomen med bristande forskning, både nationellt och internationellt. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare runt om i Sverige uppfattar och hanterar ärenden där barns våld mot sina föräldrar förekommer. För att undersöka detta valde vi att genomföra en vinjettstudie i samband en semistrukturerad intervju med fyra socialsekreterare. Resultatet visar att det saknas insatser riktade specifikt mot barns våld mot sina föräldrar och att en hantering av bakomliggande problematik förväntas minska våldet. Att samverka med andra myndigheter beskrevs vara viktigt i arbetet med detta våldsfenomen. Även vissa tendenser att ej betrakta föräldrarna som ideala offer framkom och studiens resultat tyder på att det kan påverka socialsekreterarnas sätt att hantera ärenden där barns våld mot sina föräldrar förekommer.

Syftet med denna uppsats var att ge en bild av kunskapsläget kring våld i nära relationer och då specifikt det våld som drabbar kvinnor i relationer med män. I fokus för uppsatsen hamnade forskningsfrågorna varför kvinnor stannar i parrelationer där våld förekommer och vad som möjliggör för kvinnor att lämna en relation där våld förekommer. Studier baserade på kvalitativa intervjuer med respondenter som har erfarenhet av våld i nära relation analyserades. Som utgångspunkt för att tolka resultaten, antogs tre olika teoretiska perspektiv vilka var följande: normaliseringsprocessen, uppbrottsprocessen och ett intersektionellt perspektiv. Genom en kvalitativ innehållsanalys, utröntes de tre olika teman: resurser, kultur, samt makt och normalisering. Faktorerna som påverkar våldsutsatta kvinnors beslut att stanna i eller lämna en våldsam relation, visade sig bland annat kunna vara resurser i form av utbildning, ekonomi, materiellt och emotionellt stöd från samhällets instanser, frivilligorganisationer samt stöd från nära vänner och familj. Kulturella övertygelser och känslomässig förbindelse till förövaren visade sig också vara påverkande faktorer. Slutsatser som kunde dras från denna uppsats var att stödet som erbjuds kvinnorna är en grundförutsättning, samt det viktiga arbetet att informera om det stöd som finns och vart den utsatta kan vända sig. Det går sedan inte att påskynda kvinnans process att lämna, utan det måste vara kvinnas eget beslut då kvinnan är redo. / The purpose of this essay was to provide an image of the state of knowledge regarding violence in intimate relationships and specifically the violence that affects women in relationships with men. The essay focused on the research questions why women stay in couple relationships where violence occurs and what makes it possible for women to leave a relationship where violence occurs. Studies based on qualitative interviews who have experience of violence in a close relationship were analyzed.  As a starting point for interpreting the results, three different perspectives were adopted which were the following: the normalization process, the break- up process and an intersectional perspective. Through a qualitative content analysis, the three different themes of resources, culture and power and normalization were found. The factors that influence the abused women´s decision to stay in or leave a violent relationship were found to be, among other things, resources in the form of education, finances, material and emotional support from both society´s bodies, voluntary organizations as well as support from close friends and family. Cultural beliefs and emotional connection to the perpetrator were also found to be influencing factors. Conclusions that could be drawn from this essay were that the support offered to women is a basic prerequisite, as well as the important work of informing about the support that is available and where the vulnerable can turn. It is then not possible to speed up the woman´s process of leaving, it must be the woman´s own decision when the woman is ready.

Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares syn på omständigheter som påverkar mäns våld mot kvinnor samt identifiera förhållanden som möjliggör eller försvårar våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocess. Studien syftar även till att undersöka socialtjänstens tillhandahållande av stödinsatser för kvinnor i våldsrelationer. Forskningens empiri har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från olika kommuner. Resultaten inom de utvalda teman har analyserats och diskuterats med utgångspunkt i tidigare forskning och de teoretiska perspektiven, normaliseringsprocessen, könsmaktsperspektivet och det traumatiska bandet. Studiens resultat belyser hur hederskultur, tidigare exponering för våld, makt och kontroll och missbruk utgör påverkande omständigheter i våldsrelationer. Det framgår även i resultaten hur ekonomiska förhållanden, normalisering av våld, emotionell anknytning, socialt nätverk samt barn och husdjur påverkar kvinnors uppbrottsprocess. För att stödja våldsutsatta kvinnor framkommer skyddat boende, samverkan med andra aktörer och emotionellt stöd som avgörande stödinsatser. Sammanfattningsvis ger denna studie en insikt i socialarbetares erfarenheter av mäns våld mot kvinnor.

Bakgrund: Alla barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden och inte vara utsatta för våld. Få barn berättar för vuxna att de är utsatta för våld och det ställer stora krav på att skolpersonal identifierar dessa barn. Skolsköterskan träffar regelbundet barn i samband med hälsobesök och har en unik möjlighet att observera och identifiera tecken på att barn utsätts för våld. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur skolsköterskan identifierar barn som är utsatta för våld i hemmet. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats har använts i studien. Datainsamlingen genomfördes via fokusgruppsintervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema; skolsköterskans vilja, ansvar och öppenhet för att bidra till att skapa goda uppväxtvillkor och fem kategorier; medvetenhet om våldets uttryck och symtom, inkludera frågor om våld och att vara uppmärksam, vara tillgänglig, skapa förtroende och tillit, samarbete med pedagoger och elevhälsoteam samt ökad kunskap och gemensamt styrdokument. Konklusion: Framträdande i studien var skolsköterskans intresse och vilja för att skapa samt främja goda uppväxtvillkor för de barn som de möter i sin profession. Skolsköterskan identifierar barn som utsätts för våld på många olika sätt. Hälsobesöket ses som ett betydelsefullt verktyg för att samtala kring våld och skapar goda relationer. / Background: All children have the right to grow up in safe conditions and not be exposed to violence. Few children tell adults that they are exposed to violence and makes great demands on school staff, to identify these children. The school nurse regularly meets children during health check-up and has a unique opportunity to observe and identify signs of being subjected to violence. Purpose: The purpose of the study was to describe how the school nurse identifies children who are exposed to domestic violence. Method: Qualitative method with inductive approach has been used in the study. Data collection was conducted using focus group interviews with semi-structured questions. The results were analyzed according to qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in the theme of the school nurse's will, responsibility and openness to help create good conditions for growing up and five categories; awareness of the expression and symptoms of violence, including issues of violence and being attentive, being accessible, creating trust and confidence, cooperation with educators and student health teams, as well as increased knowledge and a common governing document. Conclusion: Prominent in the study was the interest and willingness of school nurses to create and promote good growing/life conditions for children they meet in their profession. The school nurse identifies children exposed to violence in many different ways. The health check-up seen as an important tool for talking about violence and creating good relationships.

Syftet med denna studie är att analytiskt granska och undersöka de legala aspekter som uppstått i samband med kriget mot terrorismen. Bush-administrationens juridiska argumentation kring praktikerna indefinite detentions och enhanced interrogation techniques står i fokus. Genom att använda en juridisk metod undersöks det huruvida argumentationen är förenlig med internationell rätt för att fastställa praktikernas legala status. Vidare utrönas det genom detta förfarande huruvida praktikerna kan uppnå en juridisk kodifiering internationellt och på sätt bringa ett paradigmskifte av rättfärdiga metoder inom den moderna krigsföringen. Den juridiska analysen påvisar att praktikerna ej är förenliga med internationell rätt och strider mot regleringar inom både den humanitära rätten och mänskliga rättigheter. Slutsatsen är att den amerikanska juridiska argumentationen av indefinite detentions och enhanced interrogation techniques ej kan uppnå någon juridisk kodifiering internationellt och således ej heller bringa något paradigmskifte av rättfärdiga metoder inom den moderna krigsföringen. / The purpose of this study is to analytically review and examine the legal aspects arising in connection with the war on terrorism. The Bush-administration’s legal arguments on the practices indefinite detentions and enhanced interrogation techniques are in focus. By using a legal method it will be examined whether the arguments is consistent with international law to determine the practices legal status. Furthermore, it is ascertained thru this procedure whether the practices can achieve a legal codification internationally and in that way bring a paradigmatic shift of righteous methods in modern warfare. The legal analysis demonstrates that the practices are inconsistent with international law and in conflict with regulations in both humanitarian law and human rights. The conclusion is that the American legal reasoning regarding indefinite detentions and enhanced interrogation techniques cannot achieve any legal codification internationally and thus not bring any paradigmatic shift of righteous methods in modern warfare.

Flera undersökningar visar att chansen för att lyckas med en organisationsförändring är liten. Att en organisationsförändring anses som lyckad ligger i att nå uppsatta mål men berör även aspekter kring organisationskultur, ledning och motstånd mot förändringen från individer och grupper inom organisationer. Syftet med den här studien är att undersöka hur chefer på mellannivå uppfattar sitt ledarskap i en organisationsförändring, och hur de handskas med motstånd mot förändring. Studiemetoden är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex olika mellanchefer på två olika organisationer. Resultatet gav en övergripande bild från informanterna där kommunikation, delaktighet och förtroende framhävdes som viktiga aspekter i ledarskapet när det kommer till organisationsförändringar. Motstånd mot förändringen var något som samtliga informanter upplevde i samband med organisationsförändringen, och de menade att det kan hanteras med hjälp av ledarskapet. Vår slutsats är att organisationerna har liknande uppfattningar och upplevelser av ledarskapet och motstånden i organisationsförändringen där kommunikation och delaktighet är viktiga nyckelord i ledarskapet. Även om de är medvetna om vad de anser behövas i ledarskapet för att hantera motståndet finns det fortfarande problematik i utförandet rent praktiskt. / Several studies show that the chances for an organizational change to succeed is small. The success of an organizational change is connected to reaching goals but also involves aspects of organizational culture, leadership and resistance to change from individuals and groups within the organizations. The purpose of this study is to examine how middle managers perceive their leadership in an organizational change and how they deal with resistance to change. The method for this study is qualitative with semi-structured interviews, conducted with six different middle managers at two different organizations. The result gave a comprehensive picture of informants where communication, participation and confidence were highlighted as important aspects of leadership when it comes to organizational change. Resistance to change was something that all the informants experienced within the organizational change, and they imply that it can be handled with their leadership. Our conclusion is that the organizations have similar perceptions and experiences of leadership and resistors of organizational change, where communication and participation are important keywords for the leadership. Although the informants are aware of what could be necessary for their leadership to deal with the resistance, there is still difficulties in the execution.

In recent years, Electric Road Systems (ERS) has emerged as a potential solution for sustainable road transport. However, early ERS commercialization has turned out to be challenging and it is needed to better understand what drives a user’s decision to adopt ERS. Previous studies have covered the technical aspects of ERS, but there is a gap in the current research about the user perspective regarding interests and barriers that influence ERS adoption. Moreover, prior research has defined the early adopters of ERS to be direct users that operate heavy vehicles on short repetitive routes. However, a problem with this user approach is that some important industry dynamics, which seems to make a significant impact on adoption, is disregarded. Therefore, this exploratory case study takes a wider approach and aims to analyze the barriers that exists for both direct and indirect users in ERS adoption. The study is based on the inductive, wireless ERS technology provided by ElectReon AB. Furthermore, the Swedish Transport Administration pilot project on highway 73 is used as an illustrative case to deepen the analysis and exemplify results. The data is primarily collected from interviews with the defined user types, as well as from interviews with some of Sweden’s leading experts within ERS. The interviews are complemented by written reports within the area of transportation and ERS. The analysis builds on two main user segments within the industry of transportation. The first segment is Passenger Transport, which includes the following two user types: Public bus transport and Commercial bus transport. The second segment is Transportation of Goods, which includes the following user types: Transport buyers, Transport providers, Freight forwarders and Logistic hubs. The results of the study show that the general interests for ERS are simple and mainly include an improved value proposition and profitable investments. However, the barriers are complex and multidimensional, and they originate from dependency in incumbent fuel technologies which creates lock-in effects hindering adoption. The study further shows that wireless ERS may open up for novel business models, which can minimize the experienced barriers for different users. Minimizing efforts for barriers can efficiently be evaluated based on a model with two variables: “risk in adoption” and “industry influence”. The main contribution from this study is that it illuminates the importance of taking a wider user approach and including indirect users and environmental aspects (such as market forces) in the analysis when evaluating ERS adoption. / Under de senaste åren har elvägar vuxit fram som en potentiell lösning för hållbara vägtransporter. Trots detta är det påtagligt att tidig kommersialisering av elvägar innefattar många utmaningar och det saknas djupare förståelse för de drivkrafter som påverkar användarnas beslut att övergå till tekniken i en tidig utvecklingsfas. Tidigare forskning har i stor utsträckning utrett de tekniska aspekterna inom elvägar, men det saknas forskning om användarperspektivet med avseende på intressen och barriärer som påverkar övergången till tekniken. Dessutom har föregående forskning definierat tidiga användare av elvägar till att vara någon form av operatör av tunga fordon på korta, repetitiva rutter - vilket därmed syftar till direkta användare. Problemet med detta angreppssätt är att det förbiser viktiga dynamiska aspekter i industrin som har stor inverkan på användarnas övergång till elvägar. Av denna anledning antar denna utforskande fallstudie ett bredare angreppssätt och analyserar barriärer som existerar både för direkta och indirekta användare för att övergå till elvägar. Studien är baserad på den induktiva elvägstekniken som ElectReon AB tillhandahåller. Dessutom används Trafikverkets pilotprojekt på riksväg 73 som en illustrativ fallstudie för att fördjupa analysen och exemplifiera resultat. Data är framförallt insamlad via intervjuer med de definierade användarna, men även från intervjuer med några av Sveriges ledande experter inom elvägssystem. Intervjuerna kompletteras med tillgängliga rapporter inom ämnet transport och elvägar. Analysen bygger på två identifierade användarsegment inom vägtransport. Det första segmentet är passagerartransporter, vilket inkluderar kollektivtrafik med buss och kommersiell busstrafik. Det andra segmentet utgörs av godstransporter, vilket inkluderar de följande användartyperna: transportköpare, åkare, speditörer och logistik-hubbar. Resultatet av studien visar att de intressen som driver användare till att övergå till elvägar är relativt simpla, och rör sig främst om ett förbättrat värdeerbjudande och sänkta kostnader. Däremot är barriärerna bevisligen mer komplexa och multi-dimensionella och uppstår då användare är beroende av den etablerade fordonstekniken, vilket skapar inlåsningseffekter som hindrar en teknisk övergång. Studien visar dessutom att trådlös elvägsteknik kan öppna upp för nya affärsmodeller som i sin tur kan minimera effekterna från barriärerna. Dessa effektminskningar kan utvärderas baserat på en modell uppbyggd av två variabler: risk och inflytande. Studiens viktigaste bidrag till utvecklingen av elvägar är att den belyser vikten av att ta ett bredare angreppssätt på användarperspektivet och även inkludera indirekta användare och de krafter som verkar inom användarmarknaden i analys av övergång till elvägar.

No description available.

Våld i nära relation är ett utbrett och komplext problem i dagens samhälle. En del av våldet som ofta glöms bort är det våld som sker i äldres nära relationer och detta ses ofta som en egen kategori: våld mot äldre. Äldre kvinnor som utsätts för våld i nära relation är speciellt ett problem som riskerar att förbises. Denna uppsats har undersökt hur konstruktioner av våld i nära relation samt äldres våldsutsatthet görs i svenska kommuners policydokument i arbetet mot våld i nära relation. Syftet har varit att analysera dessa konstruktioner utifrån ett intersektionellt perspektiv för att se om intersektionen mellan kön och ålder synliggörs i policydokumenten, alltså om den äldre kvinnans dubbla utsatthet ryms i dessa dokument. För att analysera policydokumenten användes Carol Bacchis policyanalysmetod What’s the problem represented to be?. Metodens teoretiska grund med avstamp i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har även varit en del av uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta kommunerna framställer våldet som ett könsneutralt problem. Undersökningen visar även att äldres våldsutsatthet till viss del förstås som en del av problemet våld i nära relation. Dock ses våld mot äldre i första hand som en konsekvens av den sårbarhet som ökad ålder kan innebära. Den äldre kvinnan var i princip obefintlig i policydokumenten, det saknas således ett intersektionellt perspektiv där den specifika risken med att vara just kvinna och äldre framkommer.