The purpose of the study was to examine how social services manage cases involving elder abuse and whether the cases were managed differently depending on the gender of the client. To answer the study’s purpose and questions, qualitative interviews were conducted with social workers who worked in social services (n=6) and who had experience of cases involving elder abuse. The data was analyzed by Johan Galtung’s model of violence and by the theoretical concepts of ageism and intersectionality. The results from the rather scarce experiences of cases of older people who are victims of violence showed that there were  major differences in how elder abuse is carried out and the forms it takes, compared to abuse towards younger age-groups. However, there seems to be a lack of knowledge about elder abuse as well as a lack of guidelines for how cases involving elder abuse should be managed in the social services. Our conclusion was that the lack of guidelines prevents social workers from identifying and fully understanding elder abuse, as well as obtaining knowledge of how cases involving elder abuse should be managed. / Studiens syfte var att undersöka hur äldre som utsätts för våld hanteras inom socialtjänsten samt om det finns skillnader i ärendehanteringen beroende på om klienterna är män eller kvinnor. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med socialarbetare som arbetade inom socialtjänsten (n=6) och som hade erfarenhet av våld mot äldre. Data har analyserats med hjälp av Johan Galtungs modell om våld samt de teoretiska begreppen ålderism och intersektionalitet. Resultaten visade att äldre personer som utsatts för våld sällan förekommande fall inom socialtjänsten. Det finns stora skillnader i hur våld mot äldre utövas och hur det ter sig, jämfört med våld bland yngre åldersgrupper. Samtidigt är kunskapen om våld mot äldre bristfällig, och riktlinjer för hur ärenden som involverar våld mot äldre ska hanteras saknas i socialtjänsten. Vår slutsats var att avsaknaden av riktlinjer gjorde det svårare för socialarbetare att förstå och identifiera våld mot äldre, så väl som att få kunskap om hur ärenden som involverar våld mot äldre ska hanteras.

The purpose of this paper is to deeper understand Swedish school counselors’ work to build trustful relationships with pupils and the counselors’ possibilities to discover child sexual abuse. This will be studied, considering that the school holds many different professions. This paper will also look into the social workers opportunities and obstacles in the profession. The result of the study has developed from qualitative interviews with five school counselors where they were asked questions about their experiences and current work situation. The result showed that all of the school counselors had both suspected and discovered child sexual abuse among the pupils. They try their hardest to be as efficient as possible and to build relations, although they consider time to be their biggest obstacle. The economy and the interest principals and politicians take in the counsellors, turned out to have an impact on the priority the school counselors’ work will have.

Pornografi konsumeras dagligen av många, samtidigt ses det som en riskfaktor för milda attityder till sexuellt våld. Pornografins skadliga konsekvenser är omdiskuterat och det föreligger brister gällande kunskapen om dess samband med sexuella attityder. Den aktuella studien syftade till att undersöka attityder gällande sexuellt våld mot kvinnor relaterat till pornografikonsumtion och kön. En tvärsnittsdesign användes och datainsamling genomfördes via en webbenkät där totalt 449 respondenter deltog (130 män; 319 kvinnor). Resultatet påvisade ett signifikant positivt samband mellan attityder till sexuellt våld och pornografikonsumtion bland män men inte bland kvinnor. En signifikant skillnad i attityder påvisades mellan de med hög respektive låg pornografikonsumtion bland kvinnor men inte bland män. Män hade mildare attityder till sexuellt våld och högre pornografikonsumtion än kvinnor. Slutligen hade de som ofta konsumerade pornografi med våldsinslag mildare attityder än de som sällan gjorde det. För att motverka pornografins skadliga konsekvenser är ett förslag att reglera produktion och konsumtion av pornografi, samt satsa på normkritisk sexualundervisning i skolan. / Pornography is daily consumed by many, at the same time it is regarded as a risk factor for more positive attitudes towards sexual violence. The harmful consequences of pornography is controversial and there is a lack of knowledge regarding its relationship with sexual attitudes. The purpose of the present study was to examine attitudes toward sexual violence against women related to pornography consumption and gender. A cross-sectional study design was used and the data were collected through an online survey with a total of 449 respondents (130 men; 319 women). The results showed a significant positive relationship between attitudes toward sexual violence and pornography in men but not in women. A difference between those who had a high respectively low pornography consumption were found in women but not men. Men had more positive attitudes toward sexual violence and also reported a higher consumption compared to women. Finally, individuals who often consumed violent pornography had milder attitudes than those who rarely did so. To counteract the harmful consequences of pornography, a suggestion is to regulate the production and consumption of pornography as well as investing in norm-critical sexual education in school.

Den här studien tar sin utgångspunkt i könsnormer i våld i nära relationer och hur de påverkar manliga våldsoffer. Således om upplevelsen av att vara våldsutsatt skiljer sig mellan könen, och om därmed gränsdragningen av en våldshandling skiljer sig mellan en man och en kvinna. Studien bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med aktiva på mansjourer runt om i Sverige. Intervjuerna genomfördes via Zoom, för att sedan transkriberas och användas i en konventionell innehållsanalys. Centralt i resultatet var att kvinnors våld mot män har stora likheter med mäns våld mot kvinnor, det är samhälleliga könsnormer på individ- och samhällsnivå som utgör skillnaden. Män som blir utsatt av våld i nära relation med en kvinnlig våldsutövare upplevs förneka våldet i större utsträckning än vad en kvinna gör, för att det går emot mansnormen att vara i underläge av en kvinna och därmed skapar en stor skam hos dessa män, men även att rättssystemet inte är anpassat för ett manligt våldsoffer när förövaren är en kvinna. Även resultat kring vilka orsaker som kan motivera en kvinna att utsätta sin manliga partner för våld presenteras.

Tidigare forskning visar att nyhetsrapporteringar i media har en tendens att gestalta våld mot kvinnor som isolerade händelser och inte som ett utbrett problem, samtidigt som annan forskning menar på att det är ett socialt problem i nära relationer. Genom en kvalitativ språklig innehållsanalys har 30 nyhetsartiklar analyserats mellan 2007–2021 för att undersöka om det finns några skillnader eller likheter i nyhetsrapporteringen gällande våldsbrott mot kvinnor över tid. Resultatet av analysen tyder på att det knappt skett någon förändring i hur nyhetsartiklar gällande våldsbrott mot kvinnor gestaltas de senaste 15 åren. / Previous research shows that news reports in the media have an tendency to portray violence against women as isolated events and not as a widespread problem, while other research suggests that it is a social problem in close relationships. Through a qualitative linguistic content analysis, 30 news articles were analyzed between 2007–2021 to investigate whether there are any differences or similarities in the news reporting regarding violent crimes against women over time. The results of the analysis indicate that there has hardly been any change in how news articles regarding violent crimes against women are portrayed in the last 15 years.

Bakgrund: Att kvinnor utsätts för sexuellt våld är ett globalt problem. Kvinnor uppleva skuld och skam efter att ha utsatts för sexuellt våld vilket kan bidra till att de undviker att söka vård. Vårdpersonalen har en viktig roll i mötet med sexuellt våldsutsatta. Mötet bidrar till kvinnors uppfattning av vården och dess läkningsprocess utformas av mötet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sexuellt våldsutsatta kvinnors erfarenheter av mötet med vårdpersonalen inom olika vårdinstanser. Metod: Allmän litteraturöversikt som inkluderar 11 originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Redovisas i kategorier: Utmaningar i mötet och Det goda mötet. Utmaningar i mötet beskrivs i underkategorier: Att känna uppgivenhet och misstro samt Att vara till besvär. Det goda mötet beskrivs i underkategorier: Att uppleva stöd samt Att uppleva medkänsla och lyhördhet. Slutsats: Det finns förbättringsmöjligheter i vården gällande vårdpersonals möte med sexuellt våldsutsatta kvinnor. Vissa kvinnor upplever mötet som vårdande men majoriteten upplevde mötet som icke vårdande till följd av att vårdpersonal bland annat visade brist på empati. Genom att utöka kunskap och forskning av mötet med sexuellt våldsutsatta kvinnor möjliggörs förbättring av omvårdnad till denna patientgrupp. / Background: Women subjected to sexual violence is a global problem. Women can experience shame and guilt. This contributes to women not seeking healthcare. Healthcare staff has an important role in meeting with women who have suffered sexual violence. The meeting contributes to women's perception of healthcare and the healing process is shaped by the meeting. Aim: The aim of this study was to describe women's experiences of meeting with healthcare staff after being subjected to sexual violence in care agencies. Method: Literature review that included 11 original articles with a qualitative approach. Results: Presented in categories: Challenges in the meeting and The good meeting. Challenges in the meeting are described in subcategories: Feeling abandoned and distrustful and Being an inconvenience. The good meeting is described in subcategories: Feeling support and Feeling compassion and sensitivity in the meeting. Conclusion: There are improvements regarding healthcare staff encounters with women subjected to sexual violence. Some women experience the meeting as caring, the majority experience the meeting as non-caring due to healthcare staff’s lack of empathy etcetera. By expanding knowledge and research of the encounter with women who experienced sexual violence enables improvement of nursing.

Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur representationen av män som utövar partnervåld förändrats över en trettioårig tidsperiod i riktlinjer gällande socialnämndens arbete med våld i nära relationer. Genom en kvalitativ dokumentstudie undersöktes 12 dokument rörande riktlinjer för socialnämndens arbete med våld i nära relationer från tidsnedslagen 1990-1998, 2005-2009, 2014-2016 samt 2020-2022. Tre dokument per tidsnedslag. Studien undersökte på vilket sätt våldsutövande män identifieras i riktlinjerna, vilka diskurser som kan utläsas ur riktlinjerna gällande våldsutövande män samt om representationen av våldsutövande män förändrats i riktlinjerna över tid. Uppsatsen har haft en abduktiv ansats tillsammans med en ontologisk utgångspunkt i det socialkonstruktivistiska perspektivet. Riktlinjerna analyserades utifrån Bacchis policyanalys “What’s the problem represented to be?”, som är en form av kvalitativ diskursanalys, samt utifrån tidigare forskning och valda teoretiska ramverk. Ett första resultat har visat på att våldsutövande män identifierats som “problemet” i riktlinjerna. Genom att identifieras som orsaken till våldet tilldelas männen även en maktposition där de har makten att upprätthålla våldet. Männen beskrivs utöva våldet i syfte att uttrycka en “manlig identitet”. Ett andra resultat har visat att diskurser som kunnat utläsas handlar om könsroller där männen beskrivs som “starka” och kvinnorna som “svaga”. Detta stärks genom hur insatserna är utformade och vem som anses ha rätt till stöd. Genus har därmed spelat en stor roll kring att förklara grunden till de diskurser gällande våldsutövande män, som kunnat utläsas ur riktlinjerna. Ett tredje resultat har även visat att representationen av våldsutövande män i riktlinjerna förändrats över tid. I de tidigare dokumenten används könsmaktsperspektivet som förklaringsmodell och våldsutövare beskrivs som en homogen grupp. I de senare dokumenten beskrivs våldsutövare som en heterogen grupp, där vikt läggs vid individuella orsaker snarare än kön.

Syftet med denna studie har varit att studera hur våld mot kvinnor och våld i hemmet definieras och konstrueras i den parlamentariska diskursen i autonoma samhällen. För att besvara syftet har vi gjort en kvalitativ innehållsanalys av utvalda dokument från två ärenden som tagits upp i Ålands Lagting, “Godkännande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet” och “Skyddshem för personer som drabbats av våld i nära relationer”. Urvalet består av transkriberade parlamentsdebatter och ett lagförslag om skyddshem. Uppsatsens vetenskapliga förhållningssätt är socialkonstruktionism och Hydéns normvetenskap och normmodell samt Hirdmans genussystem används för att tolka materialet. Resultaten av studien visar att det finns normativa förväntningar gällande våld mot kvinnor och våld i hemmet. Våldet konstrueras som i första hand fysiskt och i andra hand psykiskt. Våldsutövaren framställs vara en man och den våldsutsatta framställs vara en kvinna eller ett barn. Våldet förväntas ske i en kärnfamilj där barn närvarar och bevittnar när pappan utövar våld mot mamman. Mamman och barnet ses som en enhet och då den våldsutsatta kvinnan söker skydd förväntas det finnas medföljande barn. Heteronormen befästs i materialet då fokus är på kärnfamiljen och den heterosexuella relationen. Normer som etableras i den parlamentariska diskursen speglas i samhället. Definitionen av vem som är våldsutsatt respektive våldsutövare, och vad som definieras som våld, leder till att resurser formas efter de normativa förväntningarna. Våldsutsatta och våldsutövare som inte passar in i konstruktionen riskerar att osynliggöras och att inte få den hjälp de behöver, eftersom hjälpen inte är utformad för dem.

Background: Human papillomavirus (HPV) is one of the most common sexually transmitted infections in the world and there are over 100 different varieties. Several of the varieties can lead to cancer. Although there are vaccines available, the vaccine coverage varies in the providing countries. Aim: The aim of this study was to describe aspects that make guardians choose to refrain from giving their children HPV-vaccines. Method: This Literature study is based on nine qualitative articles published between 2010 and 2020 and the articles were found in Cinahl and PubMed. Results: Guardians who refrained from the HPV-vaccine to their adolescents mentioned varied aspects. Some guardians were concerned about side effects of the vaccine and others mention a lack of knowledge and information about HPV and the vaccine. Guardians expressed concerns about vaccinating against sexually transmitted infections with their adolescents. A varied confidence in health care staff was mentioned by the guardians and they sought information from more unreliable sources such as stories from friends and family or the internet. The fact that HPV-vaccine only was provided to girls, in many of the countries, was a reason for the guardian’s skepticism. Conclusion: The result showed that there are various aspects that make guardians refrain from HPV-vaccine. Some reasons are more common in certain countries. Today's society is multicultural, which leads to a need for more studies to be done from an international perspective. Being able to meet the guardian’s various needs for information about HPV-vaccine is essential to get a higher HPV-vaccine coverage in the world.

No description available.