Det traditionella anställningssystemet som länge varit dominerande i Sverige luckras upp allt mer. Arbetsmarknaden utmärks av fler tidsbegränsade och otrygga anställningar, vilket har medfört att begreppet lojalitet har fått en ny innebörd.  Traditionellt sett innebar lojalitet att anställda troget stannade kvar i organisationen, men förändringarna på arbetsmarknaden har medfört att anställda istället blivit mer lojala mot sig själva. Detta innebär att anställda numera hellre byter jobb om de anser att det finns andra jobb som gynnar dem mer, istället för att vara kvar i samma organisation och hålla hårt i den anställning man har. På så vis kan organisationer idag ses som språngbrädor som anställda använder sig av för att komma vidare till nästa jobb. Denna förändring påverkar inte bara organisationerna utan får även konsekvenser på både individ och samhällsnivå. Att studera ämnet från motsatt perspektiv och undersöka varför anställda väljer att stanna kvar på sina arbeten istället för att byta, anser jag därför vara av intresse.  Syftet med studien blir därför att undersöka varför anställda väljer att stanna kvar på sina jobb.     Studien utgår från den teoretiska referensramen jag valt ut och innefattar vad anställda kan ha för inställningar till arbete, tre olika teorier vilka handlar om varför anställda väljer att stanna kvar på arbetet, samt 10 enskilda faktorer som kan påverka anställdas val att stanna kvar på arbetet.    I studien har jag samarbetat med en kommun som jag på egen hand kontaktade. En kvalitativ metod visade sig mest lämplig och jag genomförde sex intervjuer med respondenter som arbetar för kommunen, för att söka svar på vad det är som motiverar varje enskild individ att stanna på arbetet. Av resultatet framkommer det nio betydelsefulla kategorier som medfört att respondenter stannat kvar vilka är hoppjerka, variation och egenkontroll, kompetensutveckling, karriärmöjligheter, ekonomisk belöning vs emotionell belöning, arbetsrelationer, work life balance, den geografiska betydelsen samt trygghet. Vilken kategori som betyder mest beror på vilken respondent det handlar om, då det kan variera från person till person. Studiens resultat visar att man inte kan peka ut en viss faktor som på egen hand varit avgörande i respondenters val att stanna, utan man måste se till helheten i deras liv.

Som framtida lärare är studiemotivation ett nyttigt och intressant ämne att studera då studier visat att det finns samband mellan elevers motivation att lära och skolresultat. Vad det är som gör att människor blir motiverade är en fråga som ställts länge. I denna studie lyfts vilka faktorer gymnasieelever själva uppfattar som bidragande till deras studiemotivation i ämnet samhällskunskap. Syftet med studien är dels att undersöka vilka faktorer de deltagande gymnasieeleverna uppfattar som bidragande till studiemotivation i ämnet samhällskunskap, dels att undersöka hur dessa elever beskriver vad fenomenet motivation betyder. Genom kvalitativa intervjuer har sju gymnasieelevers uppfattningar undersökts och materialet har analyserats dels genom en fenomenografisk analysmetod, dels genom en innehållsanalys. Av analysen framkommer att det är svårt att ge en enhetlig bild av begreppet motivation. Respondenterna beskriver två skilda uppfattningar, motivation som ett mål samt motivation som en vilja att nå ett mål. I de båda uppfattningarna är målet en central del. Huvudsakliga faktorer för motivation som upplevs bland respondenterna har med intresset för ämnet, chansen att uppnå målet, lärarens kommunikation av bedömning, lärarens förväntningar samt lärarens undervisningsmetoder att göra.

Att ha motiverade medarbetare på en arbetsplats är väsentligt. Motivation anses vara en central del i medarbetarnas arbetsprestation och ledaren har en roll att skapa förutsättningar som kan främja motivation i en arbetsplats. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar medarbetarna, både från ledarnas och medarbetarnas perspektiv. Uppsatsen kommer även att undersöka vilka tillvägagångssätt en ledare använder för att skapa motivation bland medarbetarna.   I denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av en fallstudie för att samla in empirin. För att få en helhetsbild av undersökningen har författarna utfört total sex intervjuer, varav hälften är ledare och hälften är medarbetare i PostNord Logistik. Studiens resultat visar att för medarbetarna är den största motivationsfaktorn arbetet i sig. Medarbetarna anser också att faktorer såsom uppmärksamhet, ekonomisk belöning, gemenskap, samt eget ansvar är motiverande. Ledarna anser dock att lönen kan vara den främsta motivationsfaktorn för medarbetarna. Resultat visar även att ledarna försöker finnas tillgängliga, vara förebilder, ge uppmärksamhet och skapa trivsel på arbetsplatsen för att motivera medarbetarna. Medarbetarna hade en gemensam åsikt när det gäller ledarnas tillgänglighet för att de ska känna sig motiverade.

No description available.

I Sverige finns idag ett stort utbud av konferensanläggningar och de flesta drivs av de stora hotellkedjorna, och i och med att marknaden är konkurrensutsatt är det viktigare än någonsin att differentiera sig. För att kunna göra detta och skapa ett mervärde måste konferensanläggningarna förstå kundens förväntningar för att kunna skapa ett så attraktivt tjänstekoncept som möjligt. Detta betyder att det är av vikt för konferensanläggningar att förstå kundens förväntningar på konferensupplevelsen för att skapa ett tjänsteerbjudande som tilltalar både beslutsfattare och konferensdeltagare. Efter en genomgång av litteraturen kring förväntningar på tjänstekontexter har uppsatsförfattarna kommit fram till att det finns begränsad kunskap kring hur ett företag kan utveckla och arbeta med konferenser utifrån deras förväntningar på tjänsteerbjudandet. Studien har för avsikt att besvara problemformuleringen: ”Vilka är kundens viktigaste förväntningar på konferenser och vad påverkar beslutsfattarnas val av konferensanläggning?” För att besvara frågeställningen har fyra stycken syften skapats: 1). Redogöra vad som påverkar beslutsfattarnas val av konferensanläggning. 2). Identifiera och analysera konferensdeltagares förväntningar på konferensupplevelser samt identifiera vilka faktorer som är viktigast för konferensdeltagare i deras förväntningar på en konferens. 3). Skapa en generell modell som utgår från att kategorisera förväntningar i en servicekontext samt en specialiserad modell som kan användas för att redogöra konferensdeltagares förväntningar på konferenser i Umeå. 4). Att empiriskt undersöka om det finns en diskrepans mellan konferensdeltagarnas förväntningar och vad de tycker är viktigt i en konferensupplevelse. För att besvara studiens problemformulering och syften har en kvalitativ förstudie och en kvantitativ enkätundersökning genomförts. Studiens empiriska data har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen med befintliga teorier som utgångspunkt. De slutsatser som genererades var att konferensanläggningar kan använda den specialiserade modellen med kategoriserade hygien- och motivationsfaktorer för att utveckla sina tjänsteerbjudanden. Däribland finns även ett antal faktorer som definieras som både hygien- och motivationsfaktorer, vilka skildras som några av de viktigaste faktorerna med hänsyn till dess mervärdesskapande egenskaper. Vidare finns olika faktorer i konferensupplevelsen som påverkar kundens normativa förväntningar; ljusa fina lokaler, bra luftkvalitet, pris, tillgång till mat, sociala aktiviteter och gruppövningar, god service, närliggande boende, fungerande logistik, lokal med kapacitet för många personer, och slutligen kompetent och erfaren personal med vara att hantera evenemang. Vidare påverkar information från olika källor beslutsfattarnas förväntningar; word of mouth kommunikation, extern kommunikation, tidigare erfarenheter samt beslutsfattarens egen behovsanalys. Uppsatsförfattarna ser att det finns skillnader mellan kundernas förväntningar och vad de värderar i en konferens. Det finns två faktorer där skillnaden är mest väsentlig och dessa är modern utrustning samt personalen lyssnar på kundens behov.

Studien är till för att få en fördjupad bild om vad som motiverar anställda till att arbeta inom detaljhandelsbranschen. Eftersom anställdas motivation har en stor påverkan på deras arbetsprestation och företagets omsättning, undersöktes vad som motiverar anställda att arbeta inom detaljhandelsbranschen. Syftet med studien är att se vad som motiverar anställda inom detaljhandeln och vad för betydelse olika faktorer har på de anställdas motivation. Den teoretiska referensramen består av en förklaring av begreppet motivation och sedan följer en rad olika motivationsteorier. Studien är en kvalitativ undersökning där vi har genomfört åtta intervjuer på olika detaljhandelsanställda runt om i landet. Resultatet visar att det finns en rad olika faktorer som påverkar de anställdas motivation inom detaljhandeln. Faktorerna som påverkar detaljhandelsanställdas motivation är: lön, belöningar, trygghet, sociala relationer, meningsfullhet, utvecklingsmöjligheter, variation, ansvar och arbetsmiljö. Resultatet visar även att det finns individuella skillnader på vilka faktorer som motiverar de anställda. Överlag är motivationsfaktorerna gemensamt betydande för respondenternas motivation.

Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader bland ekonomilärare avseende att arbeta med motivation i gymnasieskolan. Mina frågeställningar är hur ekonomilärare tänker avseende motivation hos elever på Ekonomiprogrammet samt vilka faktorer är motivationsskapande hos elever på Ekonomiprogrammet. Metoden är kvalitativ utifrån semistrukturerade intervjuer. Resultatet har författaren analyserat med hänsyn till kategorier avseende likheter och skillnader i ekonomilärarnas svar. Författaren har använt sig av en analysmetod som kallas meningskoncentrering och relaterar materialet till teori. Resultatet visar att för att motivera elever arbetar ekonomilärarna med diverse metoder såsom mål och målbilder, lärstilar, variation av undervisning utifrån innehåll samt konstruktiv feedback.

Under min verksamhetsförlagda tid på lärarutbildningen vid Malmö högskola har jag arbetat med vuxna andraspråkselever. Jag har i mötet med lärare och rektorer upplevt en önskan om att öka motivationen hos deltagarna för att studietiden inte ska bli så lång och för att fler personer ska få möjlighet till utbildning. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka om och hur TV skulle kunna fungera som motivationshöjande faktor i vuxnas lärprocess av ett andraspråk, för att på sikt bidra till en ökad genomströmning inom SFI-utbildningen.Jag började tidigt i mina möten med elevgrupperna att diskutera deras egen syn på sin språkutveckling och vad som stimulerar den. Vid upprepade tillfällen fick jag reda på att de näst efter skolan ser TV:n som den viktigaste källan till att lära sig det svenska språket.I detta arbete har jag undersökt deltagarnas TV-vanor och ställt frågan om dessa vanor på något sätt motiverar den studerande att lära sig det svenska språket.Jag har kommit fram till att det finns en motivationsfaktor i det förhållande som undersökningsgruppen har till svenska TV-program. Denna motivation går att utnyttja i skolan för att bland annat bidra till en gemensam kontext att utgå ifrån och som stimuli till fortsatt språkligt arbete. Arbetet väcker också en del nya frågor som bland annat gäller hur väl det går att tillämpa aktuell motivationsteori på den aktuella undersökningsgruppen.

The main goal of this study is to examine customers’ internal motivation and to investigate how motivational factors affects re-visits within music festivals. The study focuses on a customer perspective and has a quantitative approach. In order to obtain empirical data, the study has conducted a survey with 157 participants from ages of 18- 64. Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) was used to generate the empirical data and was computed into Linear regression, Cronbach’s alpha and Mean values. Results showed that entertainment and novelty were positive towards return visitation. Socialization and excitement turned out to be two factors that motivated visitors internally but had no significant effect on their decision to make a return visitation. / Denna studies syfte är att undersöka kunders interna motivation och se hur motivationsfaktorer påverkar återbesök inom musikfestivaler. Studien fokuserar på ett kundperspektiv och har ett kvantitativt tillvägagångssätt. För att få fram empirisk data har en enkätundersökning genomförts med 157 deltagare från åldern 18-64. Statistical Packages for the Social Sciences (SPSS) användes för att generera empiriska data och analyserades med linjär regression, Cronbachs alfa och medelvärden. Resultat visade att underhållning och nymodighet var positiva gentemot återbesök. Socialisering och spänning visade sig vara två faktorer som motiverade besökare internt väldigt högt men hade ingen betydande effekt på deras beslut att göra ett återbesök.

<p>Vi ställde oss till en början frågan om arbetsledare och anställda har liknande uppfattning gällande arbetsmotivation. Med hjälp av befintliga teorier som vi ansåg som lämpliga ville vi beskriva och utvärdera hur arbetsmotivationen förhåller sig i ett större tillverkande företag samt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan arbetsledarens uppfattning och den upplevda situationen hos de anställda.</p><p>För att ett företag som verkar på en konkurrerande marknad skall kunna överleva och bli framgångsrikt så är produktivitet och effektiv produktion en avgörande faktor. Man måste få de anställda att vilja prestera sitt bästa och motivera dem till att göra detta varje dag. Många företagare brukar ofta påstå att företagets största resurs är dess anställda. Det är svårt att hävda motsatsen då det är dessa människor som i grund och botten utför arbetet på många företag.</p><p>Vi har valt att undersöka arbetsmotivationen på det tillverkande företaget Atlas Copco i Örebro som nyligen flyttat hit tillverkningen av vissa delar av produktionen från olika delar av världen. Detta har inneburit nyanställningar och därmed ett större antal anställda. Atlas Copco i Örebro ansågs därför som ett lämpligt företag att exemplifiera denna problematik på.</p><p>Uppsatsens frågeställningar handlar om vad företagets arbetsledare har för insikt i arbetsmotivationen bland de anställda samt att påvisa likheter och skillnader mellan arbetsledarens uppfattning och de anställdas uppfattning.</p><p>För att samla in våra data valde vi att använda både en enkätundersökning och en djupintervju, således blev data insamlat av både det kvalitativa och det kvantitativa slaget. Totalt så delades 31 stycken svarsenkäter ut och lika många returnerades.</p><p>De delar som utgör den teoretiska referensramen i undersökningen är Expectancy Theory, Hertzbergs tvåfaktorsteori. Detta beskrivs i uppsatsen dels ur arbetsledarens perspektiv och dels ur de anställdas synvinkel.</p><p>Den empiriska delen av uppsatsen består av information från den intervjun som gjorts med arbetsledaren samt information hämtad från enkäter besvarade av de anställda och Atlas Copcos hemsida. De erfarenheter som inhämtats jämfördes sedan med teorin och skillnader och likheter sammanställdes i analysavsnittet.</p><p>Det vi kom fram till genom att göra denna undersökning var att arbetsledaren har bra insikt i de anställdas arbetsmotivation och likheterna i de motiverande faktorerna klart översteg skillnaderna. Vi kom dock fram till några få punkter vi anser vara bristfälliga vilket arbetsledningen bör tänka över. Dessa punkter var att de anställda inte känner att de får någon verklig belöning vid extra bra prestationer samt att förbättra feedbacken till de anställda både i positiv och negativ riktning.</p>