121 |
Motorik och lärande / Motor development and learningAhlgren, Britt-Louise January 2002 (has links)
<p>Denna studie är ett arbete som baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, som studerar motoriken och rörelsens betydelse för lärandet. Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med fyra elever och deras föräldrar samt två lärare. Här ställs också frågan om hur jag som lärare kan upptäcka dessa elever och hur jag kan arbeta med dem i skolan. Slutligen ställs också frågan hur dessa barn och föräldrar som arbetar med motorisk träning beskriver detta. </p><p>I arbetet framgår att rörelser av olika slag kan vara stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för lärandet. Arbetet beskriver även vilken betydelse, reflexerna, perceptionen samt de auditiva och visuella områdena, har för lärandet. Det framkommer vilka problem ett barn kan få om den exempelvis har kvar reflexrester. Det framgår vidare att det finns hjälp att få för de barn som har motoriska problem. Denna hjälp kan de få i form av olika rörelseövningar som kan sättas in av kunnig expertis. Den här typen av hjälp får dock kritik, samtidigt som intervjuerna vittnar om att det haft en positiv inverkan och lett till förbättringar.</p>
|
122 |
Hjälp! Jag faller mellan stolarna : En studie om åtta pedagogers syn på klassrummet när det gäller att stimulera barns motoriska utvecklingJohansson, Linda, Ranta, Eveliina January 2006 (has links)
<p>Syftet med denna studie var att belysa hur åtta pedagoger som är verksamma i de lägre årskurserna ser på klassrummet som arbetsfält, när det gäller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.</p><p>Våra slutsatser av resultatet är att pedagogerna visar att de har förståelse för barns motoriska utveckling. Trots detta råder det en brist på medvetna motoriska rörelseövningar som är integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat.</p>
|
123 |
Motorikens/rörelsens betydelse för inlärning / How motor activity and movements influence learningMångsbro, Maria January 2000 (has links)
<p>I detta arbete, som dels baserar sig på en litteraturstudie och dels på en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer, studeras motorikens/rörelsens betydelse för inlärningen. Här ställs också frågan om vad som kan orsaka motoriska störningar och hur lärare i skolan kan upptäcka detta och hjälpa eleverna. Slutligen ställs frågan om motoriska problem kan åtgärdas genom träning. I arbetet framgår tydligt att rörelser av olika slag är mycket stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för inlärningsförmågan. Det framgår vidare att upptäckten av motoriska problem i skolan kan ske via ett observationsschema och att hjälp i form av olika rörelseövningar kan sättas in av kunnig expertis. Denna typ av hjälp får dock kritik, samtidigt som intervjuerna vittnar om att det haft en positiv inverkan och lett till förbättringar</p>
|
124 |
Barns motoriska reflexer : vilken kunskap behövs hos förskollärare enligt en sensomotorisk reflexpedagog, en idrottslärare och tre specialpedagoger?Bärgaskörd, Gustav January 2008 (has links)
<p> </p><p>Syftet med studien är att göra tydligt vilken kunskap förskollärare behöver om motoriska reflexer i sitt arbete med barn samt ge en bild av verkligheten ute på fältet, vilken kunskap om reflexer finns hos förskollärare? I studien har fem intervjuer genomförts samt en rikstäckande enkätundersökning riktad till 400 förskollärare. Resultatet visar att förskollärare behöver en grundläggande kunskap om reflexer för att kunna observera, förstå och vidta alt. hänvisa till nödvändiga åtgärder. Det framgår även att kunskap om de kvarvarande primitiva reflexernas alt. de icke etablerade posturala reflexernas inverkan på inlärning och koncentration behövs. Enkätundersökningen visar att en majoritet av de respondenter som svarat har en ytlig kunskap om reflexer vilket innebär att de inte vet innebörden om sju av de mest kända reflexerna. Det framgår att deltagande förskollärare, färdigutbildade mellan 1985 och 1989, har djupast kunskap om reflexer medan de som färdigutbildade sig 2006-2008 har minst kunskap.</p><p> </p>
|
125 |
Förskollärares arbete med och uppfattningar kring rörelse : En jämförelse mellan förskola och förskoleklassKarlsson, Malin, Pålsson, Jill January 2008 (has links)
<p>Undersökningens syfte har varit att studera förskollärares arbete med och uppfattningar kring rörelse för att få en insikt i vilken roll rörelse har i förskola respektive förskoleklass. Ett vidare syfte var att undersöka om<em> </em>det fanns några skillnader i arbetet med rörelse i den dagliga verksamheten mellan förskollärare i förskola och i förskoleklass. Förskolan och förskoleklassen har olika läroplaner och vikten av rörelse framkommer mycket olika i dessa. Förskolans läroplan lägger en större vikt vid rörelse och fysisk aktivitet än vad skolans läroplan gör. Betyder det att förskollärares arbete förekommer mindre i förskoleklassen än i förskolan? Forskning har visat att barn blivit mer stillasittande. En bidragande orsak är en ökad användning av dator, bil och mer tv-tittande. På grund av detta ville vi undersöka hur mycket rörelse som förekommer i förskolan respektive i förskoleklassen.</p><p>Som metod användes semi-strukturerade intervjuer samt observationer med hjälp av ett löpande protokoll som är en del i en kvalitativ metodansats. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare på tre förskolor och i tre förskoleklasser. Observationerna genomfördes under en dag i respektive verksamhet. I den teoretiska delen behandlas tidigare forskning kring ämnet samt rörelse ett utvecklingspsykologiskt-, didaktiskt- och pedagogiskt perspektiv i olika sammanhang.</p><p>Resultatet visade att några egentliga skillnader inte fanns mellan förskola och förskoleklass, varken vad gäller förskollärares uppfattningar eller arbete med rörelse. Arbetet med rörelse och dess roll i verksamheten beror till stor del på förskollärares intresse och kunskap kring rörelse. Skillnaden ligger främst i förskoleklassens mer styrda schema som medför att barnen i förskoleklassen får mindre tid utomhus till skillnad mot barnen i förskolan. Rörelsen hänvisas ofta till utomhusvistelsen och i och med detta får barnen i förskoleklassen mindre tid till fri rörelse utomhus. Vad gäller förskollärares uppfattningar kring rörelse ansåg både förskollärare i förskola och förskoleklass att det är något mycket viktigt som påverkar barnens utveckling på många olika sätt. Resultatet visade även att de två olika läroplanerna inte hade någon större påverkan i arbetet med rörelse i förskoleklassen då förskollärarna arbetade mer utifrån förskolans läroplan gällande rörelse och fysisk aktivitet.</p><p> </p>
|
126 |
Motorisk förmåga : Utifrån ett MUGI-test med förskolebarnOlofsson, Eva-Marie, Olsson, Ida January 2008 (has links)
<p>Detta examensarbete behandlar barns motoriska förmåga på tre olika förskolor, utifrån ett MUGI-test. Vårt syfte var att undersöka om det går att utföra ett MUGI-test på femåriga barn.<strong> </strong>Vi har observerat barnen som utförde övningar i MUGI-testet. Vi har kommit fram till ett resultat, som vi sedan har diskuterat och analyserat.<strong> </strong>Resultatet visar att nästan alla övningar är för svåra för barnen att genomföra, därför blir vår slutsats att MUGI-testet inte går att genomföra med femåringar på grund av att de inte kommit så långt i sin motoriska utveckling.<strong></strong></p>
|
127 |
Utomhusdidaktik i förskolan : "Där finns alla möjligheter utomhus"Bengtsson, Sara, Karlsson, Camilla January 2009 (has links)
<p>Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till utomhusdidaktik på sex utvalda förskolor. För att ta reda på vilka möjligheter och hinder det finns med att arbeta utomhus med barnen samt hur pedagogerna tar tillvara på närmiljön intervjuade vi sex förskollärare. Litteraturgenomgången visar på positiva resultat vad det gäller barns motoriska och intellektuella utveckling. Utifrån detta samt egen erfarenhet fann vi det intressant att undersöka hur pedagogerna utifrån sin roll tar tillvara på olika lärmiljöer utomhus. Resultatet visar på ett positivt synsätt till utomhusvistelse men att pedagogens engagemang har betydelse för hur planerade och spontana aktiviteter tas tillvara på. Samtliga pedagoger ser det positivt för barns motoriska utveckling när de får möjligheter att leka utomhus men de har olika syn på vad som påverkar och styr utomhusvistelsen.</p>
|
128 |
Förskolebarns motoriska utveckling : -Hur en förskolegård bör utformas för bästa tänkbara utveckling av barns motorikJohansson, Elisabeth January 2008 (has links)
<p>The purpose of this study was to interview different groups of people (preschool teatcher, parents and theire childen) involved in preschool about their view on outdoor activity and children´s motoric development, and how a preschool yard should be designed to promote childrens development.</p><p>All parties regard outdoor activity as very important for the development of children. They also think that the outdoor environment today is good but that it could be improved by including some trees and hills. The yard should also contain soil, sand, clay and water. The children prefer grass on the ground over other substrates. This study also gives good indications to decision makers how to build new or to reconstruct pre-school yards in the future.</p>
|
129 |
Rörelse i en sydafrikansk skola : En studie om lärares syn och tillämpningSöder, Mikaela January 2007 (has links)
<p>Abstract</p><p>According to a lot of people, movement contributes with a whole lot of positive things such as, learning, a better bodyknowledge, fellowship and koncentration. Movement has also proved to support many things regarding childrens development. According to Gun Sandborg-Holmdahl who is a teacher in pedagogic and Birgitta Stening who is an physical education teacher, movement and games commits many of the human senses wich contributes childrens ability to use their amagination and also spontanity. Games and movements have also shown to have good effects when it comes to childrens increased feeling to learn things. I have in this study, studied the South African school and their wiew on movement in school. Is movement activities commonly in their teaching and how much knowledge do they have about movement and it’s effect on, for example, the learning ability. I interviewed four teachers, on a school located in Cradock, in the Western Cape province. The students go from grade five to grade seven. All teachers has several years experience of teaching. The result shows that all teachers think that movement is improtant, for example with the purpose to cheer up the childrenms mind. The subject physical-education does not exist anymore, when the new curriculum came there was no more room left for physical-education as a subject says one of the teacher. Three of the teachers think that the children, in spite of the lack of physical-education as a subject in school, the children move enough they believe. The fourth teacher tough, believes that the students moves a lot more before the new curriculum came. Three of the teachers believe that boys move more than girls do, as well in school as in their sparetime. One of the teachers believes that this can mean that boys get bigger possibilities to participate in sport activities in comparacy to girls who must help out more with the domestic duties. The learners play a lot of games and they play football during the 30 minutes break that they have during the schoolday.</p><p>Keywords: Movement, South Africa, Motor skills</p>
|
130 |
Som små astronauter : -En idrottslärares berättelse om specialgymnastik i skolanAronsson, Liselott January 2007 (has links)
<p>The aim of this work is to examine methodologies at remedial lessons for children with weak mobility, in a common Swedish municipal school in an attempt to determine if a connection to theoretical learning exists.</p><p>Kadesjö describes how difficulties in concentration can arise as a result of problems with mobility and perception, and according to Piaget very young children develop cogitation through physical movements. These connections are not news but always current.</p><p>At the meeting with Lasse the question was born whether learning problems in school that are a result of concentration difficulties, could be countered with mobility training.</p><p>By the selection of Life history as method, it’s possible to follow a physical educator's experiences through his 30 years of work, and to some extent even his private life. Experiences and results are notified from a historical perspective from 1976 until 2006.</p><p>He is bringing us on a journey that shows the changes in methodology and results after his contact with Sensomotoriskt Centrum.</p> / <p>Syftet med arbetet är att undersöka metodik vid specialgymnastik för barn med svag motorik i en vanlig svensk kommunal skola för att försöka se om förbindelse finns till teoretisk inlärning.</p><p>Kadesjö beskriver att koncentrationssvårigheter kan uppkomma pga. motoriska och perceptuella svårigheter och enligt Piaget sker det lilla barnets kognitiva utveckling genom rörelser. Samband som inte är nya med ständigt aktuella.</p><p>Vid mötet med Lasse föddes därför undran om det finns möjligheter att avhjälpa inlärningsproblem i skolan som beror på koncentrationssvårigheter, med hjälp av motorisk träning under specialgymnastik.</p><p>Genom valet av livsberättelse som metod ges möjligheten att få följa med en idrottslärare genom hans 30-åriga yrkesliv och i viss mån även privatliv där upplevelser, erfarenheter och resultat delges ur ett historiskt perspektiv från 1976 och fram till 2006. Resan han tar oss med på ger en bild av förändring av metodik och resultat efter kontakten med Sensomotoriskt Centrum.</p>
|
Page generated in 0.047 seconds