Nowadays, many schools around the world are a mixture of children who come from different places and for different reasons. The Swedish school has not been an exception of these mixtures of children who have different identities, cultures, and languages. In 2015, Sweden experienced a high immigration peak compare to the previous years and for this reason, the Swedish school system needed to adapt to the newly arrived children that came into the classroom. The purpose of this research project is to investigate teachers’ experiences and perceptions of meeting the varying needs of recently arrived learners in English teaching in years 4-6. The aim of the thesis is to explore what are the main challenges in teaching English and how the teachers adapt their English lessons and develop methods and strategies for teaching recently arrived pupils.This study was conducted with semi-structured interviews as a qualitative method, with five English teachers who have a complete degree in teaching education, and all of whom have newly arrived children in their classes. Based on analysis of the data, three main conclusions have been drawn in this study. Firstly, all the teachers participating did not know the difference between concepts such as immigrants and newcomers; secondly the teachers do not use a special method or strategies when they teach newly arrived children, and finally, this study shows that the teachers do not know how to face the newly arrived children’s needs, and they do not feel that they have the competence that they need in this field.

Magister Artium - MA / The purpose of this study was two-fold: firstly, to do a multimodal analysis of the multilingual signage, advertisements and graffiti present on different surfaces in the main business hub of a multicultural community called Wesbank, situated in the Eastern Metropole of the city of Cape Town. Signage of this nature, taken together, constitute the 'linguistic landscape' (Gorter, 2006) of a particular space.

Philosophiae Doctor - PhD / This study aims to determine the functionality of two adult literacy programmes (ALFA-REGULAR and ALFA-RÁDIO) provided by the Mozambican government, in Boane and Pemba. The prevailing popular conviction is that acquisition of literacy by individuals leads to positive and unproblematic social outcomes – the autonomous view of literacy (Street, 1984). This study forms a critique of this view, arguing, based on empirical evidence, that literacy is ideologically and culturally embedded in social practices and as such varies according to the social context. This is the ideological view of literacy (Street, 1984). This research employs an interdisciplinary approach constructed from the key notions of New Literacy Studies, Multiliteracies and Critical Literacy. The empirical research uses a qualitative research methodology based on a critical literacy ethnography informed by data gathered through interviews (with facilitators, learners, technicians and local leaders), classroom observations and document analysis. The empirical research seeks to determine the concept of literacy underpinning the literacy programmes in Boane and Pemba, addresses the profile of the programme facilitators and learners, examines the extent to which the literacy programmes respond to learners’ needs, motivations, expectations and access to technology, and explores the extent to which the literacy programmes address issues of development and citizenship.

Bibliography: pages 123-132. / The dissertation reports on a study of the classroom practice of four Grade One teachers who teach in multilingual classrooms. The report seeks to provide a descriptive analysis of what these teachers say and do as they teach their pupils a concept of print. Increasing numbers of teachers in South African schools find themselves teaching linguistically diverse groups of pupils. While these teachers are most often unable to speak or understand the home languages of all of the pupils in their classes, they are faced with the task of teaching pupils to read in a language which may not be equally familiar to all of them. The reading lessons of four teachers in four schools were observed over a period of six months as they taught Grade One pupils to read. Instruments in the form of observation schedules, questionnaires, miscue analysis schedules and a schedule of indicators were designed to collect information on both the teachers' practice and pupil outcomes. A Vygotskian theory of teaching and learning is used to interrogate the data. The study shows that there are differences in the ways that these teachers demonstrate an understanding of print to their pupils as well as in the ways in which the teachers mediate a concept of print. The study further shows that the teachers' understanding of the task of teaching children to read and their understanding of teaching and learning has significant pedagogical implications for the ways in which they develop pupils' concept of print. The study concludes that the teachers' demonstrations of the way in which print works have a greater impact on their pupils developing a concept of print than their own inability to speak and understand the home languages of all of the pupils in their classes.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärarna arbetar med nyanlända barns språkutveckling i förskolan. För att ta reda på förskollärarnas arbetssätt gällande nyanlända barns språkutveckling har sex förskollärare från fem olika förskolor och två olika kommuner intervjuats. Utöver detta har även nyanlända barns samspel med andra barn som har svenska som modersmål och svårigheter som uppstår i kommunikation mellan nyanlända barn och vårdnadshavare undersökts. Det framkom i resultatet att förskollärarna försöker på det bästa sättet att främja nyanlända barns språkutveckling genom att använda sig av olika material såsom sagopåsar, språkpåsar, bokläsning, bilder, TAKK-tecken och AKK kartor. Gällande kommunikationen med nyanlända vårdnadshavare är det av stor vikt att båda förstår varandra så att det inte blir missförstånd använder förskollärarna bilder, Google translate, vikarier som kan vårdnadshavarnas språk samt bokar tolk vid behov. Resultatet har även visat att förskollärarna ser ingen skillnad mellan nyanlända barn och barn med svenskt modersmål. Det som är viktigt enligt förskollärarna är att vara närvarande och utgå från varje enskilt barns behov.

En utmaning som förskolorna runt om i Sverige möter idag är en ökad andel flerspråkiga barn i barngrupperna. Den flerspråkiga barngruppen ställer krav på både organisationen och den dagliga verksamheten. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) framgår det att förskolan ska arbeta med att utmana och stimulera barns språkutveckling såväl i det svenska språket som i barnets modersmål. Med detta som utgångspunkt har vi därför valt att göra en kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. För att få in underlag till studien har vi använt oss av semistruktuerade intervjuer där fem förskollärare med erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling har ingått. I studien har vi använt oss av utvecklingspedagogik som ansats och begreppet lärandets objekt, som är central inom utveckligspedagogiken. Utvecklingspedagogik berör på vilket sätt barn ges möjlighet att vara delaktiga i sitt lärande och lärandets objekt används för att bättre förstå på vilket sätt flerspråkiga barns språkutveckling utmanas. Följande frågor har väglett arbetet: (a) På vilket sätt arbetar förskollärare med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Med vilka metoder? (b) Vilka typer av svårigheter uppmärksammar förskollärare i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? (c) Vilka förutsättningar anser sig förskollärarna behöva för att hantera dessa svårigheter? Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om flerspråkighetens betydelse för barns språkutveckling men att förskollärarna saknar verktyg som kan stödja dem i det flerspråkiga arbetet. Studien kan vara till nytta för alla som söker insyn i de utmaningar som förskollärare möter i det flerspråkiga arbetet. Studien har dessutom belyst vikten av att synliggöra på vilket sätt förskollärarna väljer att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling, då det flerspråkiga arbetet är en kontinuerlig dynamisk process som styrs utifrån de läroplansmål som berör barns flerspråkighet. / A challenge that preschools around Sweden face today is an increased proportion of multilingual children in the children's groups. The multilingual group of children places demands on both the organization and the daily activities. The curriculum for preschool (Skolverket, 2018) states that the preschool must work to challenge and stimulate children's language development both in the Swedish language and in the child's mother tongue. With this as a starting point, we have therefore chosen to make a qualitative study of how preschool teachers work with language development of multilingual children in preschool. To obtain data for the study, we have used semi-structured interviews in which five preschool teachers with experience of working with multilingual children's language development have been included. In the study, we have used development pedagogy as an approach and the concept of learning objects that are central to development pedagogy. Developmental pedagogy concerns the way in which children are given the opportunity to participate in their learning and the objects of learning are used to better understand the way in which the multilingual children's language development is challenged. The following questions have guided the work: (a) In what way do preschool teachers work with multilingual children's language development in preschool? By what methods? (b) What types of difficulties do preschool teachers pay attention to in the work with multilingual children's language development? (c) What conditions do preschool teachers consider necessary to deal with these difficulties? The results of the study show that preschool teachers are aware of the importance of multilingualism for children's language development, but that preschool teachers lack tools that can support them in multilingual work. The study can be useful for anyone seeking insight into the challenges that preschool teachers face in multilingual work. The study has also highlighted the importance of making visible in what way preschool teachers choose to work with the multilingual children's language development, as the multilingual work is a continuous dynamic process that is governed by the curriculum goals that affect children's multilingualism.

Syftet med studien är att undersöka transspråkande i svenskämnets skrivundervisning i årskurs 4–6 utifrån ett lärarperspektiv. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har systematiska observationer och semistrukturerade intervjuer genomförts. Observationerna genomfördes i fyra olika klassrum där transspråkande tillämpades i skrivundervisningen och sedan genomfördes fyra intervjuer med undervisande lärare. Studien utgår från den sociokulturella teorin i samband med teorin om transspråkande och de teorispecifika begreppen mediering och proximal utvecklingszon. Studiens resultat visar bland annat att framgångsrika arbetssätt med transspråkande i skrivandet är muntliga, textbaserade samt visuella arbetssätt. De medverkande lärarnas uppfattningar om transspråkande i skrivundervisningen är att det verkar som identitetsstärkande för flerspråkiga elever och att det ökar elevernas förståelse för det svenska språket. Lärarna anser dock att tidsbristen och känslan av otillräcklighet är de största problemen med ämnet.

Today’s globalized world is characterized by an immense linguistic and cultural diversity and this reflects on the education. Multilingualism is a reality in the school and Sweden is one of the countries that try to promote it from the early stage of preschool. Multilingualism in the Swedish preschool mainly refers to the development of the Swedish language and the mother tongue of the student which is therefore connected with the development of cultural identity. The present study is a qualitative empirical research that aims to explore the beliefs of preschool educators (principals, teachers and childminders) on early multilingualism in Sweden through a comparative case study in two Swedish and one International preschool in Stockholm. The focus of the beliefs is on the support, views and practices on multilingualism, as well as the link between the mother tongue and the cultural identity. The study was conducted in April 2019, it includes three preschool principals, two preschool teachers and two childminders and investigates their beliefs on early multilingualism as they emerge from semi-structured interviews. The contextual background is outlined according to international, European and national documents, while the sociocultural theory is the main theoretical background that contributes to the analysis of the data. After the critical analysis of the findings, various themes and sub-themes occurred and in general, the three preschools had more similarities than differences. Overall, the preschool educators have a positive attitude towards multilingualism and try to cultivate that to the preschool children. They believe that each language expresses the culture and that multilingualism can enhance the cognitive development, linguistic and intercultural awareness. Nevertheless, support for this task is required. The study concludes with some policy recommendations and suggestions for further studies that might help to upgrade the early multilingual reality.

I ett alltmer globaliserat samhälle har den svenska skolan utvecklats till en plats där människor med olika bakgrunder och språkliga erfarenheter möts. I den svenska skolan talas enligt Skolverket (2012) mellan 150–200 språk. Statistik från Skolverket (2022a) visar att 26 % av alla elever i grundskolan har utländsk bakgrund. Den svenska skolan har därav ett viktigt uppdrag att ge utrymme för flerspråkighet. Det är ett uppdrag som lärare i den svenska skolan kan uppfatta som svårt då de anser att de i flertal fall saknar kunskap och resurser (Fredriksson & Lindgren Eneflos, 2019). Studiens syfte är att studera hur lärare beskriver sina erfarenheter och arbetssätt i främjandet av flerspråkiga elevers språkutveckling i svenska. Studiens syfte besvaras utifrån följande forskningsfrågor:-Hur beskriver lärare sina erfarenheter av att undervisa flerspråkiga elever?-Vilka arbetssätt upplever lärare fungerar bäst för att främja flerspråkiga elevers utveckling i svenska språket? Datainsamlingen utgår ifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datan baseras på fem intervjuer. Studiens teori utgår från det sociokulturella perspektivet, med utgångspunkt i hur kunskap uppstår i interaktion med andra. Resultatet i studien visar att lärarna har positiva erfarenheter av att undervisa flerspråkiga elever. Lärarna nämner även att det finns eventuella hinder i undervisningen med flerspråkiga elever. Dessutom visar resultaten att lärare använder sig av arbetssätt som möjliggör att eleverna får lära av varandra samt använda samtliga av sina språktillgångar. Det beskrivs att lärarna lägger stor vikt vid att skapa en förförståelse hos flerspråkiga elever samt att det ser ett behov av ett ökat samarbete med studiehandledare och modersmålslärare. / In an increasingly globalized society, the Swedish school has become a melting pot of individuals with diverse backgrounds and linguistic experiences. According to Skolverket (2012) there are today between 150–200 languages spoken in the Swedish schools. Statistics from Skolverket (2022a) indicate that 26% of primary students have a foreign background. Therefore, promoting multilingualism is an essential mission for the Swedish school. However, teachers may perceive this task as challenging due to the lack of knowledge and resources necessary to support multilingual students (Fredriksson & Lindgren Eneflos, 2009). The purpose of this study is to investigate how teachers describe their experiences of teaching multilingual students in Swedish and which working methods they perceive work best to support their linguistic development. The study is answered based on the following research questions: - How do teachers describe their experiences of teaching multilingual students? - Which methods do teachers feel work best to promote multilingual students’ development in the Swedish language? The data collection is based on a qualitative approach using semi-structured interviews. The collected data is based on five interviews. The sociocultural theory serves as the theoretical framework for this study. It emphasizes how knowledge is best acquired through interaction with others. The results of the study demonstrate that the teachers have positive experiences of teaching multilingual students. However, they also cite possible obstacles in teaching multilingual students. Furthermore, the results show that teachers use working methods that enable students to learn from each other and use all their language resources. It is described that the teachers attach great importance to creating an understanding among multilingual students and that there is a need for greater cooperation with study tutors and native language teachers.

Lärande och motivation är nära sammankopplade, en motiverad elev tar till sig materialet bättre. Detta är ett område som utforskats under lång tid, men verktygen som tillämpas för att främja lärande har utvecklats och därmed finns nya motivationsfrämjande faktorer som kan utforskas. Idag finns det även digitala läroverktyg. Samspelet mellan teknologi, lärande och motivation är ett intressant och växande forskningsområde. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan upplevelse av gamification (eller tv-spels element som tillämpas inom en annan kontext än ren underhållning) i ett digitalt läroverktyg och användarnas motivation till språklärande. Följande forskningsfrågor har ställts: Finns det gruppskillnader i fråga om motivation mellan personer som är enspråkiga respektive flerspråkiga? Finns det gruppskillnader gällande motivation och åldersgrupper? Finns det ett samband mellan hur högt aktiviteten värderas och motivation kopplad till spelfunktioner? Motiveras personer som drivs av inre motivation av spelfunktioner? Hur beskriver deltagarna sina erfarenheter av gamification kopplat till motivation? Datainsamlingen genomfördes genom en enkät med kvantitativa samt kompletterande kvalitativa frågor. Urvalet bestod av 35 deltagare i åldern 15-42 år, varav 31,4% identifierade sig som män, 62,9% som kvinnor och 5,7% som annan. Dataanalysen skedde i SPSS och visade på en signifikant korrelation mellan aktivitetsvärdering och gamification samt gruppskillnad kopplad till flerspråkighet där gruppen för flerspråkiga uppvisade högre yttre motivation. Inga signifikanta gruppskillnader kopplat till ålder kunde identifieras. Deltagarna var generellt positivt inställda till gamification, men upplevde att liv-systemet motverkade lärandet eftersom användaren förlorar ”liv” när misstag begås och när liven tagit slut stoppas från att fortsätta genomföra lektioner under en viss tid. / Learning and motivation are closely linked; a motivated student will have an easier time learning the material. This is an area that has been researched for a long time, however the tools used to promote learning have evolved and therefore there are new motivational factors that can be explored. Today, digital learning platforms are also being used. The interaction between technology, learning and motivation is an interesting and growing research area. The aim of this study was to examine if there is a relationship between how gamification (or video game elements applied in other contexts than entertainment) is experienced in a digital learning tool and the users’ motivation to learn languages. The following research questions were asked: Are there any group differences in terms of motivation based on multilingualism? Are there any group differences in motivation based on age groups? Is there a correlation between how highly the activity is valued and motivation derived from gamification? Are intrinsically motivated people driven by gamification? How do the participants describe their experiences with gamification in terms of motivation? Data collection was performed through a quantitative survey with some qualitative questions as well. The participant group consisted of 35 participants aged 15-42 years. Of these 31.4% identified themselves as men, 62.9% as women and 5.7% as other. Data analysis was performed in SPSS and showed a significant correlation between activity-value and gamification, as well as a significant group difference based on multilingualism, where multilingual individuals scored higher on extrinsic motivation. No significant differences at group level could be identified based on age. The participants were generally positive towards gamification, but expressed that the life system disrupted their learning, since the users lose lives when they make mistakes, when they run out of lives they are prevented from continuing for a certain time, disrupting learning.