• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 33
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 36
  • 17
  • 17
  • 10
  • 10
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Nocturnal : analys och tolkning av Benjamin Brittens op. 70

Söllscher, Johan January 2016 (has links)
Nutida musik kan ibland vara både svårlyssnad och svårbegriplig för dagens publik. Genom den här studien vill jag undersöka hur jag kan göra ett nutida instrumentellt verk, Benjamin Brittens Nocturnal, mer lättlyssnad och lättare att ta till sig för åhöraren. Min tes är att en grundlig analys av stycket ger mig som musiker djupare förståelse för musiken och därmed bättre kan guida lyssnaren genom mitt framförande.
2

Harmonidynamiske prosesser i verket Kontratanker : Den primære idé og dens utvikling

Nemanja, Lakicevic January 2016 (has links)
No description available.
3

Sonate pour Violoncelle et Piano : musikanalys och interpretation av Debussys cellosonat

Wegberg, Emil January 2016 (has links)
<p>Claude Debussy Cellosonat</p><p>Dimitrij Shostakowitch Cellosonat op.40</p><p>Felix Mendelssohn-Barthodly Pianotrio nr.1 D-moll op.49</p><p>Medeverkande musiker:</p><p>Emil Wegberg, Cello</p><p>Katarina Abbas, Violin</p><p>Leo Gavel, Piano</p><p>Gerog Öquist, Piano</p>
4

Skillnad i Musik Då och Nu : En jämförelse av musik med 50 års skillnad i mellan. / Music now and then

Tomaszewski, Cezary January 2019 (has links)
Denna uppsatts handlar om en jämförelse av musik med 50 års skillnad i mellan.Jag kommer använda mig av David Gibsons 11 aspekter, tagna ur hans bok The Art Of Producing,1 och applicera dom på 2 låtar från olika tidsepoker. Dessa aspekter fungerar som byggstenar för musikproducenter och används för att bryta upp en låt i olika delar som man sedan förbättrar för att så småningom skapa en hitsingel. Jag kommer att använda samma byggstenar men att jag istället jämför musikaliska kvalitéer mot varandra för att få fram skildringar efter 50 år. Därför har jag valt en låt från 1968 samt 2018 som en grund fört denna studie.
5

Vad är det vi sjunger? En studie om förskolebarns uppfattningar av texter i barnlåtar

Hansson, Joakim, Östberg, Per January 2010 (has links)
Examensarbetet handlar om hur barn uppfattar texten i låtarna som de sjunger i förskolan.Arbetet innefattar även en undersökning av hur pedagoger i förskolan för ett samtal med barnenkring låttexter. Undersökningsmaterialet baserades på två förskolor i Skåne där vi har arbetatmed kvalitativa forskningsmetoder. Undersökningen innefattade observationer av barn i åldern 3till 5 år. Vi intervjuade en pedagog på vardera förskola. Vi har även spelat in en cd-skiva varsinnehåll behandlar vårt syfte med arbetet. Låtarna i skivan användes sedan underobservationerna.Syftet med studien var att undersöka hur barn förstår låttexterna som de sjunger i förskolan.Även hur barn uppfattar låttextens innehåll, och vad i texten de uppfattar när de hör en ny låt?Vidare ville vi utforska hur pedagoger samtalar om låttexters innehåll med barnen. Utifrån dettaformulerade vi frågeställningarna.Resultatet visade att pedagogerna ofta samtalar med barnen kring texter i musik på ettoreflekterat sätt. Samtalen handlade inte om att informera om vad texten handlar om, utan om atttill exempel bygga upp en förväntansfull stämning. Observationerna av barnen pekade på, ochsom mycket av litteraturen stödjer, att de lär sig texter i musik genom upprepning och imitation.
6

Pianoteknik en konstnärlig och pedagogisk utmaning : från start till slutresultat med Rachmaninovs Preludium Op. 32 No. 10 i b-moll

Ivsinovic, Karmela January 2016 (has links)
Det krävs en underliggande kunskap och en utvecklad grund för att kunna uppnå ett önskvrt resultat med ett verk. Denna undersökning har gått ut på att hitta olika tekniska tillvägagångssätt för pianospel med hjälp av Rachmaninovs preludium Op. 32 No. 10 i b-moll. Genomförandet har skett utifrån litteraturstudier, infallsvinklar från Johan Fröst, observationer av processen och dokumentation i form av videoinspelning. Undersökningen har resulterat i kunskap om olika tekniska tillvägagångssätt och lösningar till preludiets svårigheter, om Rachmaninovs livshistoria och om inspirationskällan till preludiets uppkomst. I sin förlängning kan den för andra möjliggöra individuella interpretationer av preludiet, egna ställningstaganden om vilka övningar som känns användbara och självständiga val av vad som önskas tillämpas i det egna pianospelet.
7

Musikproduktionsanalys av Avicii’s inspelningar

Granqvist, Robin January 2019 (has links)
Intresset för Avicii’s musik har under många år varit mycket stort över hela världen. Från att ha börjat som en ”bedroom producer” till att spela sin musik på scener världen över har han blivit en legend inom den elektroniska dansmusiken. Men vilka byggstenar och tekniker använder han sig av? Syftet med denna uppsats är att ta reda på hörbara kännetecken i Avicii’s musik och få en bättre förståelse för hur en framgångsrik producent skapar och bygger upp sin musik, både musikaliskt och produktionsmässigt. Avicii’s produktioner är speciellt intressanta eftersom de tenderar att innehålla både elektroniska och akustiska element. I undersökningen används musikanalys som metod där fyra av hans produktioner har analyserats med hjälp av bl.a. ljudhändelsebeskrivningar och detaljerade analyser av olika musikaliska och produktionstekniska egenskaper. Detta har gett ett resultat som visar på att det finns flera likheter mellan de olika produktionerna i bl.a. struktur, instrumentering samt ljudbild. Det som skiljer sig mest är produktionernas melodier samt harmonisk struktur. Sångtexter har inte analyserats i detta arbete.
8

Vad kännetecknar en genre? : En jämförande analys av jazzrock, bebop och progressiv rock

Jonsson, Charlotte January 2019 (has links)
Vilken musik som tillhör en genre kan i många fall uppfattas som en självklarhet, men vad är det som verkligen kännetecknar en specifik genre? Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som kännetecknar fusiongenren jazzrock, för att sedan jämföra denna med de snarlika genrerna bebop och progressiv rock. I tidigare forskning tas Lilliestam, Milkowski och Björnfots forskning upp, de har olika infallsvinklar. Lilliestam går in på vad musik har för påverkan på oss människor, Milkowski utgår ifrån själva genren fusion och dess utövare medan Björnfot har gjort en undersökning som analyserar snarlika subgenrer. Som teori har Fabbris genredefinitionsmall använts för att med hjälp av hans regler få fram de mest väsentliga resultaten. Gridley tar upp kännetecknande element i jazz respektive rock, hans tidigare arbete har använts för att jämföra och styrka resultaten. Musikanalys är den metod som använts för att djupgående analysera varje enskilt verk och deras diverse aspekter, för att sedan skapa en helhetsbild. I resultat presenteras vad som kommit fram under analysen, vilka kännetecken man hör och upplever under respektive regel och genre. Slutligen anser jag att resultatet av denna undersökning visar att man finner många likheter mellan de tre genrerna. Likheterna i det hörbara uppfattades som mer påtagliga mellan bebop och jazzrock, men det fanns en större likhet mellan progressiv rock och jazzrock när det kommer till beteende samt de sociala och ideologiska reglerna. Det jag anser mig ha kommit fram till vad gäller kännetecknande drag hos jazzrocken är en musikalisk skicklighet, komplexitet och en stor del improvisation, något som härstammar från jazzen, men med en attityd och framtoning som mer påminner om rocken. Att visa på vad som kännetecknar en genre kan vara en svår uppgift, för vem är det som egentligen avgör vilken genre en låt eller en artist tillhör om inte själva artisten.
9

P3-Soundet! : Den statliga ungdomsradions musik

Lundahl, Karin January 2012 (has links)
I uppsatsen behandlas frågeställningarna: Går det finna ett gemensamt sound hos musiken som spelas i P3? Och hur ser P3:s tablå ut under en vecka? Dessa frågeställningar undersöks för att ge en bild av den musik som spelas i P3 som är Sveriges Radios ungdomskanal. Frågorna undersöks genom att utgå från tidigare forskning i ämnet, information från P3:s hemsida samt genom djupgående analyser av sju låtar från de artister som spelades mest under vecka 46 år 2010. Analyserna utformas utifrån Gunnar Ternhags gehörsbaserade analysmetod. Även Lars Lilliestams gehörsbaserade analysmetoder av rock och blues används. Analyserna presenteras först låt för låt och sedan sammanfattas likheter och skillnader hos musiken som spelas. I den slutgiltiga diskussionen framkommer att det går att finna gemensamma nämnare hos låtarna vilket gör att man skulle kunna klassa dem till vad som skulle kunna kallas ett ”P3-sound”. Hur musiken prioriteras och ges utrymme för olika lyssnargrupper beskrivs också. Det går att se att P3 prioriterar olika typ av musik vid olika tidpunkter under dagen, exempelvis sänder man genre-inriktade program främst på kvällstid, medan andra artister spelas från morgon till kväll, det är de här artisterna som tas upp i studien. Arbetet med studien ses som en del av det större arbetet med att granska public service och dess utformning, samt som en förlängning av Alf Björnbergs studie av radio och TV i public service-fomat, där han går igenom utvecklingen av dessa medier under 25 år.
10

Att skriva och producera en lovsång

Nilsson, Samuel January 2018 (has links)
Vad är en lovsång, hur låter det och vad kännetecknar soundet för en lovsång idag? Är det en egen genre som har egna kännetecken idag? Målet med detta projekt har varit att ta reda på och få en förståelse för hur en lovsång är skriven och producerad och utifrån de kunskaper och insikter jag fått under projektet skriva och producera en egen lovsång för att praktisera resultatet.

Page generated in 0.0627 seconds