Att ha förståelse för behov och förväntningar hos dem som verksamheten är till för(kunderna), är ett fundament för alla verksamheters utveckling och överlevnad. Att förståkundernas behov, vad som skapar värde för dem, är av största vikt för organisationersmöjligheter till framgång. Denna studie utgår från antagandet att offentliga aktörer tenderar attvara otydliga när det gäller sin egen kunddefinition. Om då samtidigt offensivkvalitetsutveckling bygger på kund och kundfokusering som en central byggsten, då torde detvara försvårande för dessa organisationer när det kommer till arbetet med kvalitetsutveckling isin verksamhet.Denna studie tittar på hur ett antal myndigheter ser på sitt förhållande till de man är till för.Vilka man skapar värden för och hur myndigheternas ledning ser på kundbegreppet i relationtill dessa frågor och sin verksamhet. Studien har även velat visa på hur detta påverkarmyndigheternas syn på kvalitetsarbete. Studien har utarbetats genom att sju svenska statligamyndigheter på nationell nivå intervjuats om hur myndigheterna förhåller sig till dem de finnstill för och sitt kvalitetsarbete. Resultatet visade att myndigheterna har en mycket välgenomtänkt definition för dem de finns till för, oavsett om de använder sig av kundbegreppeteller ej. Resultatet visade däremot inte på någon direkt koppling mellan hur myndigheternaser på dem de finns till för och hur de arbetar med kvalitet.

Våren 2009 drabbades Mexiko av en okänd smitta. Många människor insjuknade snabbt och man misstänkte att smittan hade sitt ursprung i ett virus, som tidigare endast upptäckts hos grisar. Av den orsaken kom smittan att gå under namnet svininfluensa. Smittan spreds hastigt i stora delar av världen. I maj, cirka en månad efter de första utbrotten i Mexiko, bekräftades det första fallet av svininfluensa i Sverige. Den 11 juni 2009 klassade Världshälsoorganisationen (WHO) influensan som en pandemi. Allmänhetens behov av snabb och tillförlitlig information växte i takt med svininfluensans framfart och de svenska medierna och myndigheterna slet hårt för att uppfylla sin roll som informationskanaler. Den här kandidatuppsatsen behandlar hur förhållandet mellan dagspressen och myndigheter fungerade i samband med rapporteringen om svininfluensan under fyra tidsperioder 2009. Studien är uppdelad i två delar med en större kvantitativ innehållsanalys och en mindre kvalitativ textanalys och bygger på 76 artiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och 60 texter från Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. Artiklarna och texterna från dagspressen och myndigheterna fungerade som underlag i vår strävan efter att studera samarbetet mellan de båda parterna. För att studera förhållandet har vi tittat på hur de liknar eller skiljer sig från varandra i sin rapportering om svininfluensan till allmänheten. Dessutom har vi studerat hur rapporteringen och förhållandet förändrades under fyra tidsperioder 2009. Som teoretiskt perspektiv har vi använt Roland Nordlunds idealmodell ”Triangeldramat” i vår undersökning. Modellen visar hur kommunikationen mellan sändare, förmedlare och mottagare bör fungera i demokratiskt samhälle. Resultatet av vår undersökning visar bland annat att dagspressen och myndigheterna främst skiljde sig åt under de två första tidsperioderna och liknade varandra under de två sista tidsperioderna i sin rapportering om svininfluensan. Resultatet visar även att de båda parterna var mindre samarbetande under den andra tidsperioden och mer samarbetande under den fjärde tidsperioden. Utifrån detta resultat kan man dra slutsatsen att förhållandet mellan dagspressen och myndigheterna förändrades från ett splittrat förhållande i början av de fyra tidsperioderna till ett mer samspelt förhållande i slutet av de fyra tidsperioderna.

Bakgrund:  Staten  inför  olika  lagregleringar  och  på  andra  sidan  av  detta  finns  det  alltid  en berörd  part.  Företagen  som  påverkas  av  lagregleringar  har  skyldighet  att  anpassa  sig  efter dessa  trots  personliga  åsikter.  Flertal  studier  menar  att  små  företagen  drabbas  hårdast  av lagregleringar. Detta kan bero på olika faktorer. De faktorer som påverkar individens syn på lagregleringar  skiljer  sig  mellan  olika  länder  beroende  på  vad  för  roller  myndigheterna  har samt relationen mellan myndigheterna och befolkningen. Synen generellt sätt påverkas även av  faktorer  som  är  i  samspel  med  den  miljö  som  individen  befinner  sig  i,  exempelvis  som kultur. Syfte:  Syftet  med  denna  studie  är  att  ta  reda  på  hur  invandrarföretagare  formar  sina uppfattningar kring lagregleringar samt myndigheter både i Sverige och i hemlandet. Avgränsning:  Lagregleringar  är  ett  brett  område  och  därför  är  det  nödvändigt  med  en avgränsning för denna studie. Författarna kommer att prata om lagregleringar i allmänt men Kassaregisterlagen  (2007:592)  kommer  att  ges  som  ett  exempel.  I  denna  studie  kommer  de små   företagarna   med   invandrarbakgrund   att   undersökas.   Med   invandrarföretag   avses företagare  som   är  utrikes   födda.    Metod: Studien har sin utgångspunkt i kvalitativa metoder och anledningen till denna val av metod  är  för  att  få  en  djupare  och  bättre  information  av  bakomliggande  faktorerna  till problematiken.  De  valda  respondenter  kommer  kunna  bidra  med  den  information  som  är relevant för denna studie då respondenterna är födda utomlands och har därmed en viss bild av både myndigheterna och lagarna i hemlandet men också få en bild i Sverige. Teoretisk referensram: De bakomliggande faktorer till invandrarföretagarnas uppfattningar redogörs. Empiri    och    analys:    De    kvalitativa    intervjuerna    som    har    genomförts    med    de invandrarföretagarna  tas  upp  i  empirin  och  därmed  sammanställs  materialet  för  att  kunna analysera genom vår djupgående litteraturgenomgång.

Sammanfattning: Bakgrund: Under senare år har Primärvårdsrehabs (PVR) aktivitets- och funktionsbedömning (AoF) efterfrågats allt mer av Primärvårdens läkare. De som utför AoF saknar kunskap om vad som hände med dessa AoF efter att de lämnats vidare d.v.s. vad de utmynnar i för beslut på Försäkringskassan och hur de används av Primärvårdsläkarna. Syfte: Det övergripande syftet var att undersöka överensstämmelsen mellan Primärvårdens och Försäkringskassans arbetsförmågebedömning. För att PVR ska kunna ta lärdom av studiens resultat behövde det även tydliggöras vilken betydelse PVR´s AoF, och PVR´s bedömning av personens arbetsförmåga har, i PV-läkarens arbetsförmågebedömning. Metod: Retrospektiv studie där AoF utförda under 2011 på PVR Skövde undersöktes. Data insamlades från läkarnas journaler och dokument samt Försäkringskassans dokument. Frågeställningarna bearbetades och redovisas i antal och procent. Resultat: Överensstämmelsen visade sig vara god mellan Primärvårdens och Försäkringskassans arbetsförmågebedömning och detsamma gällde mellan PVR och PV-läkarna. De flesta AoF hade använts av primärvårdsläkarna vid bedömning av personens arbetsförmåga. Eftersom PVR´s AoF använts i hög grad, och överensstämmer med läkarens uppfattning, har PVR en stor och viktig del i PV-läkarnas arbetsförmågebedömning. Det visade sig att det var bäst överenstämmelse för de personer som blivit bedömda inte ha någon arbetsförmåga alls. Det visade sig också att några av de använda AoF hade skickats till annan myndighet än försäkringskassan.

Syfte: Syfte är att undersöka hur dagens medieanvändares krav på hur myndigheterna informerar har förändrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning på järnvägen. Frågeställningar: Vid en operativ störning på järnvägen - vilka medier använder sig allmänheten av för att få information? Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmänheten vid en operativ störning på järnvägen? Teori: González-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förändrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation på Facebook. Metod: En kvantitativ metod genom en enkät, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjänsthandläggare på Trafikverket och sedan en jämförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets närvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler. Materialet: Resultatet av enkäten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer. Resultat: I dagens samhälle vill medelanvändarna få snabb, enkel och effektiv information. Internet innehåller så omfattande information att det är omöjligt att ta del av allting, därför söker användarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvändarna att få information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar. En app i mobilen samlar all information som är relevant för användaren och sänder en push-notis för att uppmärksamma vid en händelse. Vilken plattform myndigheten ska använda sig av är oklart, men fokus bör ligga på lättillgängligheten som mobilerna och apparna erbjuder. Detta för att ge medieanvändarna den typ av information som de kräver.

Vårt syfte är att undersöka hur representanter från länsstyrelserna i Sverige beskriver sitt arbete och samverkan med strategisk kriskommunikation samt hur de beskriver kommunikationen i digitala kanaler i det arbetet. Länsstyrelsen är en svensk nationell myndighet som kan bli berörd av en mängd olika kriser. Deras roll i samhället är att vara väl förberedda när en kris inträffar och agera spindeln i nätet för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner tillsammans med andra krishanterande myndigheter genom att informera, samverka och fördela resurser. Sociala medier har ändrat förutsättningarna för kommunikation och möjliggör en direktkontakt och interaktion mellan aktörer och allmänheten – vilket kan ha ändrat förutsättningarna för kriskommunikationen. Det empiriska materialet är insamlat genom en mix av kvalitativa och kvantitativa metoder. Det kvantitativa materialet har samlats in genom 17 enkätundersökningar, genomförda via telefon. Det kvalitativa materialet har också samlats in via telefon, då enkätundersökningen avslutades med ett antal öppna frågor där respondenterna ombads ge mer djup i sina svar. Vårt urval avsåg en anställd från varje länsstyrelse som arbetar med kriskommunikation eller krishantering. Av 21 möjliga länsstyrelser deltog 17. Länsstyrelserna bejakar vikten av att proaktivt arbeta med krishantering. Genom övningar, scenarioträningar och samverkansövningar ser de till att alltid försöka bli bättre och utvecklas. Länsstyrelsen anser att de är bättre på att sprida information än att föra en dialog med allmänheten. En majoritet av länsstyrelserna använder sig av sociala medier både i det ordinarie arbetet och i kris. De beskrev kommunikationen till allmänheten i sociala medier som ganska enkelriktad, vilket kan bero på vikten av att informationen ska gå fort när en kris uppstår. Allmänheten vänder sig generellt sett sig inte till Länsstyrelsen för informationsfrågor vid en kris, utan snarare till kommuner och elbolag. En av deras viktigaste roll är således att se till de instanser som i första hand möter allmänheten har rätt information. Länsstyrelsernas samverkan innefattade en mängd olika konstellationer, både med varandra och andra myndigheter. De arbetar mycket med att ta lärdom av varandra genom tidigare erfarenheter av kriser. Många beskrev arbetet med sociala medier som resurskrävande och som en risk för ryktesspridning, men lyfte dock fram att sociala medier ger tillfälle att nå en större grupp människor.

Denna studie handlar om relationen mellan narkotikamissbrukare och samhällets organisering av ansvar, tvång och omvårdnad i Sverige. Syftet är att bidra till en djupare förståelse av hur narkotikamissbrukare blir bemötta av samhället och vilka val de ställs inför. Med hjälp av kvalitativ data har uppsatsens syfte varit att belysa tvångsvårdens betydelse för narkotikamissbrukarnas självidentitet och frihet som enskilda individer. Undersökningen har genomförts med hjälp av ansvariga på myndigheter inom narkotikaområdet, sociologiska teorier samt lagtexter som pekar på en djupare förståelse av individer med narkotikaproblem samt hur den svenska tvångsvården motiveras. Resultatet i uppsatsen redovisas med intervjuer från respondenter som arbetar inom narkotikamissbruk på institutioner och vi presenterar även teorier som anknyter till vår undersökning. Avslutningsvis diskuterar vi undersökningen i sin helhet.

<p>Agencies towards Sustainable Development – A Study of Environmental Management Systems in Governmental Agencies 2005</p><p>A vision of the Swedish government is to build an ecologically sustainable society. A tool in this effort is to implement environmental management systems (EMS). The aim of the thesis is to present in which phase of the implementation of EMS Swedish governmental agencies are. This will be done by compilation and evaluation of agencies’ yearly environmental reports.</p><p>The thesis is written in co-operation with the Swedish Environmental Protection Agency (Swedish EPA). Swedish EPA has the responsibility to coordinate and drive forward the development of environmental management systems. The thesis is therefore a scientific tool to evaluate how the government’s decision, that governmental agencies have to implement an EMS, is fulfilled.</p><p>Keywords: Sustainable development, environmental management systems, governmental agencies, environmental report.</p> / <p>Syfte</p><p>Huvudsyftet är att presentera i vilken fas olika myndigheter befinner sig i sitt miljöledningsarbete. Det ska göras genom att utvärdera och analysera olika myndigheters miljöredovisningar gällande miljöledningssystem.</p><p>Problem</p><p>Efter ett regeringsbeslut år 1996 inleddes ett pilotprojekt för myndigheter att införa miljöledningssystem i syfte att arbeta för en hållbar utveckling Genom att sammanställa statliga myndigheters miljöredovisningar kan man få information om hur långt myndigheter har kommit i sitt miljöledningsarbete. Uppsatsen studerar huruvida myndigheternas miljöarbete överensstämmer med regeringens beslut om att arbetet med miljöledning ständigt ska gå framåt. Studeras inte myndigheternas miljöarbete riskerar miljöledningsarbetet att falla. Studien är därför viktig i arbetet att ge stöd och förslag på förbättringar till myndigheterna.</p><p>Metod</p><p>Uppsatsen är en kvantitativ studie av myndigheters miljöredovisningar. En organisatorisk teori, den så kallade PDCA-cykeln, har använts för att studera i vilken fas myndigheterna är i sitt miljöledningsarbete.</p><p>Resultat</p><p>Studien visar att i stort sett alla myndigheter har börjat införa ett miljöledningssystem. En majoritet är i genomförandestadiet där en stor andel genomfört miljöutbildning. Det är ett stort gap mellan andelen myndigheter som har gått vidare i PDCA-cykeln, till elementet övervakning och kontroll. Endast 20 procent har haft miljörevision. Lika många har gått minst ett helt varv i PDCA-cykeln i och med att ledningens genomgång har genomförts. Resultatet visar att följande faktorer är viktiga i det fortsatta arbetet med miljöledningssystem: revidering av miljöpolicy och miljömål, arbetstiden för miljösamordnare, rutin för regelbunden miljöutbildning, kvaliteten på miljöredovisningarna och mätning av miljöprestanda med hjälp av nyckeltal.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som påverkar begriplighet och användbarhet i texter som ska an­vändas som stöd för handling. Ett delsyfte är att bidra till diskussionen om hur dessa faktorer kan undersökas på ett textanalytiskt sätt. Materialet för studien är tio myndig­hets­­texter som handlar om olika procedurer som företagare be­höver utföra. Jag granskar texter­na i tre analyskategorier. För det första undersöker jag modelläsningen, alltså hur texterna kan an­vän­das och hur de signalerar hur de är tänkta att användas. För det andra undersöker jag hur tex­terna ut­­­formar sina instruktioner, med an­tagandet att det finns uttryck för instruktion som är mer typiska än andra. Jag kallar ty­piska uttryck för <em>kongruenta realiseringar</em>, och mindre typiska ut­tryck för <em>me­ta­foriska rea­lise­ringar</em>. För det tredje undersöker jag vilka förkunskaper texterna krä­ver. Resul­taten vi­sar att texterna blir mer användbara om de i sina paratexter visar hur de är tänkta att an­vän­das. Vi­­dare visar resultaten att texterna använder både kongruent och metaforiskt rea­lise­ra­de instruk­tioner, och att metaforiskt realiserade instruktioner främst utgör begrip­lig­hetsproblem när verben står i passiv. Det har att göra med att yttrandena blir svårare att identifiera som in­struk­tio­ner då, och därmed också mindre användbara. Det finns inget tydligt mönster för när texterna använ­der metaforiskt reali­serade in­struk­­tioner. Re­sultaten visar också att texterna förut­sätter att läsarna kän­­ner till vissa fackinter­na be­grepp, vil­ket antas utgöra ett begriplig­hets­problem. Detta skulle kun­na lösas genom att de texter som riktar sig till mindre erfarna företa­ga­re hän­visar läsarna till texter som förklarar sådana begrepp. Ibland kan det också lösas med konkreta förtydliganden.</p>

<p>Kvinnor som utsatts för våldtäkt kommer många gånger i kontakt med olika myndigheter. Enligt Campbells (2006) forskning blir våldtagna kvinnor alltför ofta osynliggjorda av samhällets myndigheter och därmed får de ett bristfälligt omhändertagande. Detta kan få allvarliga följder för kvinnan, såväl på kort som på lång sikt. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av hur olika myndigheter inom den sociala sfären bemöter dem efter en våldtäkt. De myndigheter som åsyftas i denna rapport är kuratorer, socialsekreterare, psykoterapeuter samt personal på kvinnojourer, brottsofferjourer och ungdomsmottagningar. Metoden som användes var kvalitativa strukturerade personintervjuer och enkätintervjuer med sex kvinnor som varit i kontakt med olika myndigheter. Hälften av kvinnorna har upplevt ett bra bemötande och den resterande hälften har upplevt ett sämre bemötande. Genomgående tycker respondenterna att det viktigaste i ett bemötande är att den professionella innehar kunskap kring våldtäkt. De kvinnor som mött okunniga professionella har upplevt bemötandet som negativt. Det är också viktigt för kvinnorna att bli lyssnad på, respekterad och trodd i sin berättelse. Kvinnorna vill också att den professionella skall bemöta dem individuellt. I och med att våldtäktshändelsen är en privat och personlig erfarenhet måste bemötandet ske därefter. Det respondenterna upplevde som negativt i bemötandet var bland annat den professionellas fördomar, attityder och värderingar.</p>