Bakgrund: Våld i nära relation är ett samhällsproblem. Genom att utföra screening kan vårdpersonalen identifiera och stödja kvinnor som utsatts för våld, vilket är viktigt för att kunna erbjuda adekvat vård och främja en god hälsa. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att kartlägga kvinnliga patienters upplevelser av att vårdpersonal frågar om våld i nära relation. Metod: Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Efter kvalitetsgranskning kvarstod 15 artiklar, varav 14 med kvalitativ ansats och en med mixad metod som därefter analyserats. Resultat: Kvinnor upplevde att det var positivt att bli tillfrågade då de inte ansåg att de var kapabla till att be om hjälp. Det ansågs viktigt att vårdpersonalen hade rätt kompetens. Att vårdpersonal frågade regelbundet, på en säker plats samt erbjöd information och rådgivning var viktigt. Det var också viktigt hur vårdpersonal ställde frågan, deras beteende, samt om de verkade intresserade. Kvinnor kunde dock uppleva att bli tillfrågade upplevdes som ett hot mot deras säkerhet. Brist på information ansågs som ett hinder för att få hjälp. Slutsats: Det finns en efterfrågan hos kvinnor att vårdpersonal måste kunna tillgodose deras behov av information och ha kompetens inom ämnet, samt att kvinnorna vill uppleva att de är säkra om de berättar om våldsutsatthet. Ytterligare forskning behövs för att utreda vilka förhållanden som är optimala för att kvinnor ska vilja anförtro sig åt vårdpersonalen. / Background: Intimate partner violence is a public health problem. By performing screening, health care professionals are able to identify and support women who have been exposed to intimate partner violence. This is important in order to provide women with health care that is appropriate for their needs. Aim: The aim is to survey patient's experiences of health professionals asking about intimate partner violence. Method: Systematic searches were performed in the databases: PubMed and CINAHL. After the qualitative review, 15 articles were chosen, fourteen of which were qualitative studies and one of mixed method for analyzing. Findings: Women felt it was good to be asked about intimate partner violence as they were not able to ask for help themselves. It was considered important that the health care professionals had the knowledge and qualification to ask about it. It was also important that health care professionals asked regularly, in a safe place and offered information and advice when needed. It was also important how health professionals posed the question, and how they acted while doing it. Women, however, could experience to be asked as a threat to their safety. Lack of information was also seen as an obstacle for help. Conclusions: According to women, health care professionals must be able to meet their needs for information and have expertise in the subject. Women also want to feel safe when disclosing about intimate partner violence. Further research in the topic is encouraged. This is needed to probe favorable conditions for asking women about intimate partner violence.

Globala undersökningar visar att en av tre kvinnor har någon gång upplevt våld i nära relation under sin livstid. Våld i nära relation inkluderar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld eller tvång samt frihetsinskränkningar. Våld i nära relation är inte bara ett problem för den enskilda kvinnan, utan även för samhället. Det är tydligt att många kvinnor drabbas, och hälso- och sjukvården har en viktig roll i upptäckt, behandling och stöd till kvinnan. / Global investigations show that one in three women has experienced intimate partner violence at some point during her lifetime. Intimate partner violence includes physical, psychological and sexual violence or coercion as well as limitations of freedom. Intimate partner violence is a societal issue as well as one for the woman exposed. It is clear that many women are affected, and that healthcare and it´s providers share an important role in disclosure, treatment and support for the women.

This study is about social workers work with domestic violence. The aim of this study was to describe social workers work with domestic violence and to understand, from a gender perspective, differences in how social workers work with men exposed to violence respectively women exposed to violence. We have used a qualitative vignette study with eight social workers that work with, but not exclusively with, domestic violence. Four of them got a vignette with a case where a man was exposed to violence and four of them got a vignette with a case where a woman was exposed to violence. The only difference between the two vignettes was the sex of the person exposed to violence. Then we compared the answers we got from interviewees that got the case where a man was exposed to violence with the answers we got from the interviewees that got the case where a woman was exposed to violence in order to find differences in the answers. The main conclusions of this study was that the differences we found in the interviewees work with domestic violence, depending on the gender of the person exposed to violence, to a large extent can be understood through gender theory.

The aim of this study was to explore the situation of immigrant women with temporary residence permit who face intimate partner violence and are living in Mid-Sweden. The study had a qualitative approach and four professionals with experience in meeting this group were interviewed using semi-structured questions. The sample consisted of respondents from social services, a women’s shelter, a NGO and a law firm. Findings show that due to controlling behavior by their partners the women are often isolated from society. Economical violence is explained as frequently occurring. Furthermore, the findings show that having a temporary residence permit makes it difficult to leave the abusive relationship, since it is connected to the risk of deportation. According to the respondents the women experience fear and worries related to their legal status. Moreover, the help available for them include supporting conversations, protected living and legal guidance. The findings indicate that for the women’s situation to be improved they need to gain information on their rights.

Kvinnomisshandel är idag ett komplicerat och tabubelagt folkhälsoproblem. 38 % av kvinnor runt om i världen har någon gång blivit utsatta för misshandel i en nära relation. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för misshandel av män i en nära relation. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod användes i resultatet. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Kvinnomisshandel – ett tabubelagt ämne bland vårdpersonal, Att axla sin professionella roll i mötet med misshandlade kvinnor, Kunskapens betydelse för omvårdnad och Organisationens påverkan på omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde en saknad av relevant utbildning i hur och när frågan om misshandel skulle komma på tal för att inte förolämpa och stöta bort kvinnorna. Sjuksköterskorna påpekade även att behovet av ett utökat samarbete med andra professioner skulle kunna vara till hjälp vid möten med kvinnor utsatta för misshandel i en nära relation. Det påpekades att sjuksköterskorna upplevde det som svårt att axla sin professionella roll och ge kvinnorna den hjälpen de behövde få. Inom sjukvården har sjuksköterskorna en viktig och framträdande roll i att hjälpa kvinnor utsatta för misshandel i en nära relation. / The dilemma of battered women is today a complex and taboo public health problem, 38 % of women around the world has at some point been exposed to intimate partner violence. The aim was to describe nurses experiences of encounter women exposed to intimate partner violence by men. The study was conducted as a literature study where ten qualitative scientific articles and one mixed method scientific article were selected. The result culminated in four categories: Battered women – a taboo subject among health care workers, Shouldering the professional role in the encounter with battered women, The importance of knowledge in nursing care and The organization's impact on the nursing care. Nurses´ experienced a lack of relevant education in how and when to ask women about intimate partner violence without insult and repelling the women. Nurses pointed out that the need for extended collaboration with other professions would be of great assistance in meeting women exposed to intimate partner violence. Nurses observed that it was difficult to shouldering their professional role and provide the assistance that the women needed to receive. The result showed that nurses have an important and prominent role in assisting women exposed to intimate partner violence.

<p>Studiens syfte var att undersöka hur fyra socialsekreterare på Kvinnofridsteamet i Rinkeby uppfattade sitt arbete. Kvinnofridsteamet är en särskild enhet för misshandlade kvinnor, de arbetade från början utan myndighetsutövning, men är numera unika i sitt slag i Sverige, eftersom de har delegerats myndighetsutövning. Viktiga frågor var: hur upplevde Kvinnofridsteamet att eventuell samverkan med andra organisationer fungerade och hur upplevde Kvinnofridsteamet att deras handlingsutrymme påverkats efter att de tilldelats myndighetsutövning? Vi använde oss av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. För att kunna besvara våra frågeställningar intervjuades samtliga fyra kvinnliga socialsekreterare i Kvinnofridsteamet. Resultaten visade bland annat att socialsekreterarna upplevde att deras handlingsutrymme förbättrats sedan de tilldelats myndighetsutövning och att de upplevt samarbetet med olika organisationer som problematiskt i vissa fall. Vi använde oss av ett upplevelseperspektiv samt av organisationsteori för att analysera våra resultat. Tidigare forskning visade att det fanns en efterfrågan hos våldsutsatta kvinnor efter mer kunskap och erfarenhet hos myndigheter som har i uppgift att hjälpa dem. Kvinnofridsteamet kunde tillgodogöra sig den kunskapen och erfarenheten i arbetet med de misshandlade kvinnorna.</p>

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Främst drabbar det kvinnor som i högre grad än män utsätts för upprepat våld och våldet tenderar också att vara grövre. Våldet har många negativa konsekvenser på kvinnans hälsa, både fysiska och psykiska. De våldsutsatta kvinnorna söker ofta vård på bl.a. hälsocentraler eller akutmottagningar för exempelvis benbrott, buk och bröstskador. Sällan berättar de om våldet som föregått skadorna. Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården har en lagstadgad skyldighet och ett ansvar att identifiera och ge dessa kvinnor en god vård.   Syfte: Syftet var att undersöka de hinder vårdpersonal kan möta vid identifiering av våld i nära relationer.   Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats användes. Datainsamlingen resulterade i 9 artiklar som granskades gällande kvalitet och etiskt ställningstagande. För att analysera artiklarna valdes en analysmetod beskriven av Forsberg och Wengström (2013).   Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier; hinder relaterat till kunskapsbrist, hinder relaterat till språket, hinder relaterat till arbetsplatsen eller professionen samt hinder inom kvinnan som alla kunde påverka identifieringen och avslöjandet av våld i nära relationer.   Slutsats: Att möta och identifiera våld i nära relationer är ett komplicerat men viktigt arbete inom sjukvården där ytterligare kunskap, forskning och utbildning är nödvändigt.

Introduktion Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och det största hotet mot kvinnors hälsa. Sjuksköterskan är ofta den första inom hälso- och sjukvården som möter våldsutsatta kvinnor. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att möta våldsutsatta kvinnor i hälso- och sjukvården. Metoden som användes för litteraturstudien var Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databassökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Totalt svarade tio artiklar mot studiens syfte. De kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod. De tio artiklarna utgjorde resultatet. Artiklarna lästes och bearbetades både enskilt och tillsammans för att identifiera likheter. Resultatet baseras på nio kategorier: intuition, frustration, obehag, likgiltighet, otillräcklighet, meningsfullhet, sympati, oro och olika roller. Slutsatsen är att sjuksköterskan upplevde sig kunna använda sin intuition för att identifiera en våldsutsatt kvinna. Mötet med våldsutsatta kvinnor väckte många starka känslor hos sjuksköterskan och sjuksköterskan upplevde att det var svårt att skilja på kvinnas känslor och sina egna. Mötet påverkade sjuksköterskan även i privatlivet.

Increasing the energy efficiency of buildings and the introduction of more strict regulations are small but important steps towards a better climate. Today the housing and services sector stands for nearly 40 % of Sweden’s energy use. To push the development towards more energy efficient buildings in Europe, all the new buildings are required to be nearly zero-energy buildings by 2021. The purpose of this project was to evaluate whether the use of an additional facade board on an apartment building results in putting the energy performance within the current energy performance requirements, and also within the future requirements for nearly zero-energy buildings (NZEBs). The facade boards that were tested in this project are manufactured by Kingspan and Isover. The different boards were tested in thicknesses of 30 and 50 mm. The aim of the project was to calculate the building’s average heat transfer coefficient, specific energy use and primary energy number (PET) using COMSOL Multiphysics (CM) and IDA Indoor Climate and Energy (IDA ICE). The results were then about to be controlled against the current energy performance requirements together with the future requirements for NZEBs. The approach of this project consisted of the use of the softwares CM and IDA ICE. Because IDA ICE requires input of the thermal bridges of the building, CM was used to simulate these. This was done in order to achieve more reliable values than if an assumption was made or a standard value was used. A model of the building was then created in IDA ICE where its energy performance and average heat transfer coefficient were obtained from simulations over a normal year. The results obtained from the simulations in CM seemed credible as the use of the best facade board caused the values of the thermal bridges to end up at ”Good” according to IDA ICE’s built in scale. The simulations in IDA ICE showed that the specific energy use of the bulding without an additional facade board was 55,9 kWh/m2,year compared to Boverket’s current requirements at 80 kWh/m2,year. With the 50 mm Kingspan facade board, the board with the best result, the specific energy use was reduced to 53 kWh/m2,year, an improvement of 5,2 %. For the case without an additional facade board, the PET was 66,6 kWh/m2,year compared to the NZEBs requirements for 2018 at 85 kWh/m2,year together with the requirements for year 2021 at 65 kWh/m2,year. By using the 50 mm Kingspan facade board the PET was reduced to 63,3 kWh/m2,year, an improvement of 5,0 %. This resulted in putting the PET below the NZEB requirements for 2021. The facade board that resulted in the least energy savings, Isover P31 30 mm, had an improvement of 2,5 and 2,7 % for the specific energy use and the PET respectively. This facade board also resulted in putting the PET below the NZEB requirements for 2021. The most obvious conclusions that could be drawn from the simulations was that the specific energy use was below the current energy performance requirements with a great margin, both with and without an additional facadeboard. The PET was well below theNZEB requirements for 2018 and was also belowthe NZEB requirements for 2021 using any of the tested facade boards. The building’s average heat transfer coefficient was also well below both today’s energy performance requirements and the NZEB requirements for 2018 and 2021. A use of an additional facade board resulted in an energy saving of around 2,5 and 5 % in the worst and the best case, respectively. Due to the neglect of the ring wall under the bulding, the energy performance is most probably slightly high. However, this is not of utmost relevance since the company normally does not use this kind of solution for their standard buildings. Other uncertainties about the choice of airflows in property spaces may have influenced the results in the other direction. If there are any other obvious energy saving measures than using an additional facade board, these should be taken into account primarily as a facade board can only reduce the energy use marginally.

Vågar jag berätta? Kvinnors upplevelser i mötet med vårdpersonal efter att de utsatts för våld i en nära relation – En litteraturstudie Abstrakt Bakgrund: Våld i nära relationer (IPV) är ett globalt problem som påverkar såväl individ som samhälle. Mörkertalet är stort. Kvinnors möte med vårdpersonal innebär en unik möjlighet att identifiera våldsutsatthet. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser i mötet med vårdpersonal efter att de blivit utsatta för IPV. Metod: En litteraturstudie bestående av åtta kvalitativa studier analyserades och sammanställdes genom manifest innehållsanalys. Databassökning genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Fyra kategorier och fjorton underkategorier identifierades:“Att delge våldsutsatthet” - Tillit till vårdpersonal, Stöd från vårdpersonal.“Hinder att delge våldsutsatthet” - Bristande tillit till vårdpersonal, Bristande stöd från vårdpersonal, Att inte tillfrågas om våld, Rädsla för förövaren och inte bli betrodd. “Bristfällig vårdrelation” - Anklagad av vårdpersonal, Ignorerad av vårdpersonal, Fokus ligger på fysiska skador, Bristande information. “Gynnsam vårdrelation” - Empatisk och icke-dömande förhållningssätt, Bekräftelse från vårdpersonal, Hjälp att nå insikt, Trygg omgivning. Konklusion: Våldsutsatta kvinnors vårdbehov blev ofta förbisedda. Vårdpersonalens förhållningssätt hade stor inverkan på kvinnors benägenhet att avslöja våldsutsatthet. Kunskap om kvinnors upplevelse av en stödjande vårdrelation kan främja upptäckt av våldsutsatthet, vilket ger ökad förutsättning för god omvårdnad. Nyckelord: Våld i nära relationer, kvinnor, upplevelse, vårdpersonal.