The effectiveness of communication in the Swedish healthcare system context has long been the subject of debate. Issues stemming from usability, accessability and interpretation affect the lives of patients, and yet the vocal groups in the healthcare communication debate are patients and administrators, not healthcare professionals. With the advent of eHealth services and new demands being put forth on the ability of healthcare professionals' to handle increasingly numerous and innovative systems, it is of more importance than ever to understand the healthcare professionals' work context. This article is based on interviews with five healthcare professionals concerning their views on electronic health records (EHR), eHealth services, trends in healthcare services development in Sweden, as well as their views on the future of eHealth solutions and health information technology (HIT). Analysis of collected information shows an apprehension among healthcare professionals towards electronic communication, as well as a dissatisfaction with the usability of modern healthcare systems. Sentiments are generally favourable towards eHealth solutions however, and most negative criticism of modern systems appears to stem from a frustration with being given less time with patients, as well as fears of compromising patient integrity. Results point toward healthcare professionals' being an untapped resource in the context of healthcare communication development, though major changes would have to occur in the distribution of demands on the healthcare professionals' time, as well as a shift in the way we view healthcare communication, from more traditional means, to modern, interactive systems.

Syftet med studien är att undersöka skolkuratorers förutsättningar till att arbeta mot kränkningar och mobbning på nätet i grundskolans förskoleklass till årskurs sex. Studien belyser hur deras juridiska och organisatoriska förutsättningar påverkar handlingsutrymmet att arbeta mot kränkningar och mobbning på nätet, samt även hur skolkuratorer bedriver det förebyggande och åtgärdande arbetet. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex stycken skolkuratorer. Studiens resultat visar att skolkuratorerna upplever och beskriver arbetssättet mot kränkningar och mobbning på nätet olika. Slutsatsen är att skolkuratorerna har samma juridiska förutsättningar, dock finns skiljaktigheter mellan skolkuratorernas organisatoriska förutsättningar att arbeta förebyggande och åtgärdande. Avsaknad av preciserad lagstiftning och riktlinjer gällande hur arbetet ska bedrivas leder till att skolkuratorerna har ett brett handlingsutrymme inom organisationen att själva utforma arbetet mot fenomenet, på basis av det egna intresset. Samverkan med elever, föräldrar och andra aktörer sker i syfte att sprida kunskap om säkert internetanvändande. Studien syftar till att uppmärksamma det sociala arbetet inom skolan, eftersom det är ett outforskat område gällande specifikt skolkuratorers arbete mot kränkningar och mobbning på nätet. För att fylla kunskapsluckan är det centralt att skapa förståelse för vilka förutsättningar de har att bedriva arbetet mot kränkningar och mobbning på nätet.

I denna studie undersöks hur fritidshemslärare tolkar sitt uppdrag rörande ansvarsfull och säker kommunikation i digitala sammanhang specifikt kopplat till sociala medier, för att hjälpa barnen hantera det de möter i sin vardag. Studien ämnar också att belysa hur fritidshemslärare konkret arbetar med området gällande säker och ansvarsfull kommunikation i digitala sammanhang kopplat till sociala medier. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där sex respondenter gavs möjlighet att uttrycka sina tankar utan givna svarsalternativ. Resultatet analyserades sedan utifrån John Dewey teorier om individ och utbildning och visade att uppdraget kring säker och ansvarsfull kommunikation i digitala sammanhang kopplat till sociala medier är ett tolkningsbart uppdrag. Dessutom visade resultatet att tolkningen är komplex på grund av olika påverkningsfaktorer såsom tex fritidshemslärarnas egna intressen och förkunskaper kring sociala medier. Resultaten visade att det konkreta arbetet kring sociala medier med barnen främst består av dialog med problembaserade diskussionsfrågor. Det konkreta arbetet beskrivs antingen som systematiskt eller spontant men med liknande innehåll. Dessutom framkommer resultat som antyder att det konkreta arbetet delvis styrs av det behov den aktuella barngruppen anses ha.

Innan införandet av Journalen var patienter tvungna att begära ut sin patientjournal via sin närmsta vårdcentral, vilket var en tidskrävande process för både patienter och vårdpersonal. Journalen infördes 2012 av politiska beslut och erbjuder patienter ett flertal funktioner via nätet. Exempelvis kan patienter via nätet ta del av sina patientanteckningar, provresultat och diagnoser. Vårdpersonal hade vid införandet av Journalen farhågor om att patienter skulle fara illa av informationen i Journalen. Vårdpersonal var oroade kring att cancerpatienter skulle ha en direkt tillgång till provsvar hemma utan pedagogiskt stöd. Många menade även att Journalen är ett verktyg skapat enbart för vårdpersonalen, samt att det fanns en risk att patienten skulle missförstå och bli oroade i onödan av innehållet i Journalen. Vårdpersonal menade även att det fanns en risk att tillgången skulle leda till fler telefonsamtal om följdfrågor baserade på innehållet. Studier visar främst motsatsen i praktiken utifrån patientens perspektiv, där patienten menar att de inte har svårt att förstå innehållet. Litteratur har mestadels fokuserat på patientens upplevelse efter införandet, därför ses här ett behov av en studie kring läkarens perspektiv ur ett långsiktigt perspektiv. Studiens syfte är att ”Få en förbättrad förståelse för den långsiktiga effekten av Journalen och därmed möjliggöra för läkare inom onkologi och hematologi att använda den i vårdmötet med patienten”. För att uppnå uppsatsens syfte har en kvalitativ metod med tidigare genomförda semistrukturerade intervjuer använts. Slutsatsen tyder på att de flesta läkare har en mer positiv syn på Journalen efter en långsiktig användning, jämfört med hur läkares syn var innan och precis vid införandet av Journalen. Detta grundar sig i att farhågorna som de hade vid införandet inte hände i praktiken. Läkare menar dock att osignerade anteckningar utan fördröjning är ett problem eftersom det leder till misstolkning och oro hos patienter.

Cyberbullying is a phenomenon that is increasing as more children and young people use social media. This phenomenon affects the mental and physical well-being of children and young people. Previous research addresses the school's and school counselor’s responsibility for the preventive and health-promoting work around cyberbullying. The purpose of the thesis is to study how school counselors in primary and secondary schools experience cyberbullying, as well as how they work with cyberbullying and what preventive and remedial measures are taken in cases of cyberbullying. The theoretical basis of the study is partly Lipsky’s (1980) theory of space for action (discretion) and Brante's (2009) professional theory. The empirical material of the study was collected through four qualitative semi-structured interviews with school counselors which were then analyzed thematically to be reported. A literature review was also carried with the aim to find relevant research and current knowledge bases related to the area. The results of the study highlight that school counselors work with cyberbullying in much the same way as traditional bullying. Three themes that were highlighted extra when it came to the preventive work against cyberbullying were relationship building, legislation and information. However, school counselors highlight that it is more difficult to detect if students are exposed to cyberbullying because it is not possible to see cyberbullying in the physical reality. School counselors also believe that the consequences of cyberbullying can be more problematic than the consequences of traditional bullying. All interviewees also highlight that this phenomenon is something that should be given more attention in schools and in general.

Problemformulering: Varför är det viktigt för fastighetsmäklarbyråer att marknadsföra sitt företag och sina försäljningsobjekt digitalt? Syfte: Förstå hur fastighetsmäklarbyråer använder digital marknadsföring samt förklara varför det är viktigt för fastighetsmäklarbyråer att marknadsföra sitt företag och sina försäljningsobjekt digitalt. Metod: I denna studie används en abduktiv forskningsansats. Vidare har studien genomförts som en kvalitativ forskningsstudie då författarna har samlat in data genom semistrukturerade intervjuer med sju respondenter som är verksamma inom fastighetsmäklarbranschen. Litteraturstudien har genomförts genom insamling och bearbetning av tidigare teorier från vetenskapliga artiklar och litteratur. Slutsats: Studien visar att det är viktigt för fastighetsmäklarbyråer att marknadsföra sitt företag och sina försäljningsobjekt digitalt för att maximera sin synlighet och att öka i top of mind (TOM) för att bli mer konkurrenskraftiga mot andra fastighetsmäklarbyråer, hitta köpare och säljare, bygga och stärka kundrelationer samt varumärkeskännedom.

Huvudmålet med detta projekt har varit att analysera området för personlig integritet vid användning av sökmotorer. Uppsatsen ger en inblick i hur sökmotorerna fungerar och visar vilka personliga data som samlas vid sökningar samt hur det påverkar sökresultat. Undersökningen bygger på tidigare forskning kring sökmotorer, användardata och begreppet ”integritet”. Metod och problembeskrivning utgår ifrån detta. För att kunna svara på forskningsfrågorna har vi skapat testfall och genomfört experiment mot tre sökmotorer i tre olika webbläsare. Vi har jämfört sökmotorernas säkerhets,- och integritetspolitik samt undersökt hur dessa påverkar sökresultatet för varje enskild sökmotor. Resultatet presenteras i form av grafer och diagram där testfall har analyserats mot varandra. Analysen av experimentet resulterar i riktlinjer för en mer privatvänlig och säker sökmotor.

Studiens syfte är att undersöka lärares förståelse av och attityder till fenomenet nätmobbning samt få de intervjuade lärarna att reflektera över deras egna förebyggande arbete för att motverka kränkningar på nätet. För att göra vår undersökning möjlig så var vi tvungna att reda ut skillnaderna och likheterna i begreppen nätmobbning och traditionell mobbning. Vi valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar på fyra olika skolor i Sverige, detta eftersom vi var intresserade av lärares upplevelser och tankar. Vi tolkade vår empiriska data med hjälp av socialkonstruktivism och genusteori.Resultatet av vår undersökning visade att lärarna ansåg att det är av stor vikt att arbeta förebyggande mot kränkningar på nätet men att de samtidigt upplevde en bristande insikt i hur det förebyggande arbetet ska ta sig uttryck. Lärarna upplevde att det var relativt naturligt att samtala med eleverna om nätet eftersom eleverna är infödda i nätanvändandet. Vi möttes av en optimism bland lärarna där de påstod att det sociala mötet på nätet är under utveckling och att det håller på att skapas en norm om hur man är mot varandra på nätet.Genom vår undersökning, vår använda teori och forskning ger vi en djupare insikt i de tillvägagångssätt lärare kan arbete förebyggande mot kränkningar på nätet.

The purpose with my essay is to investigate Church of Sweden’s prayer web page during September 2011 and September 2014. The purpose is to find out if there are any differences or similarities during the year 2011 and the year 2014, in the month of September, by examining literature and prayer that people have sent to prayer site. The Church of Sweden belongs to Lutheran belief.2 On the church of Sweden prayer site there is a digital web page where visitors can send a prayer or light a candle. It is possible to do it individually or in a group. At the prayer site you can read people`s prayers. The Essay investigates what people pray for and what types of prayers that are published on the digital prayer site. My hypothesis is that there should be small differences between year 2011 and year 2014 since there are only three years between 2011 and 2014. My questions are: When comparing September 2011 and September 2014, are there any differences concerning the way the web page visitors choose to address God? Are there any changes concerning the content of the prayers when comparing September 2011 and September 2014? The conclusion is that the difference between year 2011 and year 2014 is that year 2014 was more politically oriented than the year 2011 because in the year 2014 there was a general election. Some prayers wished for a good government. Year 2011 there were more prayers submitted than the year 2014. In the church of Sweden digital prayer site you can find the differences which occur and also which the similarities are. The method which is used is quantitative method since the essay method contains statistics. I also apply comparative method because I am going to compare the year 2011 with the year 2014. When I was preparing for the essay I used qualitative method as preparation. No other person has specifically written an essay about the prayers on the Church of Sweden’s prayer site in September year 2011 and 2014.

Tekniken utvecklas ständigt och utvecklingen har bland annat lett till att det idag kan lagras och bearbetas mycket större mängder data än förr, vilket innebär att även behandlingen av personuppgifter är mer omfattande än tidigare. Den tekniska utvecklingen tillsammans med dess nya fenomen och förfaranden ställer krav på en förnyad lagstiftning. Inom EU nåddes under hösten 2015 en överenskommelse om en ny dataskyddslagstiftning vilken har resulterat i en dataskyddsreform innehållande två rättsakter: en förordning och ett direktiv. Förordning- en trädde ikraft den 24 maj 2016 och ska tillämpas från och med den 25 maj 2018. Uppsatsen kommer att behandla huruvida personuppgiftsskyddet vid internetanvändning för enskilda internetanvändare kommer att förändras genom införandet av den nya förordningens artikel 17. Artikeln lagstadgar en rätt till radering (”rätten att bli bortglömd”), och motsva- rande rättigheter finns i gällande rätt i 28 § personuppgiftslagen, i vilken möjligheten till rät- telse stadgas. Syftet med artikeln är att stärka internetanvändarnas kontroll över sina person- uppgifter. Genom införandet av artikel 17 i den allmänna dataskyddsförordningen kommer den enskilde internetanvändarens rätt att få uppgifter undanröjda att tillgängliggöras och förstärkas, genom lägre krav på tillämplighet i jämförelse med 28 § personuppgiftslagen. Möjligheterna till att erhålla fullständig information om vilka personuppgifter som kan påverka internetanvändaren är dessvärre nästintill obefintliga, varför dennes faktiska kontroll inte försäkras genom artikel 17. Trots att den enskilde internetananvändarens kontroll över sina personuppgifter förstärks, kommer syftet med artikel 17 inte nödvändigtvis säkerställas i praktiken genom införandet av den allmänna dataskyddsförordningen.