För att nya medarbetare ska få så bra förutsättningar som möjligt då de kommer till en ny arbetsplats så har arbetsgivaren en skyldighet enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) att genomföra en introduktion - även kallad onboarding. En onboardingprocess handlar om att på ett effektivt sätt slussa in nyanställda i verksamheten tills dess att de levererar sin fulla kapacitet. I dagsläget använder sig många företag av denna välklingande process men det går att ställa sig frågan om den är anpassad efter organisationen eller den nyanställdas behov. Vid effektiviserade onboardingprocesser finns det en risk att mjuka värden i processen hamnar i skymundan och det går att fundera på om detta har någon påverkan på den nya medarbetarens känsla av tillhörighet. Med hjälp av bland annat Bauers (2010) framtagna modell The four C’s som delar upp onboardingprocessen i olika nivåer ville vi studera detta närmre. Syftet med denna studien är således att undersöka vad det finns för samband mellan onboardingprocessen och nyanställdas känsla av tillhörighet på arbetsplatsen, samt vilka andra variabler som kan vara av betydelse. Genom en digital enkät undersöktes 67 stycken tjänstemän som anställts inom de senaste tre åren. Bearbetning av materialet utfördes i IBM SPSS Statistics 27 där korrelationsanalyser och multipla linjära regressionsanalyser togs fram. Resultatet visade att det krävs olika typer av onboardingprocesser för att uppnå tillhörighet respektive nöjdhet med onboardingprocessen hos nyanställda. För att uppnå tillhörighet krävs i många fall en onboardingprocess på Culture-nivå, medan nöjdhet i de flesta fall uppnås redan på Clarification-nivå.

Bakgrund: Främre korsbandsskador drabbar framförallt yngre, aktiva personer. Hälften opererar sitt knä, benämns rekonstruktion, med syfte att återgå till sin idrott. Ungefär 60% återgår till tidigare aktivitetsnivå.  Syfte: Att jämföra patientrapporterade utfallsmått på aktivitet, aktivitetsnivå samt nöjdhet med aktivitetsnivå och knäfunktion, mellan patienter som genomgått revision eller primär rekonstruktion.  Metod: Studiedesignen var kvantitativ, baserad på en enkät med frågor om aktivitet före och efter rekonstruktion, nuvarande samt nöjdhet med aktivitetsnivå och knäfunktion (skala 0–10), svaren insamlades per telefon.  Resultat: Studien inkluderade 70 deltagare med revision och 96 deltagare med primär rekonstruktion (mellan åren 2010–2015) i åldrarna 21–50. Revisionsgruppen var mer aktiva (p=0,008) på en högre nivå (p=0,001) innan den första främre korsbandsskadan jämfört med primärgruppen. Revisionsgruppen återgick tidigare efter primära rekonstruktionen (9,7 mån) till tidigare aktivitetsnivå jämfört med primärgruppen (12,3 mån p=0,007). Revisionsgruppen skattade sämre knäfunktion (7 vs 8 median, p=0,004) och nöjdhet med nuvarande knäfunktion i opererade knät (median 7 vs 8, p=0,028). Primärgruppen upplevde större begränsning i idrott (median 2 vs 6,25, p=0,001). Konklusion: Revisionsgruppen återgick tidigare till aktivitetsnivå efter primära rekonstruktionen, skattade sämre knäfunktion och nöjdhet med knäfunktion i opererade knät. Primärgruppen upplevde större begränsning i idrott.

En grundläggande aspekt av människans liv är kärleksrelationer och har därmed en stor påverkan på individens välbefinnande. Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken grad sammanboende personer är nöjda med sin kärleksrelation, om det förekommer könsskillnader i denna nöjdhet och i så fall vilka faktorer som påverkar den. Datamaterialet som används är den svenska versionen av Generations and Gender Survey från år 2021. Studiens urval består utav 4810 respondenter, varav alla befann sig i ett heterosexuellt sammanboende-förhållande vid tidpunkten för enkätundersökningen. Frågeställningarna testas med hjälp av två multipla linjära regressionsanalyser.  Studiens resultat visar att majoriteten män samt kvinnor är väldigt nöjda i kärleksrelationer. Vid jämförandet av könen kan denna studie inte påvisa några könsskillnader i skattad nöjdhet i kärleksrelation detta resultat skiljer sin från tidigare forskning, där man oftast funnit att kvinnor är mindre nöjda än män. När variabler som tänkbart påverkar nöjdheten inkluderas i en multipel analys förekommer könsskillnader, varpå kvinnor har en högre nöjdhet i kärleksrelation än män. När hushållsarbetet inte upplevs som jämställt påverkar detta nöjdheten i kärleksrelationer negativt för både kvinnor och män. Variablerna “Fördelningen av hushållsarbete” och “Biologiska barn med partner” undersöktes separat utan övriga variabler. Till följd av att det inte fanns någon initial könsskillnad i nöjdhet i kärleksrelation fanns det heller ingen skillnad som kunde minska i variablerna ”Fördelningen av hushållsarbete” samt ”Biologiska barn med partner”. För övriga variabler visade sig åldersskillnaden inom paret besitta en könsskillnad. Dessa resultat diskuteras utifrån teorierna socialt utbyte, tolkningsramar och habitus, kärlekskraft samt identitetsteorin. Resultaten från denna studie bidrar med kunskap om hur könsskillnader ser ut i en nutida svensk kontext.

För att primärvården ska kunna utvecklas är det viktigt att den har patienternas förtroende. Därför är det av stor betydelse att undersöka vad som påverkar om befolkningen känner att de har möjligheten att få den vård de behöver. Denna uppsats undersöker hur två faktorer påverkar andelen invånare som anser sig ha tillgång till den vård de behöver. De två faktorerna är primärvårdens nettokostnader, samt hur stor andel av dessa kostnader som kan hänföras till köpt vård från privata företag. Dessa samband undersöks genom att flera modeller formuleras. För att modellerna skall kunna skattas används paneldata över Sveriges landsting samt åren 2005 t.o.m. 2012. Modellerna skattas med ordinarie minsta kvadratmetoden. Studien kan inte fastställa något samband mellan de två undersökta variablerna och andelen invånare som anser sig ha tillgång till den vård de behöver. Däremot verkar det finnas ett samband mellan vårdval i primärvården och andelen invånare som anser sig ha tillgång till den vård de behöver. / In order to develop it is important for primary care to have the patients trust. Therefore, it is of great importance to investigate what influences if the population feel they have access to the health care they need. This paper examines the influence of two factors on the proportion of residents who feel they have access to the health care they need. The two factors are net cost of primary health care and the proportion of these costs that can be assigned to purchases of care from private companies. These relationships are examined by serval formulated models. To estimate the models, panel data of Swedish County Councils and the years 2005 to 2012 are used. The models are estimated with ordinary least squares method. The study cannot find a link between the two examined variables and the percentage of residents who feel they have access to the care they need. However, it seems to be a correlation between free choice of primary health care and the percentage of residents who feel they have access to the care they need.

I den här avhandlingsstudien undersöks nöjdheten med tillvaron i vårt konsumtionssamhälle bland konsumenter i olika åldrar. De tre områden som för unga konsumenter (9–19 år) som grupp hade starkast samband med den övergripande nöjdheten: (1) att vara nöjd med sig själv, (2) sina kläder, samt (3) vikt och hälsa, studeras sedan närmare. Fokus ligger på nöjdhetens samspel med olika aspekter på konsumtion, där olika förhållningssätt kan tänkas vara kännetecknande för mer eller mindre nöjda konsumenter. De undersökta aspekterna är materiella värderingar, inställning till reklam, mottaglighet för social påverkan inför köp, kommunikation om konsumtion i familjen, konsumtion av onyttiga livsmedel, läsvanor och TV-vanor. Till underlag för undersökningen ligger en enkätstudie med totalt 816 respondenter, samt en intervjustudie med totalt 200 deltagare. Urvalet, som består av skolungdomar mellan 9 och 19 år samt en mindre grupp av deras föräldrar, bor alla i Degerfors kommun i östra Värmland. Huvudresultaten är att de flesta är ganska eller mycket nöjda med merparten av undersökta områden. Dock finns intressanta skillnader mellan olika åldersgrupper och kön. De kvantitativa resultaten kompletteras med en mängd intressanta och insiktsfulla utsagor från studiens deltagare när det gäller de flesta undersökta områden. Sammantaget kan resultaten tolkas enligt en modell som går ut på att vi blir nöjda med våra konsumtionsval så länge de bidrar till att uppfylla våra mål, vilket i de flesta fall sker genom att vi genom kunskapsutvecklande eller symbolisk konsumtion får större inflytande i relevanta referensgrupper.

This licentiate thesis is based on the growing interest in Swedish elderly care. The aim of this thesis is to investigate what generates satisfaction with elderly care among older persons. The dominant ideology in both privately and publically run elderly care is individualized care, also called person-centered care, which holds the older person’s satisfaction as one of the main quality indicators. The proportion of older people is increasing and to maintain high levels of satisfaction with elderly care will require more knowledge. Data from the National Board of Health and Welfare’s (2012) nationwide survey on seniors’ experiences with elderly care was collected. Statistical analyses of this sample formed the basis for the results of the thesis and were reported in two papers. Study I used Donabedian’s (1988) model of quality of care in terms of structure, process, and outcome, and all municipal units in Sweden were included (N = 324). The results showed that structural variables (i.e. budget, staff, and training level) have minimal or no relationships with older persons’ satisfaction with care, while process variables (i.e. experiences of respect, information, and influence) have strong relationships with satisfaction with care. Study II made use of the long-standing person versus situation- model in social psychology, and was analyzed on an individual level (N = 95,000). The results showed that care process factors (i.e. experiences of treatment, safeness, staff- and time-availability) had a stronger relationship, than individual factors (i.e. health, anxiety, and loneliness) with satisfaction with care. The results also showed that older persons with home care generally felt better treated than older persons in nursing homes, but also felt less safe. Mediational analyses, based on this comprehensive elderly data, suggest that the individual aging condition of loneliness can be countered by providing safeness and treatment, resulting in high satisfaction with care. In conclusion, satisfaction with elderly care in Sweden today can largely be explained from a psychological perspective by the older persons’ perception of the care process, not by the amount of structural resources or the conditions of the aging persons. These findings could help facilitate the future quality development in municipalities and care organizations.

This licentiate thesis is based on the growing interest in Swedish elderly care. The aim of this thesis is to investigate what generates satisfaction with elderly care among older persons. The dominant ideology in both privately and publically run elderly care is individualized care, also called person-centered care, which holds the older person’s satisfaction as one of the main quality indicators. The proportion of older people is increasing and to maintain high levels of satisfaction with elderly care will require more knowledge. Data from the National Board of Health and Welfare’s (2012) nationwide survey on seniors’ experiences with elderly care was collected. Statistical analyses of this sample formed the basis for the results of the thesis and were reported in two papers. Study I used Donabedian’s (1988) model of quality of care in terms of structure, process, and outcome, and all municipal units in Sweden were included (N = 324). The results showed that structural variables (i.e. budget, staff, and training level) have minimal or no relationships with older persons’ satisfaction with care, while process variables (i.e. experiences of respect, information, and influence) have strong relationships with satisfaction with care. Study II made use of the long-standing person versus situation- model in social psychology, and was analyzed on an individual level (N = 95,000). The results showed that care process factors (i.e. experiences of treatment, safeness, staff- and time-availability) had a stronger relationship, than individual factors (i.e. health, anxiety, and loneliness) with satisfaction with care. The results also showed that older persons with home care generally felt better treated than older persons in nursing homes, but also felt less safe. Mediational analyses, based on this comprehensive elderly data, suggest that the individual aging condition of loneliness can be countered by providing safeness and treatment, resulting in high satisfaction with care. In conclusion, satisfaction with elderly care in Sweden today can largely be explained from a psychological perspective by the older persons’ perception of the care process, not by the amount of structural resources or the conditions of the aging persons. These findings could help facilitate the future quality development in municipalities and care organizations.

Undersökningens syfte är att utföra en komparativ studie av kvaliteten inom den offentliga respektive den privata hemtjänsten inom sju olika kommuner i Västra Sverige. Dessa är Alingsås, Borås, Göteborg, Kungälv, Mölndal, Uddevalla och Ulricehamn. Ambitionen med undersökningen är att kunna se intressanta skillnader på kvaliteten utifrån de resultat som lyfts fram. Teorierna vi använder oss av är Kvalitet, Effektivitet, New Public Management, Kvasimarknader. I studien skall brukarnas uppfattningar och perspektiv studeras i en kvantitativ forskning. Datamaterialet som studien baseras på är sekundärdata som hämtas från Socialstyrelsens enkätundersökning om “Öppna jämförelser” från 2021. De variabler som vi mäter kvaliteten av utifrån enkätundersökningen är hänsyn till åsikter och önskemål, påverka tid, tillräckligt med tid, bemötande, förtroende för personal, trygghet och hemtjänst i sin helhet. Undersökningen visar på tydliga skillnader vad gäller kvaliteten sinsemellan den privata- och den offentliga hemtjänsten. Å ena sidan så kan vi inte redogöra för att skillnaderna är märkvärdigt stora och inte heller generaliserade mot varje enskild fråga, med andra ord finns det en variation av nöjdhet i respektive kommun för vardera frågan. Å andra sidan visar resultatet en högre nöjdhet för den offentliga hemtjänsten i sin helhet. Slutsatsen som vi kan dra är därmed att den offentliga hemtjänsten dominerar i nöjdhet om kvalitet utifrån ett brukarperspektiv. / In this study, home care is examined, which is part of Sweden's care for the elderly. The people who need elderly care, in the form of home care, are mainly people who are over 65 years old and who cannot be at home by themselves due to various impairments. The care service can be about everything from the staff cooking for the elderly as well as services such as giving the elderly medicines. The purpose of the survey is to make a comparative study of the quality within the public- and privately owned home care services within seven different municipalities in Western Sweden. These are Alingsås, Borås, Gothenburg, Kungälv, Mölndal, Uddevalla and Ulricehamn. In the study, the elderly users' perceptions and perspectives will be studied in quantitative research. The data material on which the study is based is secondary data taken from “Socialstyrelsen” Health and Welfare's survey on "Open comparisons" from 2021. The variables that we use to measure the quality, based on the survey, are consideration of opinions and wishes, influence time, enough time, treatment, trust in staff, security, and home care in its entirety. The study is supported by the theories of quasimarkets, New public management, efficiency, and quality. The survey shows clear differences in terms of quality between the privately owned and the public home service. On one hand, we cannot account for the fact that the differences are remarkably large and not generalized towards each individual issue, in other words there is a variation of satisfaction in each municipality for each question. On the other hand, the result shows a higher satisfaction for public home care in its wholeness. The conclusion we can draw is therefore that the public home care dominates in satisfaction with quality based on the elderly user’s perspective.

I Sverige finns både vårdcentraler som bedrivs offentligt samt vårdcentraler som bedrivs privat. Det som dessa vårdcentraler har gemensamt är att de finansieras med statliga medel. Denna studie undersöker om det finns skillnader i hur nöjda patienter är med dessa två typer av vårdcentraler. Förutom att redogöra för hur patientnöjdheten ser ut överlag bland Sveriges vårdcentraler så går studien också djupare in på vilka delar av primärvården som patienterna är mest nöjda med och huruvida detta skiljer sig mellan offentligt och privat ägda vårdcentraler eller inte. För att svara på dessa frågor är studien uppdelad i två delar, en kvantitativ del där redan befintlig data bearbetas och används, samt en kvalitativ del i form av djupgående intervjuer med patienter från privata och offentliga vårdcentraler. Resultatet visar att patientnöjdheten i primärvården är som högst gällande bemötande och tillgänglighet. Något sämre betyg ger patienterna när det gäller bland annat kontinuitet och information. Vad gäller de eventuella skillnader mellan patienter från offentliga och privata vårdcentraler finner studien att resultaten är relativt lika. Patienter från både offentliga och privata vårdcentraler uppger att de överlag är nöjda med sina vårdcentraler men att brister finns i form av långa väntetider och personalbrist. / In Sweden, there are both publicly run health centers and privately run health centers. What these health centers have in common is that they are financed with state funds. This study investigates whether there are differences in how satisfied patients are with these two types of care centers. In addition to giving an account of how patient satisfaction overall among Sweden's health care centers, the study also goes even deeper into which parts of primary care patients are most satisfied with and whether or not this differs between publicly and privately owned health centers. To answer these questions, the study is divided into two parts, a quantitative one where already existing data is processed and used, and a qualitative one in the form of in-depth interviews with patients from private and public health centers. The results show that patient satisfaction in primary care is highest regarding treatment and availability. The patients give a slightly worse rating when it comes to, among other things, continuity and information. Regarding the possible differences between patients from public and private health centers, the study finds that the results are relatively similar. Patients from both public and private health centers state that they are generally satisfied with their health centers but that there are shortcomings in the form of long waiting times and staff shortages.

Bakgrund I Sverige bedrivs idag äldreomsorgen på kommunal nivå med reglering från socialtjänstlagen. Detta medför att varje kommun får göra en egen tolkning av lagstiftningen för att sätta sina egna mål och även budget, vilket i sin tur leder till att utbudet av bland annat måltidsstöd skiljer sig från kommun till kommun. Måltidsstöd är de stöd som kommuner erbjuder för att främja fysiska, psykiska och sociala behov och är av stor vikt hos den äldre populationen då de lättare drabbas av malnutrition och även löper större risk att drabbas av följdsjukdomar.Syfte Syftet är att studera utbud av måltidsstöd inom äldreomsorgen i Sveriges kommuner samt vårdtagares upplevda nöjdhet kopplat till detta.Metod En kvantitativ metod har använts för att analysera webbenkäter från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen som undersökte nöjdhet respektive måltidsstöd inom äldreomsorgen. Beskrivande statistik inkluderade 149 kommuner och 91 kommuner inkluderades i test av statistisk inferens. För analys av data skapades ett två variabler för nöjdhet och två variabler som representerar utbudet av måltidsstöd inom äldreomsorgen. Variabler analyserades och jämfördes. Signifikansnivån för analysen sattes till <0,05. Resultat Studien visade på en allmän hög nöjdhet inom äldreomsorgen trots en stor variation av erbjudet måltidsstöd inom kommunerna. Graden av variation visar på en ojämlik fördelning av måltidsstöd bland de olika kommunerna. Analysen av data visade inga signifikanta samband mellan sortens måltidsstöd i förhållande till upplevd allmän nöjdhet.  Slutsats Den statistiska analys som genomfördes visade ej någon signifikant samband på antal erbjudna måltidsstöd och den allmänna upplevda nöjdheten hos den vårdtagare inom äldreomsorgen. Det skulle kunna indikera på att nöjdheten möjligen är mångfaktoriell och mer utförlig forskning krävs inom området. Det avfärdar dock inte vikten av måltidsstöd som en del i det allmänna måendet hos vårdtagarna som tidigare studier visat. Den deskriptiva statistiken belyser en ojämn fördelning av måltidsstöd mellan kommunerna. Konsekvenserna av detta är att äldre i kommuner med lågt utbud riskerar åldersrelaterade åkommor i högre utsträckning. En Jämlik vård är något som eftersträvas av de lagar och riktlinjer socialtjänstlagen erfordrar. Utmaningen ligger här främst hos kommunerna att följa de centrala lagar och riktlinjer socialtjänstlagen erfordrar. / Background: In Sweden, elderly care is currently provided at the municipal level with regulation from the social services act. This means that each municipality has its own interpretation of the legislation to set its own goals and budget, which in turn leads to a difference in the availability of, among other things, meal support from municipality to municipality. Meal support is the support satisfaction and whether there is any connection between the municipalities' offer of meal support and care recipients' perceived satisfaction. Objective: The purpose is to study the supply of meal support within elderly care in Sweden's municipalities, as well as care recipients’ perceived satisfaction linked to this. Methods: A quantitative method has been used to analyze web surveys from the Swedish Food Agency and the National Board of Health and Welfare, which examined satisfaction and meal support in elderly care. Descriptive statistics included 149 municipalities and 91 municipalities were included in tests of statistical inference. For the analysis of the data, two variables for satisfaction and two representing the range of meal support in elderly care were created. Variables were analyzed and compared. The significance level of the analysis was set at <0.05. Results: The study showed a general high level of satisfaction in care for the elderly, despite a large variation in the meal support offered within the municipalities. The degree of variation shows an unequal distribution of meal support for each municipality. The analysis of the data showed no significant relationships between different kinds of meal support in relation to perceived general satisfaction. Conclusion: The statistical analysis conducted showed no significant correlation between the number of offered meal support and the overall perceived satisfaction of the care recipient in elderly care. This could indicate that satisfaction may be multi-factorial and more comprehensive research is required in the field. However, this does not dismiss the importance of meal support as a part of the general well-being of care recipients as previously shown by studies. The descriptive statistics highlight an uneven distribution of meal support between municipalities. The consequences of this are that elderly people in municipalities with low availability are at higher risk of age-related health problems. Equal care is something that is sought after by the laws and guidelines of the social services act. The challenge here lies primarily with the municipalities to follow the central laws and guidelines of the social services act that offer to promote physical, mental, and social needs and is of great importance to the elderly population as they are more easily affected by malnutrition and face a higher risk of developing complications