Uppsatsen analyserar E.T.A Hoffmanns konstsaga Nötknäpparen, översatt av Ingrid Windisch (1989), mot två andra upplagor av Nötknäpparen, dessa två i bilderboksformat. Den ena bilderboken är återberättad av Anthea Bell men svensk översatt av Gun-Britt Sundström (1987) och den senaste upplagan av Nötknäpparen är återberättad av Rachel Elliot men svenskt översatt av Annika Meijer (2016). Syftet med denna analys är att främst undersöka vilka adaptioner som gjorts ifrån originalberättelsen till de två bilderboksupplagorna. Fokus kommer vara på karaktärer och intrigen i samtliga böcker med stort fokus på vad som bland annat adapterats från den översatta originalberättelsens otäcka innehåll till bilderböckerna. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk och komparativ analys där även begrepp som konstsaga, bilderbok, karaktär, intrig samt adaption kommer ligga till grund för att besvara syfte och frågeställningar. Analysen visar att mycket är lika i de karakteristiska dragen men att det betonas olika mycket i varje bok. Intrigen i Hoffmanns berättelse och bilderboken från 1987 är till stor del densamma dock är bilderboken förkortad och innehåller illustrationer. Bilderboken från 2016 innehåller till viss del samma delar i intrigen men har exempelvis tagit bort delen om prinsessan Pirlipat och nöten Krakatuk. Bilderboken (2016) är mer anpassad efter yngre barn i åldern 3-6 år vilket märks både i karaktärer och i intrig. Det framkommer även i analysen att Hoffmanns berättelse har ett mer detaljerat skrämmande innehåll än övriga bilderböcker även om bilderboken (1987) är relativt mycket mer skrämmande än bilderboken (2016) både i text och illustrationer.

Med en vision att skapa en bättre vardag för de många människorna är IKEA idag en av världens största varumärken inom heminredning. Med hjälp av storytelling kan ett företag förmedla vilka kärnvärden de har. IKEA tillämpar storytelling genom reklamkampanjen Där livet händer, med syfte att beröra målgruppen 19-49 år. Syftet med denna studie är att undersöka hur IKEA arbetar med storytelling för att uttrycka sina kärnvärden. Vidare undersöker studien om mottagarna blir berörda, hur mottagarna tolkar reklamkampanjen och om det överensstämmer med IKEAs vision. Förstudien inleddes med en telefonintervju med Maria Granath, ansvarig för extern kommunikation vid IKEA. Därefter utfördes sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer, som kompletterades med en enkät där 82 respondenter svarade. Resultatet av studien visar att igenkänning inte är en nödvändig faktor för att mottagaren ska bli berörd, då mottagaren istället kan bli narrativt transporterad. Däremot krävs det att berättelsen är trovärdig, då äldre oftast är mer kritiska och har svårare att bli narrativt transporterade. För att berättelsen ska anses trovärdig krävs det att händelseförloppet och karaktärerna är det, och därmed är dessa de viktigaste faktorerna om en berättelse ska beröra.

Att drabbas av obotlig cancer kan göra att hela ens tillvaro vänds upp och ner. Sjukdomen och tankar på döden triggar personens existentiella lidande. Sjuksköterskan har en viktig roll i patientvården att stötta och trösta och det kan vara en utmaning att vårda personer med obotlig sjukdom. Sjukdom påverkar hela människan och patientens berättelse har stor betydelse för dennes identitet. Syftet var att beskriva en kvinnas upplevelser av att leva med obotlig cancer. En kvalitativ innehållsanalys, med stöd i Graneheim och Lundmans (2004) metodartikel gjordes av ett narrativ. Analysen resulterade i sju kategorier; Inte kunna lita på kroppen, känna sig ensam och bortglömd, bli misstrodd av sjukvården, viljan att leva vidare, känna ångest och oro, inte känna någon mening och tankar om döden alltid närvarande. Närstående och vänner hade stor betydelse för personen. Känslor av ensamhet förekom ofta och sjukvårdens bemötande upplevdes både negativt och positivt. Ångest, oro och brist på mening var känslor som ofta var närvarande. Personen tänkte ofta på döden men hade en stark vilja att leva. Att leva med obotlig cancer innebär stora förändringar och utmaningar för hela människan i dennes vardag. Existentiella frågor och meningen med livet sätter hälsan på prov. Sjuksköterskan har en viktig roll i patientens vård och det ställer krav på sjuksköterskan att hen har ett personcentrerat arbetssätt samt kunskap och förståelse för hur personer med obotlig sjukdom upplever sin situation.

Prostitution som fenomen och prostituerade kvinnor har både i en historisk och nutida kontext konstruerats som ett problem. Under och i efterdyningarna av #MeToo-uppropet 2017 har internetplattformen Instagram fyllt en funktion för kvinnor där de ges möjlighet att föra sociala upprop. Särskilda konton har skapats av prostituerade där deras upplevelser av och åsikter kring prostitution delas öppet. Syftet med vår studie är att genom en narrativ visuell textanalys av berättelser som delas på Instagram undersöka hur svenska kvinnor som lever i eller har lämnat prostitution konstruerar sig själva som prostituerad kvinna. Med en socialkonstruktionistisk ansats och feministisk teori undersöks hur kvinnorna skildrar prostitution som fenomen samt sin situation som prostituerad kvinna i relation till välfärdssystemet. Som komplement används också Goffmans begrepp stigma. Analysen av det empiriska materialet visar att två olika perspektiv på prostitution utmärker sig. Dels synen på prostitution som övergrepp i en utsatt, tvingande situation och dels synen på prostitution som yrke och resultat av ett fritt val. Det som har blivit tydligt genom analysen av vårt empiriska material är hur komplex situationen är för en kvinna som lever i prostitution. En och samma kvinna innehar mängder av olika erfarenheter, olika sätt att framställa sin situation på och olika perspektiv på prostitution som fenomen. Vad som också framkommer är att de kvinnor vars historier skildrar en positiv inställning till prostitution och som ser det som ett fritt val i större utsträckning tas bort från Instagram, deras berättelser är därför svårare att ta del av. Detta menar vi leder till att dessa kvinnor i större utsträckning tystas. Det framgår genom kvinnornas berättelser att kontakten med sjukvård såväl som socialtjänst är vanligt förekommande. Ett visst missnöje gentemot dessa myndighetskontakter avspeglas i texterna vilket också bekräftas av tidigare forskning. Den tidigare forskningen visar att prostituerade upplevt sämst bemötande vid kontakt med socialtjänst, detta i form av fördomar och respektlöshet. Dessa kvinnors situation är mycket komplex och innefattar vårdkontakter i form av socialtjänst såväl som psykiatri och sjukvård. Därför är vår förhoppning att denna studie bidrar till att fler yrkesverksamma inom socialt arbete ges ökad förståelse för situationen inom prostitution samt av vikten att samverka i arbetet med prostituerade kvinnor.

<p>Den här undersökningen handlar om hur flickor respektive pojkar i en årskurs fem använder värderande uttryck i sina narrativa texter. 22 elevtexter, 11 skrivna av flickor och 11 skrivna av pojkar, har analyserats enligt Appraisal framework. Jag har undersökt hur många och vilka typer av värderande uttryck eleverna använder och även hur de har fördelat uttrycken över texterna i förhållande till den narrativa berättelsestrukturen. Resultaten visar att flickorna använder värderande uttryck i större utsträckning än pojkarna. Fördelningen över de olika typerna av värderande uttryck liksom fördelningen av uttrycken över texten är dock ganska likartad för flickorna och pojkarna.</p><p>This study concerns the use of evaluation in narrative texts written by pupils in fifth grade. More specifically the focus is on the way that boys and girls use evaluative language in their texts. 22 texts, 11 written by boys and 11 written by girls, have been analysed according to the so-called Appraisal framework. I have examined what types of evaluations the pupils use and how they adopt the use according to the narrative text structure. The results indicated that the girls used a larger amount of evaluations than the boys did. On the other hand the boys spread their evaluations among the different types of evaluations in quite a similar way as the girls. Boys and girls also spread their evaluations over the text in quite the same way.</p>

<p>Mina erfarenheter av utvecklingsarbete kring media och IT i skolan har fått mig att undra hur undervisningen kan utvecklas genom att lärare sprider sina kunskaper och lär av varandra. Detta har väckt mitt intresse för pedagogisk handledning som verktyg för utveckling av lärares yrkessamtal det vill säga kollegiesamtal. Denna studie syftar till att beskriva och ge en förståelse för huruvida handledning av kollegiesamtal kan vara ett led för pedagogen att förändra sina strategier och handlingar när det gäller användning av datorn som verktyg för elevers tidiga läs- och skrivinlärning. I studien utgår jag från teorier om kunskap som socialt konstruerad och att den sociala världen är av narrativ natur. Studien genomfördes under läsåret 2006-07 inom projektet Att skriva sig till läsning med datorn där 24 pedagoger och tio klasser från sju olika skolor i Piteå kommun deltog. Projektets syfte var att implementera och pröva en metod där eleverna använde datorn istället för pennan för att lära sig att skriva sig till läning. Lärarna deltog under projektåret i handledda kollegiesamtal där man delade erfarenheter och reflektioner utifrån klassrumspraktiken. Både handledare och lärare har efter kollegiesamtalen skrivit loggbok. För att söka svar på frågorna i syftet samt intervjuade jag nio lärare som deltagit i projektet. I analysarbetet har jag använt mig av narrativ analys.</p><p>I resultatet framträder tre mönster Motstånd, Tvekan och Acceptans i lärarnas uppfattning av kollegiesamtalen. En slutsats av studien är att om läraren accepterar kollegiesamtalen ger detta ett gott stöd för att föra utvecklingsarbetet framåt där vinsterna för de deltagande lärarna blir personlig utveckling, gruppens utveckling och processuell utveckling.</p>

<p>Berättelser om Downs Syndrom formuleras ofta utifrån, av andra än de som lever med diagnosen. Inom forskning är det vanligtvis genom anhöriga eller omsorgspersonal som vi försöker närma oss en förståelse av vad diagnosen innebär. Mitt syfte här var att, genom intervjuer med vuxna som har Downs Syndrom, studera hur identiteten konstrueras utifrån dessa villkor samt se om det handlar om en avvikaridentitet. För genomförandet använde jag narrativ teori och metod som jag låtit inspireras av den hermeneutiska tolkningsprocessen. Genom att analysera livsberättelser som ett uttryck för identitet som en en språklig process, ville jag fånga och förmedla de berättelser som personerna själva ger uttryck för. Jag fann berättelser om existentiell förlust i relation till det man inte har men "kunde ha haft". Jag fann upplevelser präglade av att vara kropp och av ensamhet samt berättelser om motstånd gentemot en identitet som avvikare. Ett motstånd som resulterar i att individen osynliggörs. Resultatet landar i att förmågan att skapa och upprätthålla en sammanhängande berättelse om sig själv och kunna förmedla den enligt det sociala livets normer, är grundläggande för huruvida en avvikaridentitet tar form eller kan bekämpas. För personer med Downs Syndrom kan detta ta sig uttryck i en mellanrumsidentitet och berättelsen tystnar.</p>

<p>So called honour based violence is a present problem in Sweden. Although recently there has been a steadily growing political and academic awareness around so called honour based violence, there are still problems in the face to face meeting with the victims. This dissertation contributes to the understanding of these victims. The empirical material is based on five young women's stories about growing up in a context of 'honour' and their experiences from breaking up from this context.  My ambition is letting these stories be heard and told as to lead to an increasing understanding of how these women experience themselves and their surrounding society. The purpose of this dissertation is to illustrate how young women interpret their <em>self</em> in the light of a separation from their families. How do they interpret the past, present and future? None of the women interviewed wanted to leave their family and my interpretation is that they all reached a point of no return, a point when they couldn´t see any other choice. I have called this a turning point. The turning point has been more or less apparent, but most of the women had a feeling of”I have had enough".</p>

<p>This master thesis is looking into the stories on the internet forum www.resedagboken.se. The stories of Swedish teenaged exchange students in the U.S. are studied and the main purpose is to see both what they are writing about and the reason for why they are spending their time writing down their experiences in a public forum.</p><p>Even though most of the teenagers here are writing with a specific audience in mind, all the stories are free to anyone to take part of and this causes a difficult position for the teenagers who often seem to forget the public point of view when they are telling about their personal lives.</p><p>The study is divided into two parts. The first one looks into the content of the stories and the other one focuses on the storytellers and their reasons for writing. The teenagers are writing both a lot about their everyday lives in their new environment, but also a lot of things to keep in touch with what their friends and family in Sweden are doing. To get their readers to understand and connect more with them over the stories, most of them use references to movies and TV-shows to help the readers visualize the writers’ experience.</p><p>As the teenagers are experiencing this year on their own and are spending a year abroad without the usual supporting by family and friends, my results are pointing to that they are using these stories to get the support they need. Not only are they using the support from the past to deal with the present, they also use these stories so they will keep their place amongst their friends in Sweden. They use stories to prepare both themselves and their family and friends for their return.</p>

<p>Då humor spelar en stor roll i våra vardagliga liv, inte minst som förmedlare av seriösa samhällsfenomen (Palmer, 2004), kändes det intressant för oss att belysa en medieform som har såväl humor som samhällspolitiska ämnen på agendan. I anknytning till vårt syfte och våra frågeställningar, vilka innefattar en jämförelse mellan två utvalda avsnitt ur TV-serien Parlamentet, har vi använt oss av två teoretiska utgångspunkter; narrativ teori och samtalsanalys.</p><p> </p><p>Vi har arbetat med en kvalitativ och textanalytisk metod och applicerat de teoretiska utgångspunkterna narrativ teori och samtalsanalys till vårt empiriska material i analysen. De begrepp vi valde ur narrativ teori är Mishlers modell, innehåll och humor som berättarstrategi, och ur samtalsanalysen valde vi att fokusera på struktur, tur- och turtagning och multimodalitet. Vi har låtit begrepet politikens medialisering fungera som en fond till vår studie, och vi har följt upp våra resultat genom dessa glasögon i slutdiskussionen.</p><p> </p><p>Analysen visar att det finns likheter, men framför allt skillnader mellan avsnitten, ur både narrativ och samtalsanalytisk synvinkel. Med hjälp av teorin har vi studerat helheter och delar ur avsnitten för att kunna ge en övergripande bild av vår analys. Det resultat vi fick fram var bland annat skillnader och likheter mellan komikernas roller och avsnittens innehåll och form diskuterar vidare i slutdiskussionen.</p>