När och varför tillsätter man musik till en scen i ett filmscenario? Med informationsresurser och teorier från etablerade medieteoretiker såsom Michel Chion, Oliver Sacks samt Johnny Wingstedt söker vi svaret. Genom beprövade analysmetoder bryter vi ner kritikerrosade filmer för att finna hur musiken präglat dem. Analyserna har sedan sammanfattats och jämförts för att kärnan av dem skall kunna identifieras. I diskussionen slår vi fast att det finns många verktyg att tillämpa när man vill styrka expressiviteten eller känslointensiteten, och varför man tillsätter musik till film; Att antingen stärka ett budskap som gestaltas i bild, eller inducera känslan av något som inte går att tolka genom endast visuella medel. Dessa resultat använde vi sedan för att skapa ett ramverk inför produktion av musik och ljud till Emil. (2014) , en modern samt mörkare tolkning av Emil I Lönneberga (1971) med en underton av ett dysfunktionellt familjeförhållande. Nyckelord: Musik, dramaturgi, film, känslor, analys, narrativ When and why is music implemented to a specific scene in a film? With informational resources and theories from established media-abstractionists like Michel Chion, Oliver Sacks and Johnny Wingstedt, we’re on a hunt for the ultimate answer. With well proven analytic methods we break down critically acclaimed movies in search of how music has characterized them. The outcome of the analyses has been put together to identify their common dramatic core. In the discussion we state that there are many tools available when one wishes to accentuate the expressionistic and emotional effects of a piece, and why one would use these pieces for film. The reason being that of wishing to emphasize a message or feeling show in picture, or induce a feeling of something not visible on screen. The results were then used for the framework which we work within when producing sound and music material for Emil. (2014), a modern, darker interpretation of Emil I Lönneberga (1971). Keywords: Music, dramaturgy, film, emotions, analysis, narrative / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

This study is an investigation of the possibilities to create levels that convey a character and its personal narrative with the use of three level design methods. The used methods are: the use of smaller objects and details to convey information, using the player's personal references and memories and having a clear goal for the player. The results are gathered though qualitative interviews with the participant in the study and examining how participants interpret the narrative in game levels that were designed by using these three level design methods. This study uses the game Project Rewind as test bed, which was partially developed for this thesis purpose. The test result have shown that players took more notice of clusters of smaller visual objects, and memorized interactive objects much better than the stationary objects. They also used their own personal and cultural references, memories and stereotypes when analysing the objects in the levels to create an image of the character presented to them. Based on the results that we received from the interviews we found that having a clear demographic is important when designing a narrative level that needs be easy to understand. This is because of each player's own personal references, certain things can be perceived differently based on the player's references. The test results also show that the three level design methods mentioned can to a certain degree be used to convey a narrative when used to design a level. / Denna studie är en utredning av möjligheterna att skapa spelnivåer som förmedlar en karaktär och dess personliga berättelse med användning av tre level design metoder. De använda metoderna är: användning av mindre objekt och detaljer, användning av spelarens personliga referenser och minnen samt att ha ett tydligt mål för spelaren. Resultaten samlas in genom kvalitativa intervjuer med deltagarna i studien och analysera hur deltagarna tolkar berättelsen i spelets nivåer som var designade med hjälp av dessa tre level design metoder. Denna studie använder spelet Project Rewind för testerna, detta spel var delvis utvecklat för denna studiens ändamål. Test resultaten visar att spelaren tog upp mer information genom kluster av mindre visuella föremål, och memorerade interaktiva objekt mycket bättre än de stillastående objekten. De använde också sina egna personliga och kulturella referenser, minnen och stereotyper när de analyserade objekten i nivåerna för att skapa en bild av karaktären presenteras för dem. Baserat på de resultat som vi fått från undersökningen fann vi att det är viktigt att ha ett tydligt demografiskt mål, vilket är viktigt när man utformar en berättelse i en spel nivå som ska vara lätt att förstå. Detta är på grund av varje spelare har sina egna personliga referenser, vissa saker kan uppfattas på olika sätt beroende på vad för referenser man har. Test resultaten visar också att de tre level design metoderna som nämndes tidigare kan till en viss grad bli använda för att förmedla ett narrativ när man använder dem för att designa en nivå.

Det råder brist på forskning som utgår ifrån nyanlända elevers perspektiv. Syftet med undersökningen var att göra två nyanlända elevers röster hörda och återge deras berättelser om hur de lärde sig det svenska språket. För att belysa detta syfte observerades två nyanlända elever under en skoldag och intervjuades en timme vardera. Eleverna bidrog till insamlandet av empiri genom att fotografera under en skoldag och berätta om sina möten med det svenska språket. Empirin tolkades utifrån en hermeneutisk kunskapssyn och med hjälp av en narrativ analys skapades nya berättelser utifrån elevernas perspektiv. De två nyanlända eleverna har genomgått en stor resa för att komma till Sverige och upplever att lärandet av svenska är viktigt men samtidigt en utmaning. Det har funnits nyckelpersoner i deras möte med det svenska språket. Elevernas sociala, kulturella och personliga historia tas inte tillvaro på eller bekräftas i undervisningen, vilket är viktigt för att främja elevernas inlärning av det svenska språket. Nyanlända elever bär på stora berättelser som är viktiga att lyssna till. / There is little research done about newly arrived students in Sweden, even less based on newly arrived students’ perspectives. The aim of this survey was to raise the voice of two newly arrived students and retell their stories about how they learned Swedish. In this survey, two newly arrived students were observed during one school day and interviewed for one hour. The students participated actively in the survey by photographing what happened during one school day and telling their stories of their encounter with the Swedish language. The empirical facts were interpreted through a hermeneutical perspective and by using a narrative analytical approach new stories from the students’ perspective were formulated. These students have made a big journey coming to Sweden and they perceive learning Swedish an important but challenging task. Learning Swedish there have been key figures such as friends or family supporting the students. In school, the students’ social, cultural and personal history are not recognized or seen as a resource, which is important to promote their learning of Swedish.

Syftet med uppsatsen är att visa vad några pedagoger, vid olika tidpunkter, berättar om en högfungerande autistisk elev i grundskolan och hur de pedagoger som har mest kontakt med Alice ser på henne, hennes problem och möjligheter.    Hur förstår och förklarar pedagogerna hennes problem?    Vad berättar de om Alice i ett kognitivt, socialt och pedagogisk perspektiv?    Hur ser de på syftet med inkluderingen: Vad är målet och hur menar de att det ska uppnås? För att besvara syftets frågeställningar har jag genomfört ostrukturerade intervjuer med sex pedagoger i Alices närhet vid tre olika tillfällen där de har ombetts berätta om Alice. Pedagogernas berättelser analyseras sedan utifrån aktuell forskning och litteratur om autism, inkludering/integrering och narrativa teorier.    Några generella motiv och aspekter framträder särskilt tydligt i pedagogernas berättelser om Alice.    För det första handlar det om hur man ska tilltala och bemöta Alice. Råd om tydlighet, struktur och rak kommunikation förstås på olika sätt av olika pedagoger.    För det andra kan man se en dramaturgisk strategi hos flera av de intervjuade att förklara och dramatisera Alice problem i förhållande till hur det var tidigare och hur det kommer att bli i senare årskurser.    För det tredje syns en skillnad i hur de intervjuade beskriver och förklarar Alices problem. Några av pedagogerna ser det som ett annat sätt att tänka medan de flesta betonar den biomedicinska förklaringsmodellen.    Slutligen skiljer sig berättelserna åt genom sin beskrivning av syftet och ambitionen med integreringen av Alice och hur det ska uppnås. De flesta menar att det övergripande målet är att Alice ska göra allt alla andra gör, på samma sätt och syftet är att hon till slut, med stöd, ska bli så lik de andra som möjligt och med beteendemodifierande åtgärder lära sig att passa in i skolan och i samhället. Andra menar tvärt om att skolan själv är det största hindret för Alice och ifrågasätter meningen med att hon ska göra samma saker som alla andra.

SAMMANFATTNING Den här uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig själv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (hbtq) har det i skolan. Därför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som är mellan sexton och tjugoett år och tillsammans med deltagarna skapat berättelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förväntningar som heteronormativt ställs på en pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrågan - ’Hur framträder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berättelser om skoltiden?  Uppsatsen tar till utgångspunkt att skolan är ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden ställs intervjudeltagarnas berättelser. Berättelserna analyseras med hjälp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgångspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan. Studiens genomgående tema är hur skolan som heteronormativt sammanhang framträder i de unga vuxnas berättelser i mötet med medelever, lärare och undervisningen.  Studiens resultat visar att i möte med eleverna framträder heteronormativiteten som deltagarens annorlundahet i form av verbala kränkningar, uteslutning från samspel, mobbning eller våld. Mötet mellan deltagarna och lärare kännetecknas av att heteronormativiteten synliggörs genom deltagarens annorlundavärde och gestaltas genom lärares passivitet inför verbala kränkningar i och utanför klassrummet, lärares ointresse för ett mångfaldsperspektiv i undervisningen eller osäkerhet inför deltagarens annorlundahet. Vidare framträder heteronormativiteten i mötet mellan deltagarna och undervisningen i skolan som heteronormativt sammanhang i form av deltagarens osynliggörande. Detta osynliggörande gestaltas i form av lärares organisering av undervisningen som bidrar till att producera och reproducera traditionella könsroller och könsrollsmönster. Resultatet visar att skolan inte är en trygg och utvecklande lärandemiljö för elever som definierar sig som hbtq och antyder skolans behov av kompetensutvecklande insatser med fokus på hbtq-kunskap, normer, mångfaldsperspektiv och normkritik för bättre kunna skydda alla elever från att ‘fara illa’ i skolan.

Den här uppsatsen belyser hur Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, representerades i svenska och spanska nyhets- och opinionsartiklar på webben mellan datumen 3 januari 2011 och 29 december 2012. Merkel blev en allt viktigare politiker inom EU i och med eurokrisen som tog fart år 2008, då Tyskland var ett av de länder som gav mest pengar till de stödlån som EU utfärdade till bland annat Spanien. Idag anses Angela Merkel vara en av Europas viktigaste politiker, främst då Tyskland som ekonomisk stormakt inom EU har ett stort inflytande vad gäller beslutsfattanden i EU-frågor. Vi analyserade fyra tidningar med olika politisk bakgrund: Aftonbladet, Svenska Dagbladet, El País och ABC. Studien baserades på en kvantitativ innehållsanalys kombinerat med en kvalitativ textanalys. Den kvantitativa undersökningen fungerar som en översikt och belyser hur stor plats rapporteringen om Angela Merkel tar upp i svenska och spanska webbtidningar, under vilka kategorier artiklarna faller in samt vilken narrativ roll Merkel tillskrivs. Begreppet "narrativ roll" kommer från Van Gorp, som menar att nyhetsmedier, medvetet eller omedvetet, kan tillskriva människor en viss roll genom artikelns utformning, vilket i sig påverkar läsarens uppfattning om dessa. I den här studien användes de konstruerade rollerna skurk, hjälte eller neutral, som pekar på olika sätt att beskriva Angela Merkel genom språklig utformning. I den kvalitativa delen analyserades åtta artiklar för att på ett djupare plan se hur språkliga grepp som ordval, stil, faktaurval, metaforer och disposition av materialet påverkar framställningen av Angela Merkel i nyhetsartiklar på webben. Som referensram användes Lundgren, Ney och Thuréns massmedieretoriska modell. Vår förförståelse var att ländernas olika sociala och politiska bakgrund och förhållanden till Tyskland skulle avspegla sig i medierapporteringen Undersökningen visade däremot att Angela Merkel oftast tillskrevs en neutral roll i nyhetsartiklarna, både i spanska och svenska webbtidningar och oavsett tidningarnas politiska bakgrund. I opinionsmaterialet framställdes hon oftast som skurk, även om hon nästan lika ofta tillskrevs en neutral roll. Studien analyserades utifrån Strömbäcks gestaltningsteori och Hallin och Mancinis teori om olika mediepolitiska system i västvärlden.

Sara Lidman’s first novel, Tjärdalen (The Tar Pit, 1953), addresses ethical issues in a remote village in the north of Sweden. This essay discusses the novel’s narrative technique and the ethical aspects implied by the narration and aesthetic design. The approach is based on Adam Zachary Newton’s narrative ethics, which links narrative theory and method with an ethical perspective. Mikhail Bakhtin’s literary theory and Gérhard Genette’s concept of focalization are starting points for the analysis. The ethical framework is drawn both from Bakhtin and from philosophers Martin Buber and Emmanuel Levinas. This means that responsibility is a more important concept than the collective and individual guilt that has been the focus of some interpretations of the novel. Furthermore, in the essay, the concept of dialogue is both a narrative technique and an ethical position, thus knitting together the different parts of the essay: how ideas, voices, faces and eyes meet and how the village interacts with the outside world. Tjärdalen’s design opens to a polyphonic analysis and the essay examines how the text’s ethical and intersubjective emphasis grows out of the composition – out of the arrangement of scenes and viewpoints. The dialogue between multiple voices continues in the representation of the characters’ inner life. Petrus’ character is constructed as open and questioning, inviting discussion, persuading and arguing rather than dictating. In the essay this way of life is defined as dialogic, as opposed to the monologic positions of characters like Blom and Albert. The essay finds, however, that the strong position of the narrator dilutes the polyphonic pattern. The examination of the narrator explores both her loyalties and the attitudes and worldviews that she rejects. Particular emphasis is placed on the analysis of Jonas’ character, as the plot starts and ends with his eyes. The symbolism of the eyes and of the face forms a parallel structure in the text, giving the ethical discussion a depth not achieved by rational dialogue and reflection. In the essay, this level is interpreted by Levinas’ ethics, where the face and the eyes represent a call to responsibility. At the end of Tjärdalen, the ethical questions are transferred to the wider society outside the village. The analysis explores two lines in this shift: One is how the spatial organisation of the narrative and the unchanging quality of the village life leads to a circular composition. The other is how the text brings social criticism back to its origin in interpersonal relationships: to meetings face to face and to the responsibility for the “other” that, according to Levinas, Buber and Bakhtin, is the basis of these encounters.

Titel: När magin blir synlig - En studie i hur och om svenska företag inom turist- och upplevelseindustrin kommunicerar enhetligt med hjälp av berättelser, värden och visioner Författare: Liivi Lepisk & Elias Rosell Handledare: Josef Pallas Syfte: Syftet med uppsatsen var att synliggöra hur och om svenska företag inom turist- och upplevelseindustrin kommunicerar enhetligt med hjälp av berättelser, värden och visioner, både internt riktat till medarbetare som externt riktat mot framtida besökare. Frågeställningarna som ska besvaras är: Arbetar svenska turist- och upplevelseföretag med enhetlig kommunikation genom berättelser, värden och visioner? I så fall hur? Avspeglas de värden och berättelser som kommuniceras internt även externt? Metod/Material: Insamlandet av material skedde med hjälp av sju kvalitativa intervjuer. Intervjuerna hölls semistrukturerade med sju respondenter som aktivt arbetar med kommunikation på respektive företag. Resultat: Undersökningens resultat och analys visar att organisationerna använder sig av olika fastställda och spontana strategier för att kommunicera. Uppsatsens fokus utgick ifrån berättande, värden och visioner och det som framkom var att detta framförallt används inom företagen för att öka sammanhållningen i gruppen och för att skapa ett starkare band mellan ledning och medarbetare internt. Resultatet visade också att branschen i sin helhet har svårigheter att visa upp en enhetlig kommunikation mot gäster, mycket beroende på den dynamiska tidsålder vi befinner oss i.

När människor drabbas av en traumatisk kris som raserar deras vardag tvingas de till att försöka bygga upp sin tillvaro igen. Vissa gör detta genom att blogga om sina tankar och känslor rörande krisen. Vad kommer det sig att så många väljer att visa upp sitt lidande i ett offentligt forum? Med hjälp av grundad teori undersöker vi de mest centrala aspekterna av och omkring krisbloggande för att skapa en större förståelse för detta nutida fenomen. Genom intervjuer och studier av bloggar framkommer det att personer som bloggar får möjlighet att på egna villkor göra sin röst hörd, sprida sin berättelse och reflektera över sin egen resa. Detta, samt det stöd som de får genom återkoppling från läsarna, gör att de upplever ett ökat välmående. Med hjälp av utvalda delar från Giddens teori om det senmoderna samhället placerar vi fenomenet krisbloggar i en nutida kontext och genom Franks teorier om narrativ förklarar vi hur viktigt det är att få skapa och dela sin berättelse för människor som drabbats av någon form av kris. / When people suffer from a traumatic crisis that destroys their lives, they are forced to try and rebuild their everyday lives again. Some do this by writing blogs about their thoughts and feelings regarding the crisis. Why is it that so many people choose to display their suffering in a public forum? With the help of grounded theory, we investigate the most central aspects of blogging about traumatic crises in order to create a greater understanding of this contemporary phenomenon. Through interviews and the study of blogs, it is revealed that the people behind the blogs are able to make their voices heard on their own terms, to spread their story and to reflect on their own journey. This, alongside the support they recieve through the feedback from their readers, make them experience increased well-being. With the help of selected parts from Giddens' theory on modernity, we place the phenomenon of cirisis blogs in a comtemporary context and through Frank's theories regarding narratives, we explain how important it is to create and share stories for people affected by some form of crisis.

Multipel skleros (MS) är en sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet genom att hämma nervimpulser. Detta kan leda till symtom som känselbortfall, koordinationsstörningar eller förlamningar och kroppsliga funktioner kan i längden avta. Det finns två typer av MS; skovvis förlöpande MS och progressiv MS. Uppsatsen är en narrativ studie som baseras på fyra självbiografier skrivna av svenska kvinnor med sjukdomen MS. Syftet är att beskriva kvinnornas upplevelser om att leva med diagnosen. Vårdvetenskapliga begrepp som livsvärld och lidande beskrivs och åskådliggörs, samt vilken roll och betydelse den vårdande sjuksköterskan har i såväl bemötande som omvårdnad. Analysen av de fyra självbiografierna resulterade i fyra teman som framställs i resultatet, vilka är: förnekelse – skuld – skam, rädsla, omgivningens attityder och insikt och försoning. Resultatet innehåller citat från självbiografierna för att illustrera författarnas upplevelser. Slutligen diskuteras områden som förnekelse av diagnosen, bearbetningsprocessen och acceptans. I diskussionen beskrivs även betydelsen av stöd och den drabbades behov av information, men även behovet av ökade kunskaper om MS hos allmänsjuksköterskan för att kunna ge en god omvårdnad.