Detta kandidatarbete undersöker problemet med konvergeringen av narrativ och interaktion och varför en konvergering mellan dessa hämmar deltagarens inlevelse i ett spel. Utifrån spelet Traverser redovisas i detta kandidatarbete processen och resultatet av hur ett interaktivt narrativ kan väcka inlevelse hos deltagaren genom att låta berättandet ske subtilt och icke-linjärt, där spelaren uppmanas till att vilja utforska narrativet på egen hand i form av en miljö i Traverser. This bachelor’s thesis discusses the problem of converging narrative and interaction and why the convergence between the two tends to arrest the participants immersion within a game. Through an interactive narrative by letting the narration take place subtly and nonlinearly, this bachelor’s thesis reports the process and result of how an interactive narrative could provoke immersion within the game Traverser, where the actor is urged to explore the narrative independently in the shape of an environment. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

Det finns idag mängder med olika sorters porträttfotografer som arbetar med korrekt utförande inom riktlinjerna i bildutsnitt och vinklar. I det här kandidatarbetet bearbetar vi frågeställningen: “Hur kan vi med hjälp av att bryta riktlinjer inom bildutsnitt och vinklar skapa kontraster och mer dramatiska modeporträtt?”. Genom att ha undersökt och diskuterat narrativ inom stillbild har vi undersökt hur långt man som fotograf kan gå ifrån riktlinjerna inom bildutsnitt och vinklar utan att gå över den tunna gränsen mellan en lyckad och misslyckad regelbrytning. Via en teknisk undersökning om vad som händer när man utför regelbrytningar inom bildutsnitt och vinklar har vi fått bevisat för oss att det är tekniskt möjligt att skapa kontraster och dramatik inom modeporträtt med hjälp av att bryta riktlinjer. / There are a variation of different types of portrait photography where the photographer follows the guidelines in framing and angles. In this bachelor’s thesis we will deal with the question “How can we by breaking the guidelines in framing and angles create contrasts and dramatic fashion portraits?”. By research and discussion about narrative in still photography we have explored how far you as a photographer can stretch the guidelines in framing and angles without falling over the thin line between a successful or and unsuccessful image. Through a technical study of what happens when you break the guidelines in framing and angles we have been proven that it's technical possible to create contrasts in fashion portraits by breaking the guidelines.

No description available.

Cerebral Pares är en paraplybenämning på permanenta störningar i hjärnans neurologiska utveckling som inträffat under de tre första levnadsåren. Ungefär två av 1000 födda barn drabbas och det finns inget botemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med Cerebral Pares upplever möten med andra människor. Tre självbiografiska verk med fyra olika inifrånperspektiv analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, vilket resulterade i fem kategorier; att bli sedd för den jag är bakom funktionsnedsättningen, att vilja vara som alla andra trots funktionsnedsättningen, att vara i beroendeställning, att bli dömd på förhand och att mötas av respektlöshet och illa behandling. Resultatet visade att personer som levde med CP kände samhörighet när andra människor såg förbi deras funktionsnedsättning. De upplevde också att det gick åt mycket kraft när de skulle försöka vara som alla andra. Personer som levde med CP kände sig ofta särbehandlade och möttes av fördomar och att andra människor inte såg dem som jämställda personer. De upplevelser som beskrivs i denna studie kan tillsammans med vidare forskning bidra till att sjuksköterskor och annan vårdpersonal förstår dessa personer bättre och kan utforma omvårdnaden på bästa sätt.

Att leva med hälsoångest är komplext då det ofta inte föreligger någon kroppslig sjukdom utan den som lever med hälsoångest har en ständig rädsla för att ha eller få en allvarlig sjukdom. Detta är något som är oerhört påfrestande för individen och påverkar sjukvården genom frekventa vårdtillfällen. Syftet med denna studie var att studera personers upplevelser av att leva med hälsoångest. En litteraturstudie på narrativ tillämpades där sex stycken bloggar analyserades. Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier och sex subkategorier. De huvudkategorier som framkom var; Att rädslan är ständigt närvarande och påtaglig; Att försöka hitta sätt att klara av hälsoångesten och hålla sig flytande i vardagen; Att andras bemötande och förhållningssätt får betydelse för måendet. Kunskapen av denna studie ämnar till att öka förståelsen för hur det är att leva med hälsoångest och därmed på ett bättre sätt kunna bemöta samt hjälpa personer som lider utav detta. / Living with health anxiety is complex because usually physical illness is not present. Instead it is a constant fear of having or going to have a severe disease. This is something that is extremely strenuous for the individual and is also strenuous for the healthcare system because the person with health anxiety often seeks medical attention. The aim of this study was to examine the experiences of people living with health anxiety. A literature study of narratives was applied, and six blogs were analyzed. The analysis resulted in three main categories and six sub-categories. The three main categories that emerged were:  That fear is constantly present and palpable; Trying to find ways to cope with the healthanxiety and keep themselves floating in the daily life; That others’ responses and approaches to the suffering individuals has a great impact on their wellbeing.This study aspires to increase the understanding of living with health anxiety and thus to be better able to respond to and help people who suffer from this.

This thesis explores the experience of reorientation from being in relationships with men to be in relationships with women. The study is based on semi-structured interviews with 8 women between the ages of 28-67 years old. The purpose of the study is to analyze the women’s narratives on this experience in relation to sexuality, relationships, embodiment and various norms associated with heteronormativity. The theoretical framework for the study is queer phenomenology and the interpretational work has been conducted with close reading combined with narrative analysis. The study shows that the women perceive themselves as freer within the lesbian relationship, because they experience that the lesbian relationship does not have to confirm heteronormative expectations to the same extent as a heterosexual relationship. Further this is also one of the main themes throughout the material and thus the thesis: the women sense, for example, that their bodies do not have to conform heterosexual norms for how they do, move or embody themselves. Within the study I argue that this perceived freedom could be understood in relation to the former heterosexual life as well as an overall insight to how power structures specifically between men and women works to subordinate women.

Children with neurodevelopmental disorders like Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) and/or Autism Spectrum Disorder (ASD) often suffer from variable impairments in language and pragmatic abilities. The purpose of this study was to investigate language and pragmatics in children with ADHD and/or ASD (D-group) compared with a control group with no diagnose (ND-group). 22 children with diagnose, 4 girls and 18 boys aged 9:4–13:6, and 26 children with typical development, 10 girls and 16 boys, aged 10:5–13:4 were tested with a battery of tests concerning language and pragmatics. Their parents filled in a questionnaire regarding pragmatic abilities. The D-group performed poorer than the ND-group in all tests. Correlations were found between several pragmatic and language tests results in the D-group, and a few correlations were found in the ND-group. Some tests were particularly difficult for the D-group. An attempt was made to find subgroups in the D-groups test results via cluster analysis, but without success. The results emphasize the need of routine speech-language pathologist assessment during diagnostic evaluation of children with neurodevelopmental disabilities. / Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och/eller autismspektrumtillstånd (ASD) uppvisar ofta mer eller mindre subtila svårigheter med språk och pragmatik. Syftet med föreliggande studie var att undersöka språkliga och pragmatiska förmågor hos barn med ADHD och/eller ASD (D-grupp) jämfört med en kontrollgrupp utan diagnos (ND-grupp). 22 barn med diagnos varav 4 flickor och 18 pojkar i åldrarna 9:4–13:6, och 26 barn i åldrarna 10:5–13:4 rekryterades och testades med ett batteri av språkliga och pragmatiska tester. Deras föräldrar fyllde även i ett formulär om barnens pragmatiska förmågor. D-gruppen hade sämre resultat än kontroll-gruppen i alla tester. Korrelationer hittades mellan flera pragmatiska och språkliga testresultat i D-gruppen, och några korrelationer hittades även i ND-gruppen. Vissa test var speciellt svåra för D-gruppen. Ett försök att finna undergrupper i D-gruppens testresultat via klusteranalys gjordes även, men utan framgång. Resultaten understryker vikten av logopedisk bedömning som del i multiprofessionell neuropsykiatrisk utredning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka kristusgestaltningskaraktärer i de mest populäraHollywoodfilmerna med flest biobesökare i Sverige under 2018–2019. Uppsatsens besvararfrågor om vilka Jesus egenskaper gestaltas hos protagonisterna i de valda filmerna och på vilkasätt filmernas narrativ relaterar med kristologi. Frågeställningarna besvaras genomkaraktärsanalys av protagonisterna och dess jämförelse med Lloyd Baughs kriterier förkristusgestalt och Tomas Axelson forskning kring ämnet kristusgestaltning. Analysen visar attalla de valda filmerna relaterar till Jesus liv och Kristus egenskaper representeras hos derasprotagonister på olika sätt och beroende på den fiktionella världen och filmens genre. Dettamedför att egenskaper betonas och beskrivs på olika sätt, vilket utskiljer egenskapernasrepresentation båda i kvalitet och kvantitet. Filmerna har valts utifrån dess popularitet i Sverigeoch baseras på Svenska Filminstitutets statisk under 2018–2019. Utifrån statistiken valdesföljande filmer: Lejonkungen (2019), Avengers: Endgame (2019), Star Wars: The Rise ofSkywalker (2019) och Joker (2019).

Självskadebeteende innebär icke-suicidal självskada på den egna huden eller icke- dödliga handlingar som självmordsförsök och överdosering. Bland tonåringar och unga är prevalensen särskilt hög, och det är av vikt att veta hur sjukvårdspersonal kan bli bättre på bemötande för att hjälpa dessa personer i en många gånger svår livssituation. Syftet med studien var att beskriva hur unga personer upplever vård i samband med självskadebeteende. Självbiografiska texter i två icke-fiktiva böcker analyserades med kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv och manifest ansats. Resultatet visade i hög grad att unga varken upplevt att de har blivit sedda eller fått vård. De utsattes många gånger för ett bestraffande maktsystem där de i underläge utsattes för övergrepp, många gånger med ökat självskadebeteende som följd. De upplevde ensamhet, rädsla och många gånger en osäkerhet hos vårdpersonal. I resultatet framkom också positiva upplevelser där de unga känt sig sedda och fått vård. I denna del har de känt sig sedda som personer med unika behov, de har känt omsorg från personalen och de har blivit bemötta med respekt och vänlighet. Studien visar på betydelsen av ett etiskt förhållningssätt i bemötandet av patienter med självskadebeteende. Grundpelarna i bemötandet är acceptans och tilltro till individens förmåga att integrera sin person i den verklighet de lever i.

I en globaliserad och mångkulturell värld ser vi ett behov av att undersöka hur interkulturell kompetens kan utvecklas genom historieämnet. Det interkulturella uppdraget ses som nödvändigt för att människor interagerar i en mångkulturell miljö. Vi har i detta arbete undersökt om och hur lärare uppfattar interkulturalitet i förhållande till historieämnet. Arbetet kretsar i stora drag kring tre frågeställningar som berör lärarnas uppfattningar om interkulturell kompetens, ifall styrdokumenten fungerar som stöd eller begränsning för uppdraget, samt hur en konkret undervisning kan se ut enligt lärarna.  Syftet med arbetet är att få en insikt i lärares uppfattningar om interkulturell kompetensutveckling genom historieämnet. Vi har genom arbetets gång utgått ifrån teori som innefattar narrativ kompetens, historiemedvetande och interkulturell historisk kompetens. Utifrån teori och tidigare forskning har vi format intervjufrågor där ambitionen har varit att ta reda på lärarnas uppfattningar om ämnet. Studiens metod har utgått ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I resultatdelen redovisar vi lärarnas uppfattningar och sammanlänkar dessa med resultat från teori och tidigare forskning. Lärarna är samstämmiga om hur undervisningen kan se ut för att främja interkulturell kompetens genom historieämnet. Lärarna anser det interkulturella uppdraget vara svårt och är oeniga om hur styrdokumenten fungerar som stöd eller begränsning för främjandet av interkulturell kompetens i historieämnet. Avslutningsvis diskuteras vårt resultat och förslag ges på hur framtida forskning kan ta avstamp i vårt arbete för att nå slutsatser som är mer fördjupade och generaliserbara.