This ethnological bachelor level essay investigates how the travel and film industry portrays women travelling alone, and the possible effect that portrayal has on women who might be prone to do just that. My thesis is that some established truths are hinted at when it comes to both travel advertising and Western popular culture, such as the classical vagabond being a man. Is this the case? If so, how are these “truths” perceived by women who also like to travel? Looking for the answer I have studied the world’s 20 most popular movies portraying lone travellers as well as the advertising for solo travelling from Sweden’s largest travel agencies. Additionally, I have made a poll among over 50 women (in 6 Facebook groups) and interviewed 10 female travellers about their views on the subject. The results of the study show that there seem to be a pattern where both Western movies and the Swedish tourism industry reproduce the image of the male lone traveller much more than the female equivalent. Also, this seems to have various negative effects on women who want to – or could have wanted to – travel the world by themselves.

Syftet med denna studie är att med narrativet i fokus undersöka hur fem sjuksköterskor ser på sittarbete och hur de navigerat sig igenom det under COVID-19 pandemin. Det empiriska materialetbestår av semistrukturerade kvalitativa intervjuer som hölls med fem sjuksköterskor som alla vårdatcovidpatienter. Materialet analyserades genom tematisk narrativ analys och strukturell narrativ analys.Den tematiska analysen identifierade ett antal övergripande teman i sjuksköterskornas berättelser;bakgrund, tillbakablickande, nya arbets- och förhållningssätt, kollegialt stöd, samarbete ochreflektioner samt ovisshet och kunskapsbrist. Sjuksköterskornas berättelser har analyserats genombegreppet meningsskapande samt med Labov och Waletzkys modell om narrativets struktur. Urresultaten framkom att sjuksköterskorna behövt orientera sig genom händelser de inte vetat hur de skaagera inom. För att orientera sig har samtliga informanter påbörjat en meningsskapande process för atttillmäta förståelse till situationen där berättandet haft en central funktion i att göra detta. / The aim of this study is to with focus on narratives examine how five nurses view their work and howthey’ve navigated through it during the COVID-19 pandemic. The empirical data consists ofqualitative semi-structured interviews with five nurses who have been caring for patients diagnosedwith COVID-19. The material was analysed through a thematic narrative analysis and structuralnarrative analysis. The results from the thematic analysis identified a number of general themesretrieved from the nurses’ narratives: background, retrospection, new modes for operation and approach, collegial support, teamwork and reflections as well as uncertainty and knowledge-deficiency. The nurses’ narratives have been analysed through the concept of sensemaking as well as Labov and Waletzky’s model about narrative structure. The results showed that the nurses’ have beencompelled to adjust to events that they lack previous knowledge within. In order for the informants toadjust, they have begun a sensemaking process to allot understanding of the situation in whichnarrating has played a central part.

I denna uppsats granskar jag dataspelsmediet, ett medium för interaktivt berättande, för att undersöka hur konstverk kan aktivera sin publik, om de tolkningar som konst inbjuder till kan ses som en sorts interaktivitet. Jag kommer att presentera olika teorier och koncept för att undersöka spel i allmänhet och dataspel i synnerhet: ludologi, ergodisk litteratur och cybertext, samt spel och lek som modell för kulturellt meningsskapande enligt Jacques Derrida. Jag tar upp rumsliga installationsverk som ett exempel på konstverk som ger betraktaren möjlighet till egna val, och tolkar två installationer utifrån de teorier jag presenterat. Jag diskuterar i slutsatsen vilka aspekter av dessa teorier som kan överföras till konst, hur de kan användas till analys och produktion av konstverk.

SammanfattningBröstcancer drabbar var nionde kvinna i Sverige och är den näst vanligaste dödsorsaken förkvinnor under 40 år. Självundersökning är en relativt enkel metod för att upptäcka tidigatecken på bröstcancer. Trots detta gör inte 63.8% av kvinnor mellan 20-40 årsjälvundersökning. Denna studie undersökte hur motivationen hos målgruppen påverkadesutifrån olika kommunikationsstilar, en narrativ och en didaktisk. Undersökningengenomfördes i form av framtagandet av två olika animerade informationsfilmer omsjälvundersökning. Resultatet visar att bägge filmerna ökar motivationen hos respondenternamen att den narrativa filmen ger störst effekt. Motivationen påverkar även hur lätt eller svårtrespondenterna tycker att det känns att genomföra självundersökning, varpå vid högremotivation visar resultatet att det upplevs lättare att genomföra. Slutsatsen som dras för dennastudie är att en narrativ kommunikationsstil är att föredra för att öka motivation hos kvinnormellan 20-40 år, samt att filmen bör återfinnas i sociala medier och kan då fungera som entrigger för ökad motivation. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Det har blivit allt viktigare för företag idag att tillgodogöra alla intressenters intressen. Samtidigt ställs det högre krav från myndigheter för att säkerställa att organisationer är hållbara från ett perspektiv av miljö, sociala sammanhang och bolagsstyrning. Detta har medfört att organisationer också lagt allt större vikt vid rapportering om vad som kommit att kallas Corporate Social Responsibility (CSR). Denna typ av rapportering och redovisning syftar till att öka transparens hos bolag för att tydligare belysa påverkan på omgivningen och dess intressenter. Tidigare studier på området har visat att företag utnyttjat detta tillfället för egen vinning genom att påverka bilden av företaget åt ett önskvärt håll, istället för en objektiv redogörelse av verksamheten. Den här studien avser att kvalitativt undersöka hur kommunikationen hos ett företag i en koldioxidintensiv bransch kan se ut. En tematisk analys har utförts på uttalanden från en av företagets hållbarhetsredovisningar i syfte att öka förståelsen för den narrativa kommunikationen. Dessa uttalanden och kommunikationsval diskuteras sedan utifrån ett intressentperspektiv. Studien fann att bolaget använder sig av retrospektiva resonemang då defensiviteten är låg och prospektiva resonemang vid interna initativ där offensiviteten är hög. Utöver detta återfanns även symboliska uttalanden. Resultaten tyder på att företaget använder olika typer av uttalanden för att hantera legitimitetsfrågor mot sina intressenter.

This study deals with the issue of dissemination of information during wars and conflicts, more precisely the occupation of Norway with a key focus on the chain of information to Sweden. During the Second World War and the occupation of Norway, all foreign representation became banished and all diplomatic relations were referred to Berlin. Thus, all embassies and consular activities seized to exist. All but the Swedish consulate. A unique information passage, therefore, remained between Sweden and the occupied Norway. While this was happening, the struggle for interpretive precedence roared between Swedish newspapers. The one with the newest and most concrete information could gain more readers and thus pursue their political agenda. Three major Swedish newspapers have been used in this study: Dagens Nyheter, Aftonbladet, and Svenska Dagbladet. Two theoretical frameworks have been used to understand, interpret, and analyze the source material. The first deals with diplomatic functions and was developed by Stuart Murray. The second deals with strategic narratives and was developed by Laura Roselle, Alister Miskimmon and Ben O’Loughlin. The result of this study can be summarized as follows, the diplomatic function of the reports from the Swedish consulate in Oslo is in majority of traditional character, in the essence that it was for high-ranking officials by high-ranking officials. Although most reports were traditional, some messages addressed actors such as the Swedish church but also the Swedish press directly. The consulate verified and denied information that had been published in the Swedish newspapers. The strategic narratives that emerged from the newspapers witnessed a mild attitude at the beginning of the war and a more critical at the end. Only Aftonbladet pursued an anti-Bolshevik stance initially while the other two papers had a more concerning coverage about the Norwegian situation. The relationship between the consulate and the press can therefore be explicitly established with this study, while more work needs to be done before a conclusion can be drawn.

No description available.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att ta fram ett forskningsunderlag för hur vi somframtida historielärare kan arbeta i vår undervisning för att utveckla elevers interkulturellakompetens. Frågeställningen till vår kunskapsöversikt är vad tidigare forskning säger omhistorielärares metodiska arbete för att utveckla elevers interkulturella kompetens.Vårt resultat har visat att arbetet med interkulturell kompetens är nära kopplat tillhistorielärares arbete med att utveckla elever historiemedvetande. Genom attoperationalisera ett historiemedvetande med de narrativa komponenterna att erfara, tolka ochorientera och ställa dem i relation till den interkulturella kompetensens tre dimensionerkunskaper, färdigheter och attityder, kan lärare utveckla ett metodiskt ramverk för att tydliggöraen interkulturell kompetensutveckling i sin undervisning. Vårt resultat har också visat atthistorielärare kan arbeta normkritiskt med skolans centrala innehåll och läroböckershistoriska innehåll och på så sätt synliggöra etnocentriska tendenser i historiska narrativ.Forskning har även visat att ett systematiskt arbete med att öppna upp historiska berättelseroch låta elever tolka dem genom olika kulturella perspektiv kan bidra till en interkulturellkompetensutveckling.I vår slutsats konstaterar vi att det finns ett flertal metodiska förhållningssätt somhistorielärare kan använda sig av för att bidra till elevers interkulturella kompetens genomhistorieundervisningen. I diskussionen reflekterar vi över de svårigheter och utmaningarsom finns med interkulturell historieundervisning, där vi bland annat belyser en brist påforskning där interkulturell kompetensutveckling har undersökts i klassrumsmiljöer. Viavslutar detta arbete med att presentera ett framtida examensarbete där vi avser att göraempiriska fältstudier för att ta reda på hur historielärare arbetar för att främja eleversinterkulturella kompetensutveckling i sin undervisning.

The purpose of this historical didactic investigation is to study whether there is a connection between emotional dimensions and the development of narrative competence. The question is whether the emotional dimension is an important aspect of this ability and a prerequisite for creating meaningful and developing history education. Research on the subject is relevant as the emotional dimensions is most often impaired or forgotten in both history education and historical didactic research. The research in this study is based on Rüsen's theory of narrative competence and Nussbaum's emotional theory. The emotional theory is used to contribute to understanding emotions and how emotions can affect value assessments. To gather empirical data, senior high school students were assigned a task to write a historical narrative using historical sources. A narrative analysis and a three-level content analysis have been applied to identify and analyse students’ expressions of emotional dimensions and narrative competence. The conclusions of the study indicate that emotional dimensions is significant and can develop narrative competence that are meaningful. The study shows that students who use more expressions for emotional dimension, also demonstrate more developed narrative competencies. It is noteworthy that some students without significant narrative competence use developed expressions of emotional dimensions. Which may indicate that lack of knowledge is compensated by one´s own experiences and emotions. Emotional dimension is fundamental abilities: how to listen, understand the feelings of others, and knowing how to communicate and promote mutual respect is very important. It is a way of gaining self-knowledge, self-control and expressiveness. The emotional dimensions is undoubtedly a dimension of human life that should be highlighted.

This degree project was written within the framework of the teachers’ programme at Malmö University, with a specialisation in the subject of history. The project deals with teachers’ views on narrative film as a tool for teaching history. The empirical research was conducted in the form of qualitative interviews with three history teachers in southern Sweden. The purpose of the study was to enquire as to how history teachers implement film as a tool in history teaching at upper secondary level. The theories used to analyse the interviews were mostly restricted to the German hermeneutic tradition and the concepts of historical consciousness, historical culture and uses of history. This study found that history teachers use films to a wide extent and for varied purposes. Common strategies include using film to raise interest in the subject, using film to analyse uses of history and using film as a basis for source criticism. All of the teachers interviewed pinpointed the many pitfalls of using films in history teaching without a clear purpose; however, they all used films to some extent and found support for doing so in the national syllabus for the subject of history in Sweden. Conclusively, films can be a useful tool for teaching history; however, one must be aware of the pitfalls of doing so aimlessly and without clear intent.