SammanfattningStudiens syfte är att undersöka föreställningar om dramapedagogik ur ett elevperspektiv i en svensk grundskola. En dramapedagog och elever i sjuårsåldern har observerats och intervjuats. För att uppnå syftet med studien ställs följande frågor:-Hur beskriver och framställer elever och lärare de dramapedagogiska aktiviteter och processer de gemensamt deltar i? -Vilka betydelser tillskriver elever och läraren de dramapedagogiska aktiviteter och processer de gemensamt deltar i? -Hur kan detta förstås ur ett narrativteoretiskt perspektiv? I studien används narrativ analys och sociomateriell ansats för att analysera och förstå föreställningar om dramapedagogik. Genom att fokusera elever och lärares processer i undervisningen och i dessa inkludera det inflytande materialitet har, konstrueras narrativ i tät förbindelse med - Rum, Kropp och Tillblivelse – och där fiktionella rum ges en central betydelse. Studiens resultat visar att dessa narrativ erbjuder elever möjlighet att bli till på andra sätt än att socialiseras in i önskvärda beteenden. Erbjudanden som kan handla om att bli till som aktör med stort handlingsutrymme i samspel med andra aktörer, mänskliga och icke-mänskliga. Resultatet visar även att materiella ting kan fungera som broar men också som barriärer för elevers prövande i deras väg mot och inom fiktionen. / AbstractThe purpose of the study is to investigate conceptions of drama pedagogy from a student perspective in a Swedish elementary school. A drama educator and students at the age of seven have been observed and interviewed. To achieve the purpose of the study, the following questions are asked:-How do students and teachers describe and portray the drama pedagogical activities and processes they jointly participate in?-What meanings do students and teachers ascribe to the drama pedagogical activities and processes they jointly participate in?-How can this be understood from a narrative theory perspective?The study uses narrative analysis and socio-material approaches to analyze and understand conceptions of educational drama.By focusing students and teachers processes in teaching and including the influential materiality, narratives are constructed in close connection with - Room, Body and Becoming/meaning-making - and where fictional spaces are given a central importance. The study's results show that these narratives offer students the opportunity to become other than socializing into desirable behaviors. Offers that can be about becoming a performer with a great deal of agency in interaction with other performers, human and non-human. The result also shows that material things can function as bridges but also as barriers for students' trials in their path towards and within fictionKeywords: Drama in education, fictional spaces, narrative, actors-network theory, elementary school

Syftet med denna studie är att närma sig hur förskolan kan uppfattas ur barnens perspektiv vilket undersöktes med samtal som metod. Våra besök genomfördes under en period av två veckor där åtta barn på två olika förskolor deltog i enskilda samtal med oss. Sammanlagt deltog åtta barn i åldrarna tre till fem år. Med narrativet som teoretisk utgångspunkt ville vi lyssna på barnens berättelser om förskolan och utforska vad som synliggjordes i deras berättelser. I studien användes Franklins (1997) delad förståelse-modell som utgår från halvstrukturerade samtal där den som intervjuar följer en guide med så få förgivettaganden som möjligt och utan förbestämda frågor. På så vis kan intervjuaren vara mer öppen att förstå och tolka berättelsen ur den berättandes perspektiv. Studiens analysmetod har en induktiv ansats, vilket innebär att teorierna som används valdes efter att samtalen genomförts. Resultatet visade att barnen i studien främst uppfattade förskolan utifrån dess regler, sina relationer till pedagoger och andra barn. Pedagogens roll beskrivs utifrån två dimensioner; i rollen som omsorgsgivare och i rollen som den vuxen som fostrar barnet.

Tanken med denna praktiknära studie har varit att genom vårdnadshavares berättelser beskriva och skapa förståelse för hur ett barns placering i kommunövergripande särskild undervisningsgrupp relaterar till en inkluderande skola. Jag har fokuserat på frågeställningarna hur vårdnadshavare beskriver och upplever sina erfarenheter av barnets skolgång före, under och efter placeringen i den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen samt vilka hinder och möjligheter vårdnadshavarna sett vad gäller barnens skolgång. Som metod har jag använt kvalitativ forskningsintervju med narrativ ansats och fått möjlighet att intervjua åtta vårdnadshavare om deras erfarenheter. Dessa åtta vårdnadshavare har det gemensamt att de alla har ett barn som varit placerat i kommunövergripande särskild undervisningsgrupp. Det övergripande resultat som framkommit är att vårdnadshavarna känner en känsla av svek av inkluderingen av barnet i hemskolan där barnet inte mötts av de anpassningar som varit nödvändiga för en fungerande skolgång. Resultatet visar även på viktiga vändpunkter där placeringen i särskild undervisningsgrupp är en sådan. Vidare visar resultatet på en svårighet för barnen att återskolas till den ordinarie skolan. En slutsats som framkommit är att inkluderingsuppdraget är komplext och handlar om mer än var ett barn är placerat. Det handlar om vikten av tillhörighet och gemenskap men även om vikten att få samma rättigheter och samma förutsättningar.

Det mångkulturella samhällets ökade behov av interkulturell kompetens ställer krav på att eleverna ges möjlighet att utveckla denna kompetens i skolan och historieämnet är en viktig del i denna process. Tidigare forskning visar emellertid att bland annat historieläroböcker utgivna i enlighet med tidigare läroplaner har haft en tendens att exkludera vissa elever för att läroböckerna orienterats kring Sverige och svenskarna i narrativ som påverkats av den svenska historiekulturen. Sådana läroböcker bistår inte behovet av interkulturell kompetens. Syftet med examensarbetet är att undersöka innehållet i dagens historieläroböcker för gymnasieskolan med utgångspunkt från interkulturell kompetens. En av arbetets frågeställningar fokuserar till exempel på läroböckers narrativ och identifikationer, och huruvida de kan tänkas möjliggöra eller försvåra elevernas utveckling av nämnda kompetens. Historieläroböckers narrativ och påbjudna identifikationer undersöks avgränsat till läroböckernas avsnitt om folkhemmet och välfärdssamhället. Läroböckernas narrativ och påbjudna identifikationer undersöks därefter just i fråga om elevernas utveckling av interkulturell kompetens. För att uppfylla syftet undersöks tre historieläroböcker avsedda för gymnasieskolan. Först undersöks respektive lärobok avgränsat till temat folkhems- och välfärdssamhälleshistorien, detta för att utröna respektive läroboks narrativ om temat. Därefter sammanställs narrativen till ett övergripande narrativ som analyseras vidare, först med fokus på vilka identifikationer som påbjuds och därefter med utgångspunkt från interkulturell kompetens. Undersökningen visar på läroböckernas narrativa ensidighet och en kronologi i berättelsen om folkhems- och välfärdssamhälleshistorien, vilket talar för en linjär historieskrivning. Av undersökningen framkommer dessutom att elevernas utveckling av interkulturell kompetens lär försvåras. Avsaknaden av perspektivgivning och få möjligheter till tolkning är några aspekter som lär försvåra elevernas utveckling av interkulturell kompetens. Slutsatserna om undersökningen är att de undersökta läroböckernas narrativ uppvisar en ensidighet som begränsar perspektiv och också tolkningsmöjligheterna för de läsande eleverna, att de identifikationer som påbjuds inte talar om något särskilt som specifikt bidrar till utveckling av interkulturell kompetens och slutligen att elevernas utveckling av interkulturell kompetens försvåras snarare än möjliggörs av historieläroböcker avsedda för den svenska gymnasieskolan.

Upplevelsen av audiovisuella produktioner kan skapa fysiska reaktioner hos åskådaren då visuellt och audiellt tempo delvis är kopplat till människans fysiska puls. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur temporala aspekter av icke-diegetisk musik, och narrativ, tillsammans skapar en puls eller rytm, för att slutligen studera på vilket vis detta förhåller sig till den mänskliga fysiska vilopulsen i en animerad scen som porträtterar förlust. Arbetet grundar sig i teori kring berättargrepps tekniska och narrativa funktion, och belyser såväl kognitiva som retoriska aspekter av det audiovisuella mediet. Undersökningen utförs genom användningen av en serie kvalitativa och kvantitativa analyser, där ibland en kritiskt visuell retorikanalys. Resultatet visar att de temporala aspekterna av materialets olika komponenter avlöper i ett tempo som både ligger under och över mänsklig fysisk vilopuls. Dessvärre går det inte att med säkerhet går fastställa på vilket vis en summering av alla komponenter relaterar till den fysiska vilopulsen, eftersom upplevelsen av audiovisuella produktioner är subjektiva och således påverkar åskådare på olika vis. / The experience of audiovisual productions can create physical reactions in the viewer as the visual and audible tempo is partially linked to the human pulse. The purpose of the essay is to investigate how temporal aspects of non-diegetic music and narrative, together, in an animated scene that portrays loss, create a pulse or rhythm. This essay examines how this pulse or rhythm relates to the human physical resting pulse. The work is grounded in theory of the technical and narrative functions of storytelling, and illustrates both cognitive and rhetorical aspects of the audiovisual medium. The study is carried out through the use of a series of qualitative and quantitative analyses, including a critical visual rhetoric analysis. The result shows that the temporal effects of the various components of the material posess a rate that is both below and above human physical resting pulse. However, this essay summizes that it is not possible to ascertain in what way a summation of all components relate to the physical resting pulse, since the experience of audiovisual productions are subjective, and thus affect viewers in different ways.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och förstå berättelsestrukturen samt hur mottagaren upplever skillnaden i en reklamfilm skriven av AI i sättet som den fångar intresset. Studien har haft för avsikt att tillämpa en jämförelse av en reklamfilm skriven av AI med två reklamfilmer skrivna av människor. Genom att undersöka reklamfilmerna på djupet kan det framkomma om AI är tillräckligt kreativt som tekniskt hjälpmedel för att satsas på inom reklamproduktion. För denna studie har en kvalitativ narrativ analys utförts för att undersöka berättelsestrukturen i reklamfilmerna samt en kvantitativ enkätundersökning för att se hur reklamfilmerna fångar mottagarnas intresse och uppmärksamhet. Den narrativa analysen utfördes för varje reklamfilm med hjälp av en narrativ modell som består av olika steg att analysera. Av enkätundersökningen framkom det svar från 37 respondenter. Insamlat material från enkätundersökningen analyserades och blev visualiserat i olika diagram, samt genom en innehållsanalys för de öppna frågorna. Resultaten visade att reklamfilmen skriven av AI fångade intresset mer bland mottagarna. Slutsatsen är att det som skilde den AI-skrivna reklamfilmen mot de reklamfilmerna skrivna av människor var att den AI-skrivna reklamfilmen upplevdes som mer unik och nyskapande. Detta gör den AI-skrivna reklamfilmen mer kreativ till sin utformning och var troligen det som gjorde att mottagarna fångades mer av den än de andra två reklamfilmerna. En annan anledning till att den AI-skrivna reklamfilmen fångade mottagarnas intresse var att den hade tydligast narrativ struktur och där spänningen steg mer. Slutsatsen är att den AI-skrivna reklamfilmen fångade mottagarnas intresse mer eftersom den var unik, kreativ, spännande och hade en tydlig narrativ struktur. / The purpose of this study is to investigate and understand the story structure and how acommercial film written by AI is created, and how the recipient experience the difference in acommercial film written by AI in the way it captures the interest. By examining thecommercials in depth, it can be found if AI is creative enough as a technical tool to invest inadvertising production. The study was intended to apply a comparison of a commercial filmwritten by AI with two commercial films written by humans. For this study, a qualitativenarrative analysis was performed to investigate the story structure of the commercial films aswell as a quantitative survey to see how the commercial films capture the interest and attention of the recipients. The narrative analysis was performed for each commercial film using a narrative model consisting of different steps to analyze. The survey revealed responses from 37 respondents. Collected material from the survey was analyzed through a univariate analysis and visualized in various charts, as well as through a content analysis for the open questions. The results showed that the commercial films written by AI caught the interest more among the recipients. The conclusion is that what distinguished the AI-written commercial film against the commercial films written by humans was that the AI-written commercial film was perceived as more unique and innovative. This makes the AI-written commercial film more creative in its design and was probably what made the recipients more captivated by it than the other two commercial films. Another reason why the AI-written commercial film caught the interest of the recipients was that it had the clearest narrative structure and where the tension rises more. The conclusion of the study is that the AI-written commercial film caught the interest of the recipients in a better way because it was unique, creative, thrilling and had a clear narrative structure.

Det grekiska ordet för lärjunge är maqhth/j och innebär ungefär ’en person som går i lära hos en annan’. I vardagligt kristet tal syftar lärjungaskap på Jesu efterföljd eller att vara en god kristen, och begreppet är både centralt och komplicerat. Silence är en spelfilm från 2016 i regi av Martin Scorsese som handlar om förföljelsen av kristna i Japan under 1600-talet. Uppsatsens syfte är att utreda vad lärjungaskap är i Matteusevangeliet, för att sedan undersöka huruvida och på vilket sätt detta framträder i filmen, särskilt i relation till martyridealet. Bibelkommentarsverk samt exegetisk sekundärlitteratur om lärjungaskapets framställning i Matteusevangeliet används för att uttolka och ge perspektiv till evangelietexten. Ett filmvetenskapligt analysschema (särskilt anpassat till så kallad bibelfilm) används för att utreda filmens innehåll. Därtill används narrativ metod för att göra karaktärsstudier av en lärjunge i Matteusevangeliet (Petrus) samt en karaktär i filmen (Rodrigues). Hermeneutisk teori används för att förstå hur filmen och evangelietexten samverkar för att skapa ny mening åt varandra. Uppsatsens analysdel består av två kapitel: ett mer teoretiserande om Matteusevangeliet, och ett mer tolkande om filmen. Kapitlet som behandlar Matteusevangeliet är väsentligt för förståelsen av det nästföljande, då filmen presenteras genom Matteusevangeliet snarare än i jämförelse med det. I det första analyskapitlet presenteras några av de idéer om lärjungaskapet som går att utläsa från Jesu utsändningstal. Här analyseras också lärjungarna som grupp i relation till begreppen litenhet, blindhet och allmänhet, och en karaktärsstudie av aposteln Petrus presenteras. Detta kapitel påvisar att det förekommer två olika linjer av genom vilket lärjungaskapet framställs i Matteusevangeliet: en snävare och en öppnare linje. Den snävare linjen är mer elitistisk och förutsätter lidande, medan den öppnare är mer inkluderande och tillåter en annan nivå av felbarhet som en del av lärjungaskapet. I det andra analyskapitlet presenteras filmens handling, och en djupgående karaktärsstudie av huvudpersonen Rodrigues görs mot bakgrund av fynden från föregående kapitel. Detta kapitel påvisar att den bredare tolkningslinjen om lärjungaskapet i Matteusevangeliet är mest dominant i filmens framställning av lärjungaskap, men att båda linjer behövs för en fördjupad förståelse av filmens budskap. Kapitlet avslutas med en hermeneutisk reflexion som förstärker analysens slutsatser och vill mena att samtidigt som Matteusevangeliet bringar mening i filmen, så hjälper också filmen till att utforska Matteusevangeliet.

Competitive video gaming has become one of the fastest-growing sporting disciplines. Aspiring esporters face many challenges that can threaten their prospective career timespan, and lead to post-career difficulties. The objectives was to explore the career narratives of Swedish esports athletes. Three professional Counter-Strike: Global Offensive players were interviewed. Two of the participants were no longer active competitors yet still worked fulltime within the esports community. Narrative analysis was applied with the holistic-form structural analysis used. The analysis resulted in three types of narratives that are represented within the sink or swim typology: risk and gain, descent and gain, and slowly ascending. The findings revealed that all participants had, at times, disregarded important aspects of life, such as school, social relationships, and physical activity, to further their esporting careers. The esporters also indicated that they were, to an extent, cognizant of these inactions and sacrifices. The participants periodically used gaming to break away from stressors that took place in real-life, and they had all navigated through their careers unsupervised. Although the career pathways were unique to the individuals, it was possible to relate them to traditional sports career frameworks. Even though the three esporters endured many hardships throughout their careers, they were all happy as to how their lives developed and found their esporting careers to be meaningful life experiences.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett historiskt perspektiv undersöka tidskriften DramaForum. Med socialkonstruktionell ansats genomförs två delundersökningar, en narrativ och en diskusanalytisk, av tidningens plats i svenska dramahistoria. För det första tar studien del av redaktörens berättelse om omständigheterna runt tidningens start, livsålder och nedläggning. redaktörens berättelse analyseras med narrativ metod och presenteras i form av episk dikt med skaldens kommentarer. För det andra undersöker studien dramapedagogiken ur identitetsperspektiv och undersöker vilken syn på dramapedagogiken som speglas i inledarna till DramaForum. Studien analyserar diskurserna som träder fram i tidskriftens inledare och beskriver/skapar dramats identitet i Sverige 2004-2016. Studien drar slutsats att dramats identitet framstår som en syntes av olika delar: Stridslysten Kämpe, Färgrik Växthus, Allkonstverk och Demokratins Röst. Ämnets mångfalld, starkapersonligheter och förgrundsgestalter, brinnande itresse för demokratiska frågor höjer dramats status och förstärker dramapedagogernas självbild. De framstående diskurserna Dramats kamp, Dramats kraft, Färgrik drama och hinder på vägen kan kopplas till framträdande teman i redaktörens berättelse om svåra utmaningar, starka personligheter, dynamiska tiden, gemensamt arbete och intentionen att förändra världen till en bättre plats. Utifrån Hammaréns och Johanssons begrepp kan diskurser och teman i redaktörens berättelse vävas samman till en enhetlig bild av drama i Sverige under 2004-2016 och blir till "broar" som kopplar drama till den sociala. kulturulla och utbildnings-omvärlden.

Studien undersöker informella lärmiljöers betydelse genom att en gymnasieklass med 16 deltagande elever får möta tre narrativ kring övernaturliga fenomen, och sedan delge en egen upplevd eller hörd berättelse. Eleverna tilldelas ett verktyg för att ställa frågor kring existentiell kontext, och dessa frågor jämförs sedan för att undersöka lärmiljöernas betydelse. Undersökningen testar och utmanar vad religionskunskapen kan innehålla för ämnesstoff genom att pröva ett tematiskt lektionsupplägg kring övernaturliga upplevelser, samt genom att undersöka innehållet i elevernas narrativ. Lektionsupplägget består framförallt av en kvalitativ fallstudie som genomförs online via plattformen Zoom, men fallstudien innehåller även kompletterande kvantitativa frågor. Materialet har bearbetats kvalitativt (men med några kvantitativa inslag) utifrån en narrativanalys och en innehållsanalys. Resultatet har sedan analyserats genom bland annat narrativ teori, pragmatismen och socialisationsteorier. Resultat och analys visar att eleverna delade 21 olika narrativ som behandlade ett flertal områden av övernaturliga upplevelser, vilket kan bidra till undervisningsstoff och till insyn i elevernas plausibilitetsstrukturer. Majoriteten av berättelserna hämtades från elevernas primära socialisationsgrupper, och de flesta var självupplevda. Både temafrågorna som skapades i formell miljö och frågorna i mötet med elevernas egna narrativ tenderade att inkludera vad som existerar, snarare om varför eller hur det existerar. Vid jämförelse med tidigare forskning så liknar resultaten varandra kring: döden som ett vanligt förekommande tema samt betydelsen av primära socialisationsprocesser för eleverna.Innehållet i elevernas narrativ synliggör nytt undervisningsstoff som lärare kan använda sig av i religionskunskapsundervisningen, vilket kan inkludera narrativ identitet och potential till främjande arbete kring ökad tolerans för andra människors religiositet.