Syftet med denna studie är att undersöka hur några yrkesverksamma gymnasielärare i svenska arbetar med skönlitteratur i skolan i relation till de värden som skönlitteratur antas förmedla, såsom empati och medmänsklighet, samt hur detta påverkar vilka skönlitterära verk som används i litteraturundervisningen. Studiens syfte är också att undersöka hur dessa lärare tar reda på om skönlitteraturen faktiskt lyckas förmedla önskade värden till eleverna. Inledningsvis ges en kort bakgrundsbeskrivning av hur skolans uppdrag som fostrare av demokratiska medborgare har förändrats över tid till att idag snarare handla om att förmedla en specifik värdegrund. Detta ställer nya frågor om skönlitteraturens funktion och lärarens didaktiska avvägningar i samband med litteraturundervisningen. Teoretiska utgångspunkter som litteraturens legitimeringar, narrativ fantasi och deliberativa samtal sammanfattas. En redogörelse för tidigare forskning innefattar Gunilla Molloy, Eva Hultin, Malin Alkestrand och Gustav Borsgård som alla har gjort studier om litteraturundervisning, litteratursamtal och olika former av värdeförmedling i relation till skönlitteraturen. Studiens metod utgörs av en kvalitativ studie där två lärare på en folkhögskola och två lärare på ett gymnasium intervjuas. Analysen utmynnar i slutsatser som visar den stora behållningen av sådan skönlitteratur som ger möjlighet till perspektivbyte, tematiska diskussioner och kunskaper om samhället. Särskilt framhålls boksamtalens betydelse för att synliggöra olika värden och reflektera över mänskliga levnadsvillkor och erfarenheter. Studien avslutas med att slutsatserna diskuteras och jämförs med den tidigare forskningen och formulerar sedan frågor för framtida forskning om exempelvis ämnesövergripande arbete i litteraturundervisningen och specifika litterära genrers unika möjligheter att förmedla en värdegrund.

Studiens syfte är att bidra till kunskap om förskollärares föreställningar och diskurser om digitalisering och digital teknik samt hur dessa påverkar tillämpningen av digitala verktyg i förskolan. Studiens genomförande består av insamling av förskollärares skriftliga livsberättelser om digitalisering och digitala verktyg i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av narrativ teori med en socialkonstruktionistisk syn på berättelser för att få kunskap om förskollärares föreställningar och diskurser i relation till digitala verktyg och digitalisering i förskolan. Studiens resultat presenteras genom en sammansatt utsaga utifrån förskollärarnas livsberättelser samt en redogörelse för den analytiska grunden som den sammansatta utsagan baseras på samt diskurser som kunde urskiljas. Genom förskollärarnas berättelser kunde diskursen om den digitala teknikens potential urskiljas. Studiens resultat visar erfarenhet och kompetens gällande digitala verktyg i undervisning har en positiv inverkan på dess implementering som en integrerad del av undervisningen. Det är därför viktigt att förskollärare ges möjlighet till erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling för att kunna integrera och nyttja den digitala teknikens potential.

I traditionella narrativ finns det oftast en förutbestämd berättelse, saker som ska hända och idéer för karaktärsutveckling. I rollspel kan lösa idéer och premisser finnas, men mycket växer fram under spelens gång när spelare interagerar med spelvärlden och med varandra. Detta fenomen kan beskrivas med begrepp som emergent narrativ och kollaborativt berättande, då det senare kommer användas för studien då fokuset ligger på samarbetet deltagare emellan. Denna studie ämnar undersöka hur kollaborativt berättande påverkar narrativet i rollspel, med fokus på bordsrollspel, lajv och textrollspel. Detta görs genom observationer, textanalys och intervjuer. Målet med studien är att hitta eventuella kopplingar till traditionella narrativ, hitta några faktorer som hjälper det gemensamma berättandet och skapandet, och öppna upp för vidare forskning om den stora värld som skapas om man bejakar och bygger på varandras idéer. Faktorerna som hittades var bland andra hanterandet av tid och rum, hur karaktärerna spelades, rollspelsformernas tillgångar och begränsningar och hur kommunikationen sköttes mellan deltagarna.

In this essay I discuss the occurrence of religious experiences from a psychological- and constructionist point of view. To be more precise I am interested in the presence of God. Why some people experience Gos as present, while he is deemed absent and irrelevant according to others. In search of an answer I have turned toward Tanya Luhrmanns research regarding the upkeep of ones ”faith frame” as well as the importance of religious narratives. Based upon my own compilation of previous research studies, tied to a theoretical analysis of Alices religious experience, I have found that we are all able to (1) experience narrative transportation, (2) absorb the content of religious narratives, and (3) live in alignment with our personal paracosm. These three are accomplished through a variety of cognitive-, psychological- and narrative mechanisms. And as so I put forth and advance the following proposition. Perhaps our experiences of Gods presence, including Alices, can be understood as the result of our human ability to live our lives in stories. While our experiences of Gods absence and irrelevance can be viewed through its complexities

The purpose of this study is to examine how the narration between Swedish and British textbooks in history differs, with focus on the era of the Cold War. This study will also examine how the narration between countries has developed in history textbooks between 1959 and 2020, with three textbooks from each country. One textbook from Sweden and Britain written at the beginning of the Cold War, one from each country at the end of the Cold War and finally one from each country written in modern time for a retrospective view on the era. From what this study has concluded is that Swedish and British textbooks in history does differ in the earlier history textbooks with Sweden having a focus on a democracy narration during 1959 and 1996, but changes it's pragmatic neutrality story to a story of equality between the decades. The British history textbooks from 1963 and 1989 have in contrast a different focus, it's narration. During 1963 Britain has a variability story which develops into a prosperity story during the 1990’s. In the modern era of the 21-centuary, the textbooks from both Sweden and Great Britain share a similar form of narration, as both tell a history with focus on democracy and a latter form of the equality story.

Rollen som skolchef i Sverige idag innebär ett ansvar för att alla styrdokument förutbildningen följs. Det finns dock inga lagstadgade erfarenhetskrav för skolchefer.Huvudmannen för utbildningsorganisationen bestämmer vilka erfarenheter och kunskapersom skolchefen behöver. Denna studie fokuserar på yrkeslivsberättelser från tre skolcheferinom en förskoleorganisation som alla har pedagogisk bakgrund. Studiens syfte är attundersöka skolchefers berättelser om deras yrkesresa från pedagog till skolchef samt attanalysera de yrkesidentiteter som framträder. Studien tillämpar en livsberättelseansats ochanvänder sig av en narrativ teorigrund. Genom tematisk narrativ analys presenterar studien deenskilda yrkeslivsberättelserna i sin helhet. Därefter följer en jämförande analys av likheteroch skillnader mellan berättelserna utifrån teoretiska begrepp. Studiens resultat och analysger, i form av berättelser, en bild av skolchefernas yrkesresor från pedagoger till skolcheferoch de individuella yrkesidentiteter som framträder. Utifrån studiens gemensamma analys sesskillnader i vad som är mest framträdande för skolcheferna utifrån subidentiteter och vad sommotiverar dem. De gemensamma likheterna utifrån yrkesidentiteterna visar på att samtligarespondenter såg fördelar med sin pedagogiska bakgrund i sin roll som skolchef samt att deansåg att deras sociala relationer var viktiga för deras möjligheter att utvecklas. Dessutomfann studien att skolcheferna framträder som individer med stort driv. / The role of school superintendent (Swedish: Skolchef) entails the responsibility of assuring that all educational regulations are observed. There are however no specific requirements for the school superindentents background. The head of the educational organisation decides what previous experience the school superintendent should have. This study focuses on the work life stories of three school superintendents in a private preschool organisation, all with pedagogical backgrounds. The purpose of the study is to explore the superintendents’ stories about the journey from educationist to superintendent, and to analyse the professional identities that emerge. The study employs a life story method and uses narrative theory as its theoretical framework. Through thematic narrative analysis the study first presents each work life story as a whole. Then follows a comparative analysis of similarities and differences between the stories through theoretical concepts. The results and analysis of the study illustrates the work life journey of the respondents, from educationist to school superintendents, and the professional identities that emerge. The joint comparative analysis found the differences between the school superintendents included their sub-identities as well as their sources of motivation. Regarding similarities, the study found that all three respondents saw their pedagogical backgrounds as beneficial for their role as school superintendents. Other similarities included the importance of work relationships for their growth and development, as well as a shared characteristic of ambition.

The reason for this study is based on the premise that the era of High Cultures is perceived as an almost forgotten time that few remember or know something about. This study aims to investigate what textbooks for years 7-9 tell us about the first high cultures. Furthermore, the study aims to examine what is told as positive and what is told as negative in the textbooks' portrayal of the High cultures. The method used to conduct the study is qualitative narrative content analysis. The analysis is presented from five different perspectives: economic, political, cultural, social and from an environmental perspective. The content was further analyzed to account for what is presented as positive and what is present as negative. The results show that the three textbooks presented all perspectives on Mesopotamia and Egypt, but representations about China and the Indus culture is generally missing in the books. Only the textbook Historia 7-9 present a short paragraph about the Indus culture. The textbooks presented both negative and positive narrative about the High Cultures, however, the positive narrative is more prominent, and the High cultures are perceived as a bright and flourishing time. Based on these results, it was concluded that the textbook tradition is one reason why high cultures have fallen into a passive oblivion. This because modern history is given more space in the textbooks and because the textbooks present positive perspectives on the history of High Cultures, which is considered uninteresting by students as a negative perspective on history is found to interest students more. Lastly, the study showed that multiple perspectives and a critical aspect were missing in the textbooks.

Emergent narrativ är narrativ som uppstår genom interaktion med spelet. Det har undersökts hur framställandet av icke-spelar-karaktärer har påverkat immersionen, d.v.s. hur mycket spelarna lever sig in i spelet, i ett sådant narrativ. En rollspelskampanj har skapats i två versioner. I den ena versionen varr orcherna platta, våldsamma karaktärer som framställdes med syftet att enbart fungera som fiender för spelaren. I den andra versionen mötte spelaren unika orcher som alla hade egna utseenden, personligheter och mål.  Resultatet tyder på att framställandet av NPC:erna är viktigt och att bra NPC:er har en positiv effekt på rollspelet, men att detta beroende på andra faktorer kanske inte är en absolut nödvändighet. Framtida arbete bör syfta till att undersöka vilka andra faktorer som kan påverka samt sätta arbetet i en bredare kontext. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Uppsatsen analyserar C.S. Lewis bok Narnia - Häxan och Lejonet (1950), översatt av Birgitta Hammar (1959 publicerad av bokförlaget Bonnier Carlsen (2016) och Andrew Adamssons film med samma namn (2005). Syftet med studien är att studera vad som händer gällande karaktärer, miljö och tema i Narnias - Häxan och Lejonet, när en adaption sker mellan bok och film. Analysens resultat är att boken och filmen är två likvärdiga medier med minimala skillnader. De största skillnaderna som framgår är att filmen enbart har indirekta miljöbeskrivning, samt att man arbetat med ansiktsuttryck och musik för att förstärka vissa känslor i filmen. I undervisningssammanhang är Narnia - Häxan och Lejonet en lämplig berättelse att arbeta med, men valet av verk bör baseras på vad syftet med undervisning är.

Inom det kliniska arbetet för logopeder finns det behov av fler riktlinjer och bedömningsmaterial för att kunna bedöma flerspråkiga barn. Därför finns det även behov av mer forskning gällande flerspråkiga barns språkutveckling och mer information om flerspråkigabarn med språkstörning. Syftet med denna studie var att undersöka hur flerspråkiga svenskarabisktalandebarn introducerade karaktärer i muntligt berättande. Berättarförmåganundersöktes hos 20 svensk-arabisktalande barn med typisk språkutveckling i åldrarna 5:0-6:11och 9 svensk-arabiskatalande barn med språkstörning i samma ålder. Sedan jämfördes förmågan att introducera karaktärer mellan de två grupperna. Det undersöktes även om det fanns några skillnader mellan barnens förmåga att introducera karaktärer vid berättande på svenska respektive arabiska. Det granskades om det fanns samband mellan förmågan att introducera karaktärer och barnets ordförråd på de olika språken eller bakgrundsfaktorer, såsom exponering av respektive språk. Testet Multilingual Assessment Instrument for Narratives(MAIN) användes för elicitering av berättande till olika bildserier ur MAIN, där barnen vid ett tillfälle berättade på svenska och vid ett annat berättade på arabiska. Cross-linguistic LexicalTask (CLT) användes för att testa ordförrådet på båda barnens språk. Föräldrarna fick fylla i ett formulär med bakgrundsinformation om barnets språkutveckling och exponering för de båda språken. Vid jämförelse av barn med respektive utan språkstörning sågs en statistisk signifikant skillnad mellan hur barn med typisk språkutveckling introducerar karaktärer på svenska jämförtmed barn med språkstörning, men denna skillnad sågs inte vid berättande på arabiska. Däremot vid jämförelse av barnens förmåga att introducera karaktärer på arabiska respektive svenska, hos både barn med och utan språkstörning, framkom ingen skillnad mellan barnens förmåga att introducera karaktärer på arabiska respektive svenska, vilket kan tolkas som att förmågan att introducera karaktärer inte skiljer sig mellan språken. Vid introduktion av karaktärer använde både barnen med respektive utan språkstörning för det mesta substantiv (och inte endastpronomen eller ändelser) vilket visar på att de hade förståelse för att de måste introducera karaktären explicit och lexikalt för att lyssnaren ska förstå. Dock behärskade barnen ännu inte fullständigt användningen av den korrekta formen, dvs. obestämda nominalfraser, vid introduktion av karaktärer. Hur barnen valde att introducera karaktären hade även ett samband med karaktärens roll i berättelsen, animacitet, samt barnets grammatiska förmåga och ordförråd i språket som de berättade på. / In the clinical work of speech and language pathologists, there is a need for more guidelines and assessment materials to be able to assess multilingual children. Therefore, there is also a need for more research on multilingual children's language development, especially multilingual children with language impairment. The purpose of this study was to investigate how multilingual Swedish-Arabic-speaking children introduce characters in oral narratives. Storytelling abilities were examined in 20 Swedish-Arabic-speaking children 5:0-6:11years of age with typical language development and 9 Swedish-Arabic-speaking children with language impairment of the same age. Specifically, the ability to introduce characters was compared between the two groups. Potential differences between Swedish or Arabic were also investigated and whether vocabulary knowledge in the two languages or exposure had an impact on character introduction. The Multilingual Assessment Instrument for Narratives (MAIN) was used to elicit storytelling with different picture sequences, at one test meeting in Swedish and at another test meeting in Arabic. Cross-linguistic Lexical Tasks (CLT) were used to test vocabulary in the children's both languages. Parents filled in a questionnaire with background information on the child's language development and their exposure to the different languages. There was a significant difference between how children with typical language development and children with language impairment introduced characters in Swedish, but this difference was not seen in Arabic. The children's ability to introduce characters did not significantly differ between Arabic and Swedish, respectively, and this can be interpreted as the ability to introduce characters is transferable between languages. When introducing characters, both children with and without language impairment used mostly lexical phrases (and not just pronouns or verbal inflection), indicating that they had an understanding that they must introduce the character explicitly and lexically in order for the listener to understand. However, the children had not yet fully mastered the use of the correct form, i.e. an indefinite noun phrase, when introducing characters. How the children chose to introduce the character was also influenced by the character's role in storytelling, animacy, and the child's grammatical ability and vocabulary in the language they were telling the story in.