Studien visar att natur, friluftsliv och människor på omslaget av Utemagasinet konstituerats över tid på olika vis. En markant tilltagande poseringstendens framställer sedan millenniumskiftet individen allt oftare ensam centralt i bild, tillgängligt leende, aptitligt ung och vacker, viril och fertil, och vit. Samtidigt som helbilder alltmer känns som halvbilder, och halvbilder som närbilder. En utveckling påverkad av hur textpuffar ramar in människor och ansikten.      De sista 5 åren har även naturen drastiskt försvunnit eller kraftfullt reducerats från nästan hälften av omslagen. Skärpedjupet sätter fokus på individen, den metrosexuella och leende sfinxen, och lösgör henne därmed ur landskapet genom att bakgrunden suddas ut. På så vis avlägsnas friluftsmänniskan allt mer naturen och friluftslivet friställs sitt ursprung. Liksom individen som självexploaterande prestationssubjekt tycks utlämnad åt en situativ senmodern tillvaro präglad av en eroderande kontext.           Utvecklingen indikerar starkt att Utemagasinet väljer en känslosfär på omslagen som mer påminner om reklambilder för exempelvis bindor, deodoranter och hårschampon. Något som ger oss skäl att begrunda vart naturen som sakralt eller sekulärt kontemplativt betydelsespelrum tar vägen och ifall förpackningen (omslagen) i någon mening är på väg att tillintetgöra sina egna rötter (naturen).

Forskning visar på att barn i dag är ute och leker i allt mindre omfattning än för 20 år sedan. I läroplanen för förskolan står det att förskolan skall främja barnens hälsa och välmående genom att locka till den lek och rörelse som krävs för att barnen ska kunna utveckla sin koordinationsförmåga och motorik. Lärandet skall ske i såväl inom- som i utomhusmiljöer, och i utomhusvistelsen skall barnen ges möjlighet att växla mellan planerad miljö och naturmiljö. I hur stor omfattning barnen på en förskola får vistas ute och i vilken typ av miljö skiljer sig nämnvärt mellan olika förskolor. Denna studie ämnar lyfta vilka olika faktorer det är som påverkar i hur stor utsträckning barnen på förskolor kommer ut under den dagliga verksamheten genom att svara på frågan: Vilka faktorer är det som påverkar förskolors utomhus- och naturvistelse? För att uppnå studiens syfte intervjuades sex stycken verksamhetsansvariga på sex olika förskolor angående deras uppfattningar och erfarenheter av detta fenomen. Undersökningen har utgått från den empirinära fenomenologin genom kvalitativa intervjuer med låg grad av strukturering som transkriberats och analyserats efter en fenomenologisk analysmodell. Resultatet av analysen visade att förskollärares syn på placeringen av förskolorna har betydelse för utomhus- och naturvistelsen omfattning, men det är inte den tyngsta faktorn. Vad för sorts gård förskolan har, hur den är placerad och utformad, samt vilken storlek den har spelar också in, då det visade sig att förskolor som har tillgång till bättre gårdar nyttjar dem oftare. Även förskolans tillgång till naturområden att besöka spelar in. Hinder som genomsyrar hela materialet är bristen på personal och stora barngrupper samt personalens utbildning. De faktorerna som identifierades som de med störst påverkan var dock personalens egna intressen och erfarenheter och huruvida det fanns någon så kallad "eldsjäl" som brann för naturen och utomhusvistelse, samt om förskolan i sig arbetade efter en särskild naturinriktning.

Den rådande föreställningen om naturvetenskap i förskolan handlar oftast om att pedagoger ska ta tag i, möta och lyfta fram barns frågor, för att naturvetenskap på så vis ska bli en naturlig del av vardagen i verksamheten. Syftet med min undersökning är att belysa de didaktiska möjligheter som finns i den oplanerade uteverksamheten i förskolan, och att öka förståelsen för hur interaktionsprocesser mellan pedagoger och barn kan påverka lärande och kunskap inom området naturvetenskap. Med hjälp av observationer av pedagoger har jag jämfört om det är någon skillnad mellan utedagar i skogen eller på förskolegården under oplanerade verksamhetstiden. För att få svar på hur pedagogerna kan använda sig av de spontana händelser och upptäckter barn gör till ett lärande kring natur har jag även utfört intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna tar till stor del vara på de tillfällen som uppstår i den oplanerade tiden till ett lärande och kunskap om naturen. Än tydligare är resultatet i skogen då hela miljön är en inspirationskälla och inga lekredskap pockar på barnens uppmärksamhet med sin närvaro. / The prevailing notion about natural-science in preschool often involves that a teacher should show, lift and highlight children’s questions for thereby become a natural part in the everyday activity. The intention with this study was to illustrate the didactic opportunities which are available in the unplanned time outdoors in preschool, and to increase understanding of how the processes of interaction between teachers and children can affect learning and knowledge in the subject of natural science. By using observations of teachers in preschool, I have compared whether there is any difference between days out in the woods or in the preschool yard during unplanned activity time. I also conducted interviews to find out how teachers can use the spontaneous experience and discoveries children make to learn about natural science. The results show that teachers in preschool take the opportunities that occur in the unplanned time to learning and to give knowledge of nature. Even clearer is the result at activities in the forest where the whole environment become a source of inspiration and when no play equipment attracts the children's attention with their presence.

Den större vattensalamandern är den största salamandern i Skandinavien. I södra Sverige är den knuten till det gamla kulturlandskapet med lövskogar, öppna ytor och små dammar som den kan leka i. Idag har detta landskapet krympt och den större vattensalamandern hotas av bland annat habitatförstörelse och igenväxning. På Näsby fält utanför Kristianstad, där man redan 1972 kunde konstatera att arten fanns, gjordes 2003 en inventering av större vattensalamander. Våren 2014 gjordes en återinventering för att ta reda på hur populationenser ut idag. Resultatet visade en negativ trend som kan bero på att vattennivån under de senaste åren har sjunkit i vissa av dammarna. Under inventeringen fångades totalt 47 större vattensalamandrar. För att ta reda på när och hur de inventerade dammarna har bildats studerades kartor och annat källmaterial för att se hur området förändrats sedan 1800-talet. De flesta dammarna är grävda av människor för olika sorters bruk under en period som sträcker sig ända tillbaks till 1700-talet.

<p>Under det senaste årtiondet har 97 % av den totala folkökningen tillkommit inom fem kilometer från kusten, främst kring storstadsregionerna. Tyresö kommun är en av Stockholms förorter. Kommunen har under åren köpt loss tomter i ett kustnära område vid Tyresö strand. Ekologigruppen ab har på uppdrag av kommunen gjort bedömningar av områdets naturvärden såväl som rekreativa värden. Bedömningarna är tänkta att kunna vila som beslutsunderlag för planering såväl som byggnationer i området. Utgångspunkter för uppsatsen är teorier, principer/begrepp och riktlinjer från främst bevarandeekologi, men även fysisk planering. Syftet med uppsatsen är att belysa konsekvenser som bebyggelse kan medföra på naturmiljön samt att utefter den förvärvade kännedomen ge rekommendationer för framtida byggnationer. Rekommendationerna fokuseras på områden som uppmärksammats som särskilt värdefulla/känsliga. De skyddsvärda naturmiljöer som identifierats är främst eklundarna och andra ädellövträd samt de grunda mjukbottnarna. Dessa miljöer kan skyddas och stärkas genom en god planering som bidrar till områdena begränsas intrång samt att man strävar efter att bevara en sammanhängande grönstruktur. De grunda bottnarna kan delvis skyddas genom en omlokalisering av planområdets befintliga båtklubb. Även de rekreativa värdena skulle stärkas genom båtklubbens flytt genom att vattenkontakten för allmänheten förbättras. Vattenkontakten och promenadmöjligheterna skulle även kunna stärkas av gångbryggor längs strandlinjen.</p> / <p>Over the past decade in Sweden, 97 % of total population growth has occurred within five kilometres of the coast, primarily round the urbanized regions. The municipality of Tyresö is a suburb of Stockholm and has, purchased land in a coastal region in Tyresö strand. Ekologigruppen ab was commissioned by the municipality to carry out an evaluation of the environmental and recreational values of the area. The evaluations are intended to form a basis for future planning and construction work. This essay is based on theories, principles/concepts/guidelines from the field of conservation-ecology and physical planning. The aim of the essay is to shed light on the consequenses that construction and development can entail for the environment and to make recommendations for future development on the basis on knowledge acquried. The recommendations will mainly focus on those areas which have been designated as being particularly valuable/sensitive. Such areas are primarily the oak-groves and other valuable deciduous trees as well as shallow water with soft bottom sea-beds. These environments can be protected and strengthened by appropriate planning which can help limit encroachment as well as promote efforts to preserve a coherent green-structure.The shallow sea-beds may be partly protected by relocating the areas boat club. Relocating the boat club would also enhance recreational values since it would provide the public with improved access to the water. Bridges along the shoreline would further enhance water-access and provide greater opportunities for walking.</p>

<p>This paper deals with relationship between irrigation and agriculture and conflicts within an irrigation system and as well between other stakeholders concerning the water. Irrigated lands are up to 2.5 times more productive compared to rain-fed agriculture. They are important element in the agriculture sector in Sub-Saharan Africa, and have been favoured by governments and donor agencies for their high rate of return. Without proper technical equipments or support negative impacts on the environment are linked to irrigation activities. Furthermore, a case study was made in Tanzania, Kiru Valley, regarding the tension between big scale and small-scale farmers as result from the water decline. The results demonstrate that the institutions do not have the power to solve the conflict. It is difficult to define the different stakeholders and the boundaries of the area that affect the amount of water in the valley.</p>

Teknik är en stor del av vårt samhälle i dag och barnen behöver få med sig grundkunskap i tidig ålder. Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med strävansmålen inom teknik i läroplanen för förskolan.  I undersökningen har kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts för att få en bild av hur arbetet med strävansmålen i teknik ser ut. Resultatet pekar på att pedagogerna är osäkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik är och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lära mer om teknik. Resultatet visade också att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhället inte arbetades lika aktivt med.

I denna uppsats undersöks Stockholms stads miljökommunikation. Undersökningen är uppdelad i tre huvudsakliga delområden, människan, natur och hållbarhet. Studien undersöker hur dessa konstrueras och kommuniceras i Stockholms stads miljöprogram 2016-2019. Metoden som använts för att analysera materialet är diskursanalys. Det teoretiska ramverket består av teorier kring mediers makt, konstruktionen av naturen och hållbarhet. Det empiriska materialet utgörs av Stockholms stads miljöprogram 2016-2019. Studien är avgränsad genom att brödtexten analyserats medan bilder och punktlisor uteslutits. Resultatet visar att naturen tillskrivs en stor betydelse och har ett ekonomiskt värde. En romantiserad bild ges av naturen, som en plats för återhämtning, hämta kraft ur och rekreation. Hållbarhet beskrivs som något som görs för människan snarare än för naturen. Människan tillskrivs en passiv roll, medan staden beskrivs som en aktiv beskyddare.

1916 infördes ett införselförbud för bisamråttan i Sverige, detta i kontext till ökad pälshandeloch inplanteringar av bisam runt om i Europa. En bisamråttekommité tillsattes 1938 för attutreda frågan rörande införselförbudet, därav denna studie. Genom en kvalitativ samt diskursivmetod har införselförbudet, mediediskursen samt utredningen som utgår från kommittén,studerats under perioden 1916–1942. Studien har visat på ett resultat av en varierandeargumentation där tre centrala huvudteman genomsyrat av ett fjärde har framkommit. De tretemana identifieras som tillståndsansökningar, utländska influenser samt ekonomi. Det fjärdetemat som genomsyrar hela studien är argumenten rörande införsel av den främmande arten,bisamråttan. Dessa läggs vidare i en bredare kontext och identifieras utifrån trehuvudargumentet, införselfrågan, skadegörelse samt ekonomi. Där en konstant argumentationrörande bisamråttefrågan visats över tid. Slutsatsen blir synliggörandet av statens makt övernaturen i relation till statens anspråk på att tillfredsställa ekonomiska behov i Norrland. / In 1916, a ban of import was issued on the muskrat in Sweden, in the context of increased furtrade and implantations of muskrat around Europe. A muskrat committee was appointed in1938 to investigate the issue of its prohibition, thereof this study. Through a qualitative anddiscursive method, the intrusion order, media dissertation and the inquiry based on thecommittee have been studied during the period 1916-1942. The study has shown a result of avaried argumentation in which three key main themes permeated by a fourth have beenemerged. The three themes are identified as license applications, foreign influences andeconomics. The fourth theme that permeates the entire study is the arguments concerning theintroduction of the foreign species, the muskrat. These are laid down in a broader context andidentified on the basis of three main arguments, question of import, damage and economics.Where a constant argument about the question of muskrat has been shown over time. Theconclusion becomes the visibility of the state's power over nature in relation to the state'sclaim to satisfy economic needs in Norrland.

Syftet med studien var att undersöka hur fritidshemslärare upplevde naturen och vilken betydelse den har för elevernas utveckling och lärande. Studien är kvalitativ och sex fritidshemslärare har intervjuats på sex olika fritidshem. När det handlar om vilken betydelse utevistelsen har för eleverna menade lärarna att sättet eleverna lär sig saker på var den största förändringen. I naturen lär eleverna med alla sinnen i kroppen vilket lärarna i studien var överens om ger en bättre inlärning. När lärarna svarade på hur de arbetar med utevistelsen i naturen var leken den gemensamma nämnaren. Leken kopplat till situation och upplevelsebaserat lärande med alla sinnen ger lärarna möjlighet att använda naturen som ett extra klassrum. Samtliga lärare berättade också att de arbetar kontinuerligt med utevistelse minst en gång i veckan. Hela utevistelsen genomsyras av elevernas förbättrade hälsa och hur lärarna upplevde ett större lugn hos eleverna. Alla saker som nämnts ovan var möjligheter som lärarna såg i utevistelsen. Det hinder som lärarna berättade om är personaltätheten i förhållande till stora elevgrupper. I praktiken betyder det att alla lärare