Abstract The purpose of my study is to examine how preschool children experience nature and how the educationalists at the preschool can make nature more exciting and support the children’s personal growth. I have also studied what the educationalists of the preschool do and what they can do to make nature more interesting and playful for the children. Observations and interviews have been conducted at a preschool in a small town. The preschool is situated close to nature, that is, close to a small forested area. I have chosen to conduct interviews and observations with a group of children that consists of six five year olds. Interviews have even been conducted with pedagogues that work at the preschool department. I have received positive response for my activities with the children. I consider that the children’s understanding of concept of nature has changed towards stronger connected to the concept of forest. The pedagogues at the preschool strive for spending time outside and they follow the curriculum that they incorporate into the daily activities of the preschool. I believe that possibilities exist to utilize the forested area even more by conducting gatherings and even longer periods of time outside. I consider that they are headed in the right direction. Keywords: Preschool children, nature, pedagogues, pedagogy outdoors. / Sammanfattning Syftet med mitt arbete har varit att undersöka på hur barn uppfattar naturen och hur pedagogerna på förskolan kan göra naturen spännande och utvecklande. Jag har även studerat vad pedagogerna gör och kan göra för att göra naturen intressant och lekfull för barnen. Undersökningsförsök och intervjuer har jag genomfört på en förskola i en mindre stad. Förskolan ligger nära naturen, d.v.s. nära ett mindre skogsområde. Jag har valt att föra samtal och observationer med en barngrupp bestående av sju femåringar. Jag har även gjort intervjuer med pedagogerna som arbetar på avdelningen. Barnen har gett mig positiv respons på mina aktiviteter. Jag anser att barnen har fått en annan uppfattning om begreppet natur och att det kan kopplas samman med begreppet skog. Pedagogerna på förskolan arbetar för att barnen ska vistas utomhus och de följer styrdokumenten som vävs in dagligen i förskolans verksamhet. Men jag anser att det finns ytterligare chanser att kunna utnyttja naturen ännu mer. T.ex. genom att genomföra samlingar och längre stunder i naturen. Jag anser att den studerade förskolan är på god väg till ett utvecklat samarbete med naturen. Nyckelord: Förskolebarn, naturen, pedagoger, utomhuspedagogik

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008.

Studiens syfte var att undersöka vilken rollutomhusmiljön har för barnens utveckling i förskolans verksamhet. Studien var upplagd i form av en enkätundersökning om vad förskollärare anser att utomhusmiljön bidrar med till barnens utveckling, vilka förmågor de anser att barnen övar på i utomhusmiljön samt hur förskollärare uppfattar att utomhusmiljön kan utvecklas i verksamheterna och hur den ideala utomhusmiljön kan se ut. Den metod som användes under arbetet i studien var en enkät som skickades ut online i grupper på sociala medier där medverkan var frivillig.  Studien utgår från Fröbels pedagogik där leken har en stor betydelse för barnens lärprocesser. Fröbel använde sig av olika så kallade lekgåvor och dessa lekgåvor är olika objekt som barnen fick möjlighet att använda sig av på många olika sätt. Målet med dessa lekgåvor var att barnen skulle utveckla förstående för olika begrepp som matematik, geometri och begreppsbildning. Fröbel var även intresserad av den botaniska trädgården och i förskolan får barnen tillgång till naturen med vistelse utomhus. Fröbels pedagogik lever kvar i även dag i våra kommunala förskolor, med inriktning att arbeta tematiskt och med naturen.  Studiens resultat besvarades med en kvantitativ analys för barn i ålder 1–3 och 3–6 och en kvalitativ analys för barn i ålder 1–3 och 3–6. Resultatet visade att grovmotoriken är färdigheten som utvecklades starkast i båda barngrupperna. Förskollärarnas ideal när det kommer till utomhusmiljön i förskolan är att de vill att förskolans gård ska vara barnanpassad för de olika åldrarna samt att det ska finnas skydd från väder och vind. En stor vegetation som erbjuder grönska i olika former är något som förskollärarna ansåg att det skulle finnas mera av. Materialet utomhus skall erbjuda barnen en utmaning i deras lärande, även att förskollärarna vill att förskolans gårdar skall kunna delas in för att kunna bedriva undervisning ute utan att bli avbrutna av andra barn och pedagoger.

Syftet med undersökningen var att försöka förstå om det fanns en koppling mellan uteförskolor och välbefinnandet.Vi valde två olika uteförskolor för att se hur de arbetade Vi möttes av harmoniska och tillmötesgäende barn och pedagoger.Med hjälp av studiebesök och intervjuer blev den här verksamheten mer bekant för oss.Vi fann att den fysiska miljön har stor betydelse för pedagogerna och barnenes välbefinnande som då gör dem positivt inställda till sitt arbete.Barnen upplevs av pedagogerna som glada, pigga och friska med en välutvecklad motorik och fantasi.

I denna undersökning har jag genomfört tre olika övningar i matematik i naturen med några förskolebarn i åldern fyra år för att ta reda på deras kunskap i räkning, jämförelseord och sortering. Mitt syfte var att se hur utvecklad barnens kunskap var i de av Gelman och Gallistels principer som övningen innehöll. Resultatet visade att barnen hade goda kunskaper i de övningar som utfördes. Den metod jag använde var att gå ut i skogen till en välbekant plats. Där fick barnen genomföra övningarna med hjälp av kottar, stenar, pinnar och löv.  Den erferanhet jag gjorde var att jag fick se att barnens kunskaper bland annt kunde visas med hjälp av deras sinnen och genom lek.

Syftet med vår undersökning var att beskriva pedagogers uppfattning om utomhuspedagogikens möjligheter och begränsningar samt hur utomhuspedagogiken påverkar barns fria lek i förskolan. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflexion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Förhållningsättet bygger på sinnlig erfarenhet som knyter an till ett förhållningssätt vilket borde vara ursprungligt för människan. Lek och lekfullhet är betydelsefullt i allt lärande och i barns värld och inom förskolans pedagogik är det svårt att skilja lek från lärande. I leken utforskar barnen sin omvärld, bearbetar intryck och erfarenheter och kommunicerar med andra. Genom leken utvecklas barn socialt, känslomässigt, motoriskt och intellektuellt. Leken är även viktig i barns upptäckande av sina förmågor och intressen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fyra verksamma pedagoger med utomhuspedagogik som inriktning. Utomhuspedagogik innebär för alla pedagoger i studien att inte bara gå till skogen en gång i veckan utan att man medvetet tar med verksamheten ut. Vi ser att pedagogernas uppfattning av utomhuspedagogikens möjligheter är att det blir färre konflikter mellan barnen, färre tillrättavisningar från pedagogerna, barnen får möjlighet till bättre motorik och kunskap om naturen. Utomhuspedagogiken begränsas enligt pedagogerna av barns ålder, utrustning, miljö och personaltäthet. Pedagogerna anser att utomhuspedagogiken påverkar den fria leken både inomhus och utomhus. Leken inomhus påverkas negativt när barnen har svårt att sitta stilla och inte vara högljudda vilket de tillåts när de vistas ute i naturen. Det leder till många tillrättavisningar från pedagogerna när barnen vistas inomhus. För att utomhuspedagogik ska kunna bedrivas i naturen krävs att barnen är vana och känner trygghet.

Denna uppsats studerar naturens påverkan på karaktärerna i Tove Janssons böcker Trollvinter och Pappan och havet. Utifrån ekokritik och begreppen pastoralen och den vilda naturen presenteras hur denna påverkan gestaltar sig samt vilka följder den får. Uppsatsen understryker vikten av att ta naturens roll i beaktande vid analys av karaktärerna, vilka bland annat erfar en ökad självständighet samt fördjupad självinsikt grundad i olika naturtyper.

Forskningen som lyfts fram i den här studien visar att vistelse i natur har positiv påverkan på barn när det gäller utbildning, socialt samspel fysik, psykisk hälsa samt stresshantering. Samtidigt tyder mycket på att barn idag har mindre kontakt med naturen idag då andra aktiviteter tar över samt att naturen för många idag är mindre lättillgänglig. Förskolan har en viktig del i barnens första möte med naturen, dock ser förutsättningarna olika ut för förskolor när det gäller tillgänglighet till naturliga miljöer. Syftet med undersökningen är att skapa större kunskap om innehåll i förskolans naturundervisning och om möjligheterna för förskollärare som arbetar i stadsmiljö att arbeta i och med natur. Genom frågeställningarna: hur det arbetas i förskolor med naturen enligt pedagogerna? vad är syftet med arbetet i och med naturen enligt pedagogerna? samt hur upplever pedagogerna att möjligheterna för att vistas i naturen inom förskolan är? Genom kvalitativa intervjuer har tre pedagoger på tre olika förskolor i stadsmiljö delat med sig av deras uppfattningar. Materialet har analyserats med hjälp av en teori som delar in lärandet i tre delar-kunskaps del (kvalificerande funktion), social del (socialiserande funktion) samt en individuell del (subjektifierande funktion). Resultatet visar att i arbetet med naturen ligger mycket fokus på kunskapsdelen både när det gäller hur pedagogerna talar om sitt arbete och vad deras syfte med arbetet är. Den sociala delen samt den individuella delen arbetas med i lite mindre utsträckning. När det gäller hur möjligheterna ser ut för vistelse i naturen enligt pedagogerna visar resultatet att det finns vissa saker som hindrar naturvistelsen så som tillgänglighet, stora barngrupper i förhållande till pedagoger samt ekonomiska aspekter. Dock visar resultatet också att pedagogerna är bra på att ta till vara på den natur som finns i närområdet.

I studien analyseras Det stora skogsäventyret (2018), Götes gammelskog (2018) och Första naturhjälpen tältar (2018). Böckerna är av skönlitterär karaktär varav den sista även kategoriseras som faktabok, och samtliga behandlar natur- och miljöfrågor. Syftet med studien är att undersöka hur de tre barnböckerna skildrar relationen mellan deras mänskliga karaktärer och naturen, och följaktligen vilka didaktiska möjligheter och implikationer sättet de framställs på kan tänkas medföra om boken används som ett läromedel. Då böckerna har gemensamt att de innehåller illustrationer är metoden en form av kvalitativ text- och bildanalys. Det teoretiska ramverket utgörs av tidigare forskning inom barnlitteratur och inom det tvärvetenskapliga forskningsfältet ekokritik. Analysen visar hur mänskliga, eller förmänskligade karaktärers natursyn kan tolkas i relation till varandra utifrån deras handlande i berättelserna. Böckernas protagonister visar sig ha en mer problematiserande relation till naturen i jämförelse med andra karaktärer. Vidare visar analysen att det finns schablonartade mönster i hur olika karaktärer framställs och agerar. Böckernas holistiska sammanhang, deras miljömässiga teman och förmedlade etiska och estetiska värden kan sägas ligga till god grund för undervisning inom hållbar utveckling i skolan, samtidigt som deras existens kan ses som ett svar på en samhällelig oro för klimatet och framtiden.