Mitt projekt är en animerad kortfilm där vi får följa ekollonet Acca och hennes dagliga rutiner. Vi ser henne gå från ung till gammal och hur förutsättningarna runt henne förändras. Examensarbetet är också ett utforskande för mig i en nyfunnen teknik och även ett undersökandeav hur en visuell kreatör kan hålla sin process mer hållbar och klimatsmart. / An animated short film in which we follow the acorn Acca through her daily routines. We watch her go from young to old and observe how the conditions around her change. The degree project is also an exploration for me in a newfound technique, as well as an examination of how a visual creator can keep their process more sustainable and climate-smart.

Examensarbetet handlar om hur förskollärare och barn använder naturen och naturmaterial i undervisningssituationer och i leken när de är utomhus, samt att barnen ska få förståelse för hur viktigt det är att ta hand om jorden vi bor på.   Studiens syfte var att ta reda på hur förskollärare kan främja barn att bli mer kreativa och få en förståelse för hållbarbarhetsperspektivet när det kommer till att använda sig av naturen och naturmaterialet i den planerade och fria leken utomhus. Vi har använt oss av tre frågeställningar, där den första avser vad naturen och naturmaterialet kan bidra med när det används i den planerade undervisningen och i den fria leken utomhus. Vidare ville vi undersöka vilka strategier förskollärarna använder sig av i barns lek när naturen och naturmaterialet används. Sist men inte minst ville vi undersöka hur barnens förståelse av att vara i naturen främjas ur ett socialt-, ekologiskt- och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv.  Metoden som använts är en semistrukturerad enkät som bestod av totalt 21 frågor, där 16 frågor var förkodade och 5 var öppna samt en textruta där respondenterna kunde skriva om det var något övrigt de ville tillägga. I vårt analysarbete har vi därefter analyserat alla svar och hittat olika teman som kopplades till våra tre frågeställningar som fick utgöra rubrikerna i resultatdelen.  Studiens resultat visade att förskollärarna tyckte att det var viktigt att använda sig av naturen och naturmaterial både i den planerade undervisningen och i den fria leken. Flera av förskollärarna använde sig av det här flera gånger i veckan. Förskollärarna belyste även hur de kunde se att naturen och naturmaterialet bidrog till att barnen blev kreativa, fantasifulla och lekte många olika lekar. Det framgick att flertalet av förskollärarna tyckte det var viktigt att man var närvarande och stöttade barnen i deras lek när det behövdes. Resultatet visade även att förskollärarna tyckte att det var viktigt att barnen fick kunskaper om hur vi kan ta hand om vår jord och hur naturen och naturmaterialet kan återbrukas ur ett hållbarhetsperspektiv.

Studien undersöker vad som format miljöengagemanget hos miljöaktivister samt hur den kunskapen kan användas för att öka miljöengagemanget i samhället. Fyra miljöaktivister med olika bakgrund har medverkat i kvalitativa intervjuer som kodades i teman. Intervjuerna analyserades i relation till ett flertal teorier inom bland annat miljöpsykologi. Resultatet visade på fyra övergripande teman, vilka var naturens betydelse, social påverkan, utbildningens påverkan och individens ansvar i samhället, som haft en avgörande inverkan på miljöaktivisternas engagemang. För att öka miljöengagemanget i samhället bör naturkontakt ske i en pedagogisk kontext som lyfter fram förståelsen av att vara en del av naturen, baserat på biosfäriska värden. / The study investigates what has impacted the environmental dedication of environmental activists and how that knowledge can be used to increase the environmental engagement in society. Four environmentalists with different backgrounds participated in qualitative interviews which were subsequently encoded in themes. The interviews were analyzed in relation to theories within, among others, environmental psychology. The results shows four main themes which were impact of nature, social impact, the impact of education and the individual's responsibility in society, that had a decisive impact on the environmental activists commitment. In order to increase environmental engagement in society, nature contact should take place in an educational context that emphasizes understanding of being part of nature, based on biospheric values.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur samernas natursyn och kulturella identitet har påverkats av 2018 års skogsbränder och kriser i förhållande till övriga samhället. I syftet ingår att undersöka hur renskötande samer påverkats av 2018 års skogsbränder samt vilken ersättning renskötare erhåller från svenska storsamhället. I syftet ingår även att ta reda på om hänsyn tas till sedvanerätten. Utifrån syftet har frågeställningar formulerats. En fallstudie har utförts för att få en bild av hur renskötare har påverkats av kriserna. En kvalitativ metod har tillämpats för att studera hur respondenterna tänker och känner efter 2018 års kriser. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en natursynsmodell som tillämpats som teoretisk tolkningsram. Resultatet visar att det förekommer ett flertal konflikter mellan samer och övriga samhället. Samernas livssyn och syn på naturen skiljer sig väsentligt från storsamhällets. Renskötare vill bevara renbetesområden och naturen intakt medan storsamhället generellt vill exploatera naturresurser. Storsamhällets vinstintressen går ofta före naturens bevarande och samernas och rennäringarnas intressen. Resultatet från fallstudien visar att berörda myndigheter har inlett ett ökat samarbete med samerna till följd av 2018 års skogsbränder och kriser. Samarbetet mellan samerna och myndigheterna har ökat förståelsen för renskötarna situation, vilket framgår av intervjusvaren. Myndigheterna tar sitt ansvar och samarbetar för att lösa eller dämpa konflikter mellan samer, renskötande samer och övriga samhället. Resultatet visar även att renskötare ser med oro på den pågående klimatförändringen som kan få negativa konsekvenser för rennäringen. Det gäller främst omfattande skogsbränder och torka som försvårar för renarna att hitta goda renbetesmarker inom sina ordinarie betesområden. Samernas sedvanerätt till renskötsel och markområden baseras på urminnes hävd, vilken regleras i rennäringslagen. Av undersökningsresultatet framgår att vinterbetesområden med hänglavar och marklavar måste bevaras för att tillgodose rennäringens behov. Renskötarna kommer att fortsätta med renskötseln och nyttja andra renbetesmarker denna vintersäsong i stället för de marker som brunnit. Samernas kulturella identitet har inte påverkats negativt utan snarare stärkts av motgångarna. Renen är renskötarens liv och så kommer det att förbli. Ingen ekonomisk hjälp har utbetalats till de renskötare som drabbats av 2018 års skogsbränder. Sametinget har dock begärt ersättning hos näringsdepartementet, som f.n. handlägger ärendet.   Utmärkande för denna undersökning är att ett ökat samarbete mellan myndigheter, samer, renskötare, markägare och övriga berörda har medfört ökad förståelse för renskötarnas situation, vilket framgår av intervjusvaren. Resultatet från fallstudien visar att myndigheterna och berörda markägare visar ett högt intresse och ansvarskänsla för naturens bevarande och renskötarnas situation.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn på förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick från kvalitativa intervjuer, insamlade berättelser från pedagoger med ett eget naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lärande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhållningssätt och hur de arbetar för att förverkliga läroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna såg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och även ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. Svårighet att skilja på lek och lärande belystes. Pedagogens uppgift att vara medagerande och medundersökande i barnens undersökningsprocesser framgick tydligt. Även aspekter på naturvistelse beroende på kulturell bakgrund och tidigare erfarenhet av naturvistelse framkom. Utsagorna kopplades till utvalda teoretiska begrepp hos John Dewey som tar upp betydelsen av att barn ska vara aktiva gentemot sin omvärld. Barn lär genom att göra, kommunicera, skapa, utforska, experimentera och reflektera i sociala sammanhang. Utsagorna analyserades även utifrån aktuell forskning om barn och natur. Naturmiljön ses som en neutral plats som möter barns olika behov. Detta framkom tydligt av resultatet samt den forskning som låg till grund för vår studie. Pedagogerna var eniga om att naturvistelsen och en medveten pedagogik i naturen tycks ha stor betydelse i grundläggandet av att skapa en känsla för naturen hos barnen och därmed en hållbar utveckling. "… det man tycker om är man rädd om! För framtiden".

Diss. (sammanfattning) Umeå : Sveriges lantbruksuniversitet, 2009. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med denna uppsats är att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrån lärarens syn på utomhuspedagogik och hur denna tillämpas. Uppsatsen bygger på en elev-enkät till elever från åk 1 till åk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lärare från samma skola som eleverna. Fyra intervjupersoner har svarat på frågor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillämpas. Enkätens frågor handlade om hur eleverna upplever utomhuspedagogiken. Resultatet blev att elevernas och lärarnas svar överstämmer väl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lärare tycker att det är bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det är en tillgång för alla att skolan har olika sätt att lära ut. Utom-huspedagogiken hjälper eleverna fram till kunskap från teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet. / The purpose of this paper is to study what students perceive of outdoor education from the perspective of the teacher's approach to outdoor education and how this applies. The essay is based on a student questionnaire to students from Year 1 to Year 5 and four structured inter-views with teachers at the same school as the pupils. Four interviewees responded to questions related to outdoor education and how it is applied. The survey questions focused on how students experience outdoor education. The result was that students and educators responses are in close harmony with each other and with the theory. The paper shows that most students and interviewed teachers think it is great to work with outdoor education and that it is an asset to all the school has different ways of teaching. Outdoor education helps students to knowledge from theory to practice and connect-ing the parts into a whole.

Denna essä handlar om ett dilemma på fritidshemmet när delar av verksamheten sker i naturen. Dilemmat handlar om svårigheter med att bedriva verksamhet utomhus och om utomhuspedagogik kan vara en metod för att öka förståelsen för naturen och uppfylla läroplanens mål. Syftet med essän är att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med verksamhet utanför klassrummet. Övriga frågeställningar belyser mina handlingsmöjligheter och om intresset hos eleverna har förändrats gällande utomhusverksamhet. Uppsatsen använder sig av essäskrivande som metod, vilket utifrån mitt dilemma ska få mig att reflektera med hjälp av litteratur och forskning för att kunna nå en djupare reflektion och se på mitt dilemma med nya perspektiv. Min essä belyser vikten av utomhuspedagogik och presenterar för- och nackdelar med att bedriva verksamhet utomhus. Essän förklarar vilka hinder som pedagoger kan uppleva när de använder utomhuspedagogik som metod för verksamheten i skolan och på fritidshemmet. I essän har jag tagit del av Anders Szczepanski, Patrik Grahn och Britta Brügges teorier om utomhuspedagogik. De förespråkar utomhuspedagogik som en metod för lärande och för att öka intresset för att upptäcka naturkunskap i dess rätta miljö. David Thurfjell anser att svenska medborgare har ett eget förhållande till naturen och Yusra Moshtat har arbetat med att få människor med invandrarbakgrund att uppskatta och lära känna naturen. Med hjälp av reflektioner har jag genom essän fått insikter i hur olika elever och pedagoger kan uppfatta naturen och vilka möjligheter/nackdelar utomhuspedagogiken medför. / This essay focuses on the dilemma in the after-school care when some of the activities take place in nature. The dilemma concerns the difficulties of having activities outdoors and if outdoor pedagogy can become a method to increase the understanding of nature and to meet the requirements of the curriculum. The purpose of this essay is to investigate the advantages and disadvantages of activities outside the classroom. The other research questions investigate my alternatives of action and whether the interest of students has changed regarding outdoor activities. The method used is essay writing which, based on my dilemma, will make me reflect with the help of research literature at a deeper level of reflection and look at my dilemma with new perspectives. My essay highlights the importance of outdoor pedagogy and presents the pros and cons of having outdoor activities. The essay explains the obstacles that educators can experience when they use outdoor pedagogy as a method for activities during school and after-schoolcare. In the essay, I have taken part of Anders Szczepanski, Patrik Grahn and Britta Brügge’s theories about outdoor pedagogy. They advocate outdoor pedagogy as a method of learning and to increase interest in discovering science in its proper environment. David Thurfjell believes that Swedsish citizens have their own relationship with nature and Yusra Moshtat has worked to make people with an immigrant background appreciate and get to know nature. With the help of reflections, I have gained insights through the essay into how different students and educators can perceive nature and what opportunities/disadvantages outdoor pedagogy entails.

Studiens syftar till att utveckla förståelse för idrottslärares friluftslivsundervisning inom idrott och hälsa. Studiens utgår från Biestas tre undervisningsfunktioner om kvalificering, socialisering och subjektifiering. Det bidrar med att undersöka vilket kunnande som idrottslärare vill förmedla till sina elever samt vilka värden, normer och attityder som idrottslärare också vill förmedla till sina elever. Intervjuer har genomförts med idrottslärare för att undersöka hur de uttrycker sig om kunnande, värden, normer och attityder gällande friluftslivsundervisningen. Sex idrottslärare deltog i studien och deras svar har sedan analyserat med hjälp av en tematisk analys för att få fram resultatet i studien. Resultatet visade att idrottslärare prioriterade att förmedla vidare värden, normer och attityder till sina elever i friluftslivsundervisningen. De förmedlade även kunnande som de ansåg som viktigt till sina elever men det var inte kunnandet som ansågs ha det största fokuset utifrån hur idrottslärarna uttryckte sig om deras friluftslivsundervisning. / The study’s aim is to develop an understanding of physical education teachers friluftsliv education in physical education. The study is based in Biesta´s three teaching functions of qualification, socialization, and subjectification. It contributes to investigating what knowledge physical education teachers want to convey to their students and what values, norms and attitudes physical education teachers also want to convey to their students. Interviews have been conducted with physical education teachers to investigate how they express themselves about knowledge, values, norms, and attitudes regarding friluftsliv education. Six physical education teachers participated in the study and their responses were then analyzed using a thematic analysis to produce the results of the study. The results showed that physical education teachers prioritized passing on the values, norms, and attitudes to their students in friluftsliv education. They also imparted knowledge that they considered important to their students, but it was not the knowledge that was considered to have the biggest focus based on how the physical education teachers expressed themselves about their outdoor education.

<p>Syftet med denna studie är att försöka reda ut hur utomhuspedagogiken används bland pedagoger på grundskolan. Vi vill ta reda på vilka uppfattningar pedagoger uttrycker kring utomhuspedagogik samt vilka syften och mål pedagogerna har med att undervisa ute.</p><p>Undersökningens resultat grundar sig på en kvalitativ studie där vi har tillämpat halvstrukturerade intervjuer på åtta pedagoger. </p><p>Undersökningen är även gjord på tre olika skolor i Sverige med olika socioekonomiska förutsättningar och olika fysiska miljöer.</p><p>Arbetet resulterade i att vi kom fram till att utomhuspedagogiken används bland pedagoger men dock väldigt sällan. </p><p>Syftet med utomhuspedagogiken bland pedagogerna har teoretiska utgångspunkter, de är alltså väl medvetna om hur metoden kan stimulera barns utveckling.</p><p>Något som framkom var att pedagogerna upplever mycket problematik kring utomhuspedagogiken vilket skapar ett stort glapp mellan teori och praktik.</p> / <p>The purpose of this thesis is to investigate and explain how outdoor pedagogy as a way of education is used by teachers in the elementary school. We want to find out what educationalists’ opinions are about outdoor pedagogy and what purposes and goals they think are associated with outdoor education.</p><p>The results of the investigation are based on a qualitative study where we have used semi-structured interview forms on eight elementary teachers. The studies were conducted at three different schools in Sweden with varying socio-economical and physical conditions.</p><p>In the thesis we concluded that outdoor pedagogy is being put into practice by many educationalists, but very rarely. The purpose of outdoor education among the teachers has a theoretic ground, which means that they are indeed aware of how the specific method can stimulate children’s development. Additionally the study showed us that teachers associate outdoor pedagogy with many inconveniences and problems, thus there is a big discrepancy between theory and practice.</p>