No description available.

<p>Syftet med arbetet var att undersöka vilka pedagogiska strategier olika lärare tillämpar för att främja elever i komplicerad lärandesituations sociala och kunskapsmässiga utveckling. Undersökningen syftade även till att belysa diagnosens betydelse och huruvida elevernas diagnos eller problematik påverkar val av åtgärd. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att genomföra nio intervjuer med lärare i den traditionella skolan och inom specialanpassade verksamheter för elever med varierande behov av särskilt stöd. Resultatet visade att samtliga lärares pedagogiska strategi och val av åtgärd utgick från ett individanpassat arbetssätt där motivation, struktur och material var viktiga utgångspunkter. Majoriteten av lärarna menade att en diagnos i sig inte har någon betydelse för den pedagogiska situationen, då elever med likartad diagnos har olika problematik. Slutsatserna av vår studie visade att lärarnas pedagogiska strategier och åtgärder såg högst individuella ut och skedde utifrån elevernas individuella behov, intressen och förutsättningar.</p>

<p>Forskning har påvisat ett samband mellan personer med neuropsykiatriska funktionshinder och kriminalitet. Aggression Replacement Training (ART) som förebyggande arbete har visat sig vara effektivt i syfte att reducera brottslighet. Tillämpning av metoden är dock inte vanlig avseende personer med neuropsykiatriska funktionshinder varför det inte finns mycket forsk-ning på området.</p><p>Syftet var att utifrån systemteori med fokus på Bronfenbrenners socialekologiska modell samt kognitiva behavioristiska teorier och social inlärningsteori teori beskriva och studera den ART- träning som ingår i grundsärskolans undervisning på Engelbrektskolan i Örebro kom-mun. Utifrån att en ny målgrupp med särskilda behov har identifierats är det angeläget att erhålla information om metodens eventuella effektivitet.</p><p>Författarna har valt att basera det empiriska materialet på kvalitativa intervjuer. I avsnittet empiri presenteras relevant material kring ART-träningen på Engelbrektsskolan. Fokus ligger på skolpersonalens upplevelser av eventuella effekter.</p><p>I analysavsnittet har författarna kopplat samman teori med empiri i syfte att producera ny kunskap. Konstateras kan att ART har haft vissa effekter, exempelvis avseende barnens för-måga att lösa problem verbalt.</p>

<p>Fokusera på det du är bra på och ordna med hjälp med det du är mindre bra på. Det är ett genom-gående tema i de svar jag fått på frågan om hur man som individ kan lyckas i karriären när man har koncentrationssvårigheter.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man med koncentrationssvårigheter kan komma in på arbetsmarknaden, stanna kvar där och ha en framgångsrik karriär enligt sin egen värdering. Frågeställningarna vad kan individen göra själv och vad kan omgivningen göra har varit uppsatsens fokus som har ett tolkande synsätt och narrativ metod. Berättelserna från människor som antingen själva har koncentrationssvårigheter eller arbetar med människor som det har analyserats med hjälp av teorier om motivation, stämpling och normalisering.</p><p>En slutsats från berättelserna är att positiva stimuli är viktiga för människor med koncentrationssvårigheter så att de jobbar med sådant som de tycker är stimulerande plus att man anpassar miljön och omgivningen efter deras individuella behov. En annan slutsats är att normen i samhället behöver ändras så att människor med koncentrationssvårigheter accepteras som de är istället för att stämplas. Ett sätt att ändra den normen och vidga vad som anses som normalt är att även privata företag ser människor med koncentrationssvårigheter som en tillgång. Alltför många kreativa idéer, uppfinningar och problemlösningar förloras annars. Att ta till vara dessa människors förmåga är till fördel för såväl individen, näringslivet som samhället.</p>

Fokusera på det du är bra på och ordna med hjälp med det du är mindre bra på. Det är ett genom-gående tema i de svar jag fått på frågan om hur man som individ kan lyckas i karriären när man har koncentrationssvårigheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man med koncentrationssvårigheter kan komma in på arbetsmarknaden, stanna kvar där och ha en framgångsrik karriär enligt sin egen värdering. Frågeställningarna vad kan individen göra själv och vad kan omgivningen göra har varit uppsatsens fokus som har ett tolkande synsätt och narrativ metod. Berättelserna från människor som antingen själva har koncentrationssvårigheter eller arbetar med människor som det har analyserats med hjälp av teorier om motivation, stämpling och normalisering. En slutsats från berättelserna är att positiva stimuli är viktiga för människor med koncentrationssvårigheter så att de jobbar med sådant som de tycker är stimulerande plus att man anpassar miljön och omgivningen efter deras individuella behov. En annan slutsats är att normen i samhället behöver ändras så att människor med koncentrationssvårigheter accepteras som de är istället för att stämplas. Ett sätt att ändra den normen och vidga vad som anses som normalt är att även privata företag ser människor med koncentrationssvårigheter som en tillgång. Alltför många kreativa idéer, uppfinningar och problemlösningar förloras annars. Att ta till vara dessa människors förmåga är till fördel för såväl individen, näringslivet som samhället.

Forskning har påvisat ett samband mellan personer med neuropsykiatriska funktionshinder och kriminalitet. Aggression Replacement Training (ART) som förebyggande arbete har visat sig vara effektivt i syfte att reducera brottslighet. Tillämpning av metoden är dock inte vanlig avseende personer med neuropsykiatriska funktionshinder varför det inte finns mycket forsk-ning på området. Syftet var att utifrån systemteori med fokus på Bronfenbrenners socialekologiska modell samt kognitiva behavioristiska teorier och social inlärningsteori teori beskriva och studera den ART- träning som ingår i grundsärskolans undervisning på Engelbrektskolan i Örebro kom-mun. Utifrån att en ny målgrupp med särskilda behov har identifierats är det angeläget att erhålla information om metodens eventuella effektivitet. Författarna har valt att basera det empiriska materialet på kvalitativa intervjuer. I avsnittet empiri presenteras relevant material kring ART-träningen på Engelbrektsskolan. Fokus ligger på skolpersonalens upplevelser av eventuella effekter. I analysavsnittet har författarna kopplat samman teori med empiri i syfte att producera ny kunskap. Konstateras kan att ART har haft vissa effekter, exempelvis avseende barnens för-måga att lösa problem verbalt.

Abstract The purpose for this essay has been to illuminate some teachers opinions of integration of students with Aspergers syndrom in the compulsory school, then compare it with the statue documents and see similarities and differences. The studie has been of a quality character, based on quality intervjues to get the teachers understanding at a deeper level. The questions in the intervju are based on open questions with purpose not to control the person during the intervju. The most obvious result which was that it appered two perspective of integration of students with Aspergers syndrom. One in the short run and one in the long run. In the long run it was the integration of the individual into the society and in the short run integration in school. For the perspective in the long run, the opinions from the teachers in compulsory school is good corresponding to the statue documents, that the integration is necessary for our democratic and human values that our sociaty are based on. In the short run, during the years when the students are in school, it came out great difficulties to integrate children with Aspergers syndrom. To proceed an integration that works out for the students, the teachers took site from the individual and not from the society. If we do not look at integration from an individual base we are probably not going to succeed to integrate in society. Searchwords: Aspergers syndrom, neuropsychiatric funktional disorders, integration, inclusion, segregation. / Sammanfattning Syftet med min uppsats har varit att belysa några grundskollärares uppfattningar om integrering av elever med Asperger syndrom för att sedan jämföra med styrdokumenten och se om de stämmer överens. Studien har varit av kvalitativ karaktär, baserad på kvalitativa intervjuer för att få lärares uppfattningar på ett djupare plan. Intervjufrågorna baseras på öppna frågor med syfte att inte styra de intervjuade. Det mest framträdande resultatet var att det framkom två perspektiv på integrering av elever med Asperger syndrom. Ett långsiktigt och ett kortsiktigt perspektiv. Det långsiktiga är en integrering av individen i samhället och det kortsiktiga är en integrering i skolan. I det långsiktiga perspektivet så stämmer grundskollärarnas uppfattning väl överens med styrdokumenten, att integrering är nödvändig för att värna våra demokratiska och humanistiska värden som samhället bygger på. I det kortsiktiga perspektivet, elevens skolgång, framkom stora svårigheter vad det gäller att integrera elever med Asperger syndrom. Som utgångspunkt för att få en fungerande integrering av eleven, så utgick lärarna från individen och inte samhället. Om vi inte ser på integration utifrån individen så kommer vi troligtvis inte att lyckas med integrationen i samhället. Sökord: Asperger syndrom, neuropsykiatriska funktionshinder, integration, inkludering, segregation.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionshinder upplever tiden i grund- och gymnasieskolan. Mina frågeställningar handlade om i vilka sammanhang eleverna upplevde svårigheter kopplade till funktionshindren, på vilka sätt skolan visade förståelse för dessa svårigheter, hur skolan löste de problem som uppstod, vad skolan kunde ha gjort mer samt vilka starka sidor hos eleverna som var betydelsefulla i skolan. Jag intervjuade sex ungdomar i åldrarna 18 - 21 år. Jag använde mig av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet, som analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv, visade att eleverna upplevde svårigheter i skolan i flera olika sammanhang. Stora klasser och störande ljud i klassrummet förvärrade elevernas koncentrationssvårigheter. Projektarbeten utan strikta ramar och att tvingas redovisa inför klassen utgjorde ett stort hinder för flera av eleverna, medan undervisning på för låg nivå ledde till bristande studiemotivation. Under högstadietiden upplevde eleverna stress och svårigheter att hitta till klassrummen. Annat som medförde problem var bland annat fobier, sömnstörningar och att delta i skolidrotten. Utanförskap och mobbing i elevgrupperna var vanligt förekommande. Även lärare utsatte eleverna för kränkande särbehandling genom utpekande handlingar, skuldbeläggande och bestraffningar. Eleverna upplevde att de oftast möttes av oförståelse och okunskap från skolan. Endast enstaka lärare visade förståelse. Skolans åtgärder sattes oftast in väldigt sent och lösningarna på problemen blev därför kortvariga. Vissa åtgärder gjorde till och med större skada än nytta. Eleverna berättade om sina starka sidor och menade att dessa hjälpte dem genom åren i skolan. Av resultatet framgick att mindre klasser, men också kunskap hos lärarna och förmågan att samtala med eleverna och lyssna på dem, är viktiga medel för att kunna ta tag i problemen på ett tidigt stadium och skapa en skola för alla. / The purpose of this qualitative study was to get knowledge of experiences of the years in compulsory school and upper secondary school by pupils with neuropsychiatric disabilities. The questions dealt with when and where in school the pupils had difficulties connected to their neuropsychiatric disabilities, in what way they were met with understanding for their difficulties, how the school solved the problems, what the school could have done more and what qualities the pupils possessed that helped in school. I interviewed six youngsters in the ages of 18 - 21. I used half-structured interviews. The result was analysed in a sociocultural perspective and showed that the pupils had difficulties in many ways at school. Big classes and noises in the classroom made their concentration difficulties worse. Projects in school without strict directions as well as appearances before the class became huge barriers for some of the pupils, while teaching at a too low level led to a lack of motivation. In upper level of compulsory school the pupils felt stress and difficulties in finding classrooms. Some other problems were phobias, insomnia and participating in school gymnastics. Bullying and exclusion from fellowship was usual. Even teachers were insulting the pupils by indicating them as outsiders, blaming them for their difficulties and punishing them. The pupils experienced that they were mostly met with misunderstanding and a lack of knowledge from the school. Just a few teachers were sympathetic. The school mostly took measures very late and the solutions therefore became short-lived. Some of the measures made the problems even worse. The pupils told me about their strong sides that helped them through school. The result showed that smaller classes as well as teachers knowledge and ability to converse and listen to the pupils are important instruments to be able to face the problems in an early phase and create a school for all kinds of minds.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka pedagogiska strategier olika lärare tillämpar för att främja elever i komplicerad lärandesituations sociala och kunskapsmässiga utveckling. Undersökningen syftade även till att belysa diagnosens betydelse och huruvida elevernas diagnos eller problematik påverkar val av åtgärd. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att genomföra nio intervjuer med lärare i den traditionella skolan och inom specialanpassade verksamheter för elever med varierande behov av särskilt stöd. Resultatet visade att samtliga lärares pedagogiska strategi och val av åtgärd utgick från ett individanpassat arbetssätt där motivation, struktur och material var viktiga utgångspunkter. Majoriteten av lärarna menade att en diagnos i sig inte har någon betydelse för den pedagogiska situationen, då elever med likartad diagnos har olika problematik. Slutsatserna av vår studie visade att lärarnas pedagogiska strategier och åtgärder såg högst individuella ut och skedde utifrån elevernas individuella behov, intressen och förutsättningar.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem beskriver sina uppfattningar av att arbeta med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Utifrån syftet har två forskningsfrågor författats; Vilka faktorer uppfattar lärare i fritidshem avgörande i arbetet med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka möjligheter respektive svårigheter uppfattar lärare i fritidshem att det finns med att undervisa elever med NPF? Studien är kvalitativ och har använt fokusgruppsintervjuer som metod för att samla in de kvalitativa data som har utgjort resultatet. Vidare har kvalitativa data analyserats genom att de har ljudinspelats och transkriberats. Dataanalysen har ägt rum genom den tematiska analysmodellen Framework där data har sammanställts med hjälp av teman som elever med NPF, inkludering, extra anpassningar, planering, miljö, möjligheter och svårigheter. Dessa teman utgör sedan utgångspunkten i presentationen av resultatet. I resultatet framgår det att de faktorer som är avgörande i arbetet med elever med NPF är hur en lärare planerar, genomför och anpassar sin undervisning samt hur miljön är utformad för att elever ska kunna erbjudas rätt förutsättningar till stimulering, utveckling och lärande samt att de ska få en känsla utav tillhörighet och gemenskap. Vidare beskrivs många svårigheter och möjligheter i arbetet med elever med NPF. De svårigheter som framgår är utifrån de centrala områden som nämns ovan. Något som betonas är att det råder en stor resursbrist i fritidshemsverksamheten. Mer resurser skulle vara en stor bidragande faktor för att skapa ytterligare möjligheter i arbetet med planering, genomförande etc. Avslutningsvis framhävs det att det finns ett stort behov av fortbildning där lärare ges möjlighet att införskaffa samt fördjupa sin kompetens i arbetet med elever med NPF.