Syftet med denna undersökning är att undersöka, analysera och diskutera tvålärarskap för elever i behov av stöd ur specialpedagogers och rektorers perspektiv. Studien är en kvalitativ intervjustudie och undersöker vilka fördelar och nackdelar det finns med tvålärarsystemet för inkludering. Till hjälp i insamlandet av empirin har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts för att bidra med kunskap om två rektorers och tre specialpedagogers, från fem olika skolor, syn på tvålärarsystemet för elever i behov av stöd - inom både kommunal och fristående grundskoleverksamhet.De teorier vi har utgått ifrån är ekologisk systemteori och det relationella perspektivet.Bronfenbrenners begrepp mikro-, meso-, exo- och makrosystem har använts som stöd för analysen av vårt resultat, vilket visar att tvålärarsystemet ger ökad trygghet, studiero och inkludering för eleverna. Resultatet visar också på en större flexibilitet i hur elevgrupper formas, ett fördjupat kollegialt lärande samtidigt som specialpedagogen som enskild yrkesroll blir mindre framträdande.Den specialpedagogiska relevansen syns i tvålärarsystemets anknytning till läraruppdraget. Specialpedagogen utvecklar skolverksamhetens lärmiljöer för att undanröja hinder och svårigheter i den, analyserar svårigheter på individ-, grupp- och organisationsnivå samt verkar som ett stöd för alla elever oberoende av stödbehov.

Allt fler diagnostiseras med attention deficit hyperactivity disorder, ADHD i vuxen ålder i Sverige. Vanliga aktivitetsutmaningar som vuxna med ADHD diagnos kan uppleva är hyperaktivitet/impulskontroll, uppmärksamhetssvårigheter samt nedsatt förmåga att reglera känslor. Syftet med denna studie var att undersöka interventioner och dess effekt för vuxna med ADHD diagnos samt diskutera dessa utifrån arbetsterapeutisk kompetens. Studiens metod innefattar en systematisk litteraturöversikt på kandidatnivå som undersöker interventioner för personer med ADHD utifrån en kvantitativ ansats. I denna studie redovisas interventionerna Internet based cognitive behavioral therapy, Goal management training, Let's get organized, mindfullness, psykoedukation samt kognitiva hjälpmedel. Resultatet visar att samtliga sex interventioner gav positiv effekt för deltagarna. De undersökta interventionerna var gruppbaserade och individuella. I diskussionen resoneras det om eventuella möjligheter för arbetsterapeuter att använda de aktuella interventionerna utifrån yrkesprofessionens kompetens. Slutsatsen visar att interventioner som inkluderade strategier, verktyg och hjälpmedel gav positiv effekt för målgruppen, men mer forskning inom området efterfrågas.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur fritidspedagoger och biträdande rektorer ser på möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att få stöd under sin vistelse på fritidshem.MetodMed den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och biträdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder får på fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av särskilt stöd.ResultatEn sammanfattning av resultatet visar att rollosäkra fritidspedagoger med bristande kunskaper är ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den biträdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av särskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder / The aim with this essay is to get the wiew of how schoolage childcarepedagogues and assistant headmasters see the possibility for support to children with neuropsychiatric disabilities during their stay in schoolage childcare. With the qualitative method of unstructured interviews I have had conversations with schoolage childcarepedagogues and assistant headmasters about what kind of support children with neuropsychiatric disabilities recieve at the schoolage childcare and the responsibility of identifying children who need special support. ResultA summary of the result reveald that roleunsecure schoolage childcarepedagogues with little or no knowledge are responsible for identifying the children who need support and what kind of support the need. The pedagogues then communicate this to thier assistant headmasters who then makes the decision whether or not to support the child and the pedagogue. The decision has to be made according to the organisatoric and economical frames within the system.

Syftet med vår studie är att undersöka samhällskunskapslärares syn på elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och hur deras bild av dessa elever påverkas av konstruktionen av normalitet och avvikelse i skolkontexter. Studien inleds med en bakgrundsdel där styrdokument i skolan förklaras och de olika NPF-diagnoserna definieras. Även samhällskunskapsämnets uppdrag beskrivs och förklaras i denna del. Uppsatsen fortsätter sedan med att presentera tidigare forskning och tar upp relevanta studier kring området för att förstå hur lärares syn på elever med NPF kan påverkas. Det som lyfts är lärarens sätt att bemöta och inkludera elever men även att identifiera avvikelser samt kategorisering av olika elever. Studien genomfördes utifrån kvalitativa intervjuer med sex samhällskunskapslärare från två olika skolor i Sverige. Vi har utgått från ett poststrukturalistiskt perspektiv och analyserat lärarnas tal och föreställningar om NPF-elever utifrån Foucaults teori om makt, normalitet och sanktioner. Resultatet visar att det finns rätt lika uppfattningar om vad som utgör en ideal samhällskunskapselev och att detta ofta förknippas med vissa normativa föreställningar om hur en elev ska bete sig. Dessa egenskaper är något som NPF-elever kan sakna.

Syftet med denna uppsats är att få mer kunskap om hur elever som uppger att de har ADHD beskriver sin gymnasieundervisning i musik. Studien använder sig av motivationsteori som teoretisk utgångspunkt. Jag har genomfört tre kvalitativa intervjuer med personer som har gått det estetiska programmet med musikinriktning på gymnasiet som uppger att de har en ADHD-diagnos. Syftet med dessa intervjuer var att låta informanterna tala så fritt som möjligt. Resultat visade att informanternas verkligheter stämde överens med varandra, och utifrån analys av transkriptioner kunde fyra huvudteman identifieras. Dessa teman var motivation, möjlighet att påverka val av musik, mallar och hyperfokus. I diskussionskapitlet tar jag upp hos vem eller var möjliga problem kan ligga och för en diskussion kring de fyra huvudteman som uppkom i resultatkapitlet. I metodkapitlet för jag en diskussion kring för- och nackdelar med intervju som metod och vad jag hade kunnat göra annorlunda för att öka validiteten i min studie. Min studie visar att det behövs vidare forskning på lärares kunskap av att arbeta med elever med NPF. Studien visar också att det behövs vidare forskning om liknande fenomen fast med kvinnligt kodade personer.

Arbetet handlar om elever med ADHD inom särskolan i allmänhet och pedagogers uppfattningar om hur skolan bör arbeta med elever som har ADHD i synnerhet. Syftet med arbetet är med andra ord att belysa hur pedagoger talar om hur man bör arbeta med ADHD-problematiken i en skolmiljö.Arbetet baseras på intervjuer och i intervjuundersökningen framgick det att pedagogerna arbetade mycket individuellt och arbetet skedde dels i grupper av elever men även på en individuell basis sett ur ett elevperspektiv. Fyra pedagoger har uttalat sig i frågan och det är därför inte möjligt att dra några generella slutsatser angående hur särskolor arbetar med elever som diagnostiserats med ADHD, men detta till trots är det möjligt att bland dessa fyra skönja vissa samstämmigheter, t.ex. att de arbetar mycket med att upprätthålla dagliga rutiner samt att de tar till samma typer av hjälpmedel, bl.a. stora klockor, white-boards och tydliga scheman med visuella symboler.

Syftet med studien är dels att undersöka, beskriva och förstå varför två barn med Asperger syndrom och ADHD inte fick fullständiga betyg i skolan, men också att undersöka hur skolan kan arbeta för att andra barn ska kunna uppnå det.Fallbeskrivningen om J och R är central i uppsatsen men jag har också intervjuat två specialpedagoger och en speciallärare samt haft en personlig kommunikation med flera nyckelpersoner inom barn- och ungdomspsykiatrin för att få svar på mina frågor.Av fallbeskrivningen framkommer det att såväl pedagoger som skolhälsovård hade för lite kunskap om Asperger syndrom och ADHD för att kunna hjälpa de två barnen till att få godkända betyg i grundskolan. Det framkom också att betygssystemet inte möjliggjorde att betyg kunde sättas i alla ämnen. Av intervjuerna framkommer det att intervjupersonerna hade god teoretisk kunskap och god förståelse för hur de skulle kunna arbeta med barn med Asperger syndrom och ADHD, men att de inte hade tillräckliga praktiska kunskaper eller ekonomiska resurser för att göra det. De hade heller inte något samarbete med föräldrarna.

Titel: Undervisning på förstärkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – åtta pedagogers röster om didaktisk anpassning(Teaching at Enhanced Upper Secondary School Programmes for Pupils with Neuropsychiatric Disorders – Eight Pedagogues’ voices about Didactic Adaptation)Författare: Karin WistiTyp av uppsats: Examensuppsats, avancerad nivå (15hp)Handledare: Barbro Bruce, Examinator: Marie LeijonProgram: Specialpedagogprogrammet vid Malmö HögskolaDatum: 2011-05-25 Denna kvalitativa studie är ett försök att fånga in och beskriva de diskurser som råder bland lärare som undervisar på förstärkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Genom att i fokusgruppintervjuer lyssna till och försöka förstå pedagogernas förhållningssätt och den rådande diskursen på fyra verksamheter har jag försökt bidra med kunskap om didaktisk anpassning och ökad förståelse för hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ges möjlighet att prestera utifrån faktisk förmåga i gymnasieskolan, oavsett valt program och skola. Studien pekar på att det råder en relativt stor samstämmighet i de diskurser som ligger till grund för de didaktiska anpassningar de intervjuade pedagogerna gör i sitt arbete med eleverna på de fyra verksamheterna. Pedagogernas förhållningssätt präglas av kunskap om vilka hinder neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan innebära för eleverna. I talet om didaktisk anpassning betonas vikten av tydlighet, struktur, individualiserad undervisning och stöttning (scaffolding). Pedagogerna beskriver hur de använder sig av undantagsbestämmelsen och utgår från elevernas styrkor i såväl undervisning som bedömning, samtidigt som de understryker vikten av att ställa krav och utmana eleverna. Andra områden som berörs är anpassning av läromedel och lärmiljö samt vikten av ett välfungerande mentorskap och samarbete mellan olika professioner i skolans värld.För att på organisationsnivå möjliggöra den didaktiska anpassning pedagogerna beskriver som nödvändig krävs kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte bara bland den personal som arbetar nära eleverna utan också bland skolledare.Nyckelord: didaktisk anpassning, förstärkta gymnasieprogram, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, specialpedagogik, scaffolding, undantagsbestämmelsen

Barn med NPF har en ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa. Det har visat sig att fysisk aktivitet förebygger ohälsa och främjar social- och kognitiv utveckling. Forskning på området har dessvärre visat att barn med NPF slutar idrotta före tonåren i större utsträckning än neurotypiska barn. Den största orsaken är brist på kunskap hos tränare och idrottsföreningen. Utifrån ekologisk systemteori har denna studie genomförts för att kartlägga vad som brister och vilket stöd barn med NPF behöver för en lyckad inkludering och delaktighet inom föreningsidrotten. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta föräldrar till barn med NPF. Syftet var att undersöka föräldrarnas uppleveser kring kontakten med föreningsidrotten. Fyra huvudteman identifierades 1) tränaren den centrala nyckelrollen, 2) fysisk och psykisk hälsa, 3) stärka förmågor och uppmärksamma potentiella tillgångar och 4) Samhällsansvar. Slutsatsen är att föreningsidrotten behöver kompetenshöjande insatser då de anses sakna kunskap till hur de bäst bör bemöta barn med NPF.

Denna studie undersöker lärares uppfattning om möjligheter och utmaningar med att arbeta med ett laborativt material tillsammans med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Studien riktas till hur läraren använder sig av laborativt material för att påverka elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer och deras matematiklärande. Frågeställningarna är således ” Om och hur säger lärare, i tidiga skolår, att de använder laborativt material för att stötta elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer i deras matematiklärande? Vad upplever lärarna för möjligheter och utmaningar med att arbeta med ett laborativt material med elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer?”. Metoden utgjordes av semistrukturerade intervjuer med 6 stycken verksamma lärare inom matematiken i årskurs 1-3. Resultatet visar på att det finns fler möjligheter än utmaningar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer att arbeta med ett laborativt material i matematiken. Det ligger i hur läraren väljer att använda materialet och hur det introduceras för neuropsykiatriska funktionsvariationer elever, som bidrar till ett matematiklärande.