Bakgrund: Individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en relativt ny målgrupp, vilket gör det angeläget att undersöka hur de bäst får stöd. Gruppboende och boendestöd är två vanliga stödformer för denna målgrupp. I de lagstiftningar vilka stödformerna befinner sig, kan delaktighet skönjas som ett betydelsefullt begrepp. Att påbörja någon form av stöd kan innebära en stor förändring, det är därför viktigt att uppmärksamma hur detta kan göras på ett bra sätt. Syfte: Studiens syfte har varit att med utgångspunkt hos personal, undersöka och analysera hur insatsen planeras och genomförs i praktiken när en individ med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning flyttar till gruppboende eller påbörjar boendestöd. Vidare att undersöka och analysera personals medvetenhet om att skapa förutsättningar för dessa individers delaktighet i insatsens inledande skede, samt vilka utmaningar som finns i det arbetet. Metod: Studien har haft en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom fokusgruppsintervjuer, med tre personalgrupper som arbetar med boendestöd eller på gruppboende. Materialet har analyserats dels genom en empirikopplad analys. Dels genom en teorikopplad analys, där en teori om begreppet delaktighet har använts. Resultat: Resultatet visar att processen när målgruppen flyttar till gruppboende eller påbörjar boendestöd i de flesta fall utgår ifrån en planering. Där den relation som byggs upp mellan individen och personalen är avgörande för hur stödet ska bli. Resultatet visar också att begreppet delaktighet är en betydande del i personalgruppernas arbete med målgruppen. Delaktighet framträder genom analysen på flera olika sätt, men främst genom att individernas självbestämmande betonas. Det är av stor vikt att starten och planeringen av insatsen utgår ifrån vad individen själv vill. Vidare syns också att personalen genom sitt agerande kan ge olika förutsättningar för delaktighet. Utmaningar i det delaktighetsfrämjande arbetet i insatsernas inledande skede kan skönjas främst genom hinder omgivningen skapar för delaktighet men också genom hinder i organisationen.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöktes hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beskriver flytten från en vanlig skola till en specialutformad skola. Det undersöktes i vilken utsträckning barnets perspektiv beaktades under processen av skolbytet. Studiens övergripande fynd visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har begränsat aktörskap och låg delaktighet i skolan och att bytet till en specialutformad skola har konsekvenser för barnens identitetsformering. Med hjälp av den narrativa analysen framkom att eleverna upplever en dålig situation i den gamla skolan, där de inte får den hjälp de behöver. Elevernas delaktighet och inflytande åsidosätts och de har svag röst i fråga om bytet till en annan skola och de sällan deltar i beslut som berör dem. Studiens resulat tyder på behovet att reflektera om hur skolans verksamheter skulle organiseras så att alla barn får den hjälp de behöver, beakta barns rätt att själv utöva makt över sitt eget liv och att delta i beslutsfattande processer som rör dem samt att beakta barnets perspektiv vid alla skolrelaterade överväganden.

Inkludering är ett begrepp vilket kan antyda individens gemenskap med andra människor, en gemenskap baserad på upplevd ömsesidighet och delaktighet. Inkluderad kan även antyda att någon eller något ingår i en kontext, exempelvis att eleven är en del av gruppen eller att momsen är inkluderad i priset. Beroende på i vilken kontext begreppet används blir betydelsen olika. Inom svensk skolverksamhet ska alla barn erbjudas bildning samt stimuleras till livslångt lärande. Pedagoger inom skolverksamheten ansvarar för barn samt ungas bildning och ytterst ansvarig är rektor för att så sker. Forskning visar att inkludering är komplext inom svensk skolverksamhet och komplexiteten är till viss del utifrån hur pedagoger upplever funktionsnedsättningar och dels utifrån hur prioriteringar görs av rektor. Prioriteringar om budget, utbildning och tid till diskussion mellan pedagoger påverkar utfallet av den inkluderande skolverksamheten. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för en grupp pedagogers uppfattning om inkludering i syfte att skapa en djupare förståelse för en inkluderande skolverksamhet. För att uppnå syftet utformades forskningsfrågor om vilken betydelse en grupp pedagoger tillskriver begreppet inkludering och inkluderande verksamhet, hur pedagogerna förhåller sig till sitt uppdrag att arbeta inkluderande i sina olika roller samt vilken betydelse pedagogerna tillskriver de undervisningsstrategier de använder i den dagliga verksamheten. För att besvara studiens frågeställning genomfördes tre gruppintervjuer med pedagoger verksamma inom en inkluderande skolverksamhet. Vid två intervjutillfällen var respondenterna två till antalet och vid en var de tre. Intervjuerna genomfördes med frågor av en öppen karaktär. Resultatet har analyserats med hjälp av denna studies teoretiska ramverk med fokus på inkludering inom svensk skolverksamhet, vad som anses vara ett funktionshinder, en grupp pedagogers undervisningsstrategier i grupper med inkluderade elever samt en skolverksamhets lärande. Studiens resultat visar att rektor har en överhängande betydelse i hur skolverksamheten utformas och i hur en gemensam förståelse om en inkluderande skolverksamhet kan skapas. Dessutom visar resultatet att pedagogens och skolledningens uppfattning om mänskliga rättigheter samt förståelse för funktionsnedsättningar av varierande grad, kan påverka elevens lärande i en inkluderande skolverksamhet. Slutligen visar resultatet att skolledningen i sin tur påverkas av politiska beslut och statliga styrdokument i hur en inkluderande skolverksamhet kan utformas och utvecklas. / Inclusion is a term that can suggest the individual's community with other people, a community based on perceived reciprocity and participation. Included may also indicate that someone or something is included in a context, for example, that the student is included in the group or the VAT is included in the price. Depending on the context used, the meaning becomes different. In Swedish schools all children should be offered education and stimulated to lifelong learning. Educators and the school principal in schools are responsible for children as well as young people's education. Research shows that inclusion is a complex issue in Swedish school arenas, and the complexity is partly based on how educators experience disabilities and partly by how priorities are made by the principal. Priorities on budget, education and time for discussion between educators affect the outcome of the inclusive school activities. The purpose of this study was to increase understanding of a group of educators' perception of inclusion with a view to creating a deeper understanding of inclusive school activities. In order to achieve this purpose, research questions were formulated about the importance that a group of educators attributed to the concept of inclusion and inclusive activities, how educators relate to the commitment to work with inclusion in their different roles and the importance of that educators attribute to the teaching strategies they use in their daily activities. To answer the study's questiona, three group interviews were conducted with educators working in an inclusive school. At two of the interviews, with open questions, the respondents were two in number and at the third they were three. The data has been analysed using the theoretical framework of this study focusing on inclusion in Swedish school. The data deal with issues of what is considered a disability, the pedagogues´ teaching strategies in groups with students with disabilities as well as in terms of a school's organisational learning. The results of the study show that the principal has a crucial role in the design of the school activities in the creation of a common understanding of inclusive school activities. In addition, the result shows that the educator's and the school leadership's perception of human rights and of disabilities can affect to varying degrees student learning in inclusive school activities. Finally, the result shows that the school leadership in turn is influenced by political decisions and policy documents in how an inclusive school activity can be designed and implemented.

Studiens syfte är att undersöka och analysera vad personal på LSS institutioner gör isituationer där brukarna har ett utagerande-och/eller självdestruktivt beteende samt vilkasvårigheter de upplever i dessa situationer. Frågeställningarna är 1. Hur handlar personalen isituationer där brukare är utagerande? 2. Hur upplever personalen det är att arbeta medutagerande situationer utifrån lagstiftningen? 3. Vilka svårigheter upplever personalen isituationer när brukaren är utagerande?Uppsatsens empiri består av sju halvstrukturerde intervjuer med omsorgspersonal från femolika LSS verksamheter där det vistas ungdomar med ett utagerande beteende. Resultatet visaratt det finns vissa likheter i personalens bemötande mot brukarna. Genomgående är detförebyggande arbetet viktigt. Det handlar om att läsa av brukarna och anpassa kraven efterdagsform. Verksamheterna formar sig efter brukarnas behov. När ett utagerande beteende ändåuppstår finns likheter i bemötandet. Många respondenter uppger att de backar undan frånbrukaren. Andra menar att de ber brukaren sätta sig ner, eller byter personal. Även om detfinns generella drag i personalens bemötande skiljer det sig ändå mellan olika brukare utifrånderas individuella behov. Personalen är flexibel och bemöter varje brukare individuellt. Isällsynta fall behöver personalen hålla fast eller brotta ner brukaren för att inte själva bliskadade.Materialet analyseras med hjälp av rollteori och coercion theory. Studiens slutsatser är attdet är ett komplext arbete personalen gör. Hela tiden krävs att personalen ligger ett steg förebrukaren för att kunna avvärja ett utbrott. De som arbetar med brukarna behöver både ha brautbildning och ha rätt personlighet. Stämningen i arbetsgruppen måste vara öppen fördiskussion och fri från prestige.

“You only try to stay in the real world”, “you get strange, cold and off”. These are citations from childrens own stories about being in detention and isolated. Approximately 10 000 people are detained annually in Sweden with and without restrictions and several of these are children, persons between 15 - 17 years old. Sweden has ratified the ’Convention on the Rights of the Child’ up to a lot of criticism against the way Sweden detains children. The law that is applied to adults in the case of detention also applies to children. Although, there are some special laws that only apply to detention of children, 24 chapter 4 § RB and 23 § LUL. If due to the childs age it may be feared that the detention would bring serious harm to the child, detention may only occur if it is clear that adequate supervision cannot be arranged. It is also required that there are extraordinary reasons for detention. There is a special group of children who have certain disabilities, children with neuropsychiatric disorders. Problems can occur when these children are detained and isolated. According to Swedish national law, detention of children can take place when the basic conditions in the 24 chapter 1 § RB are fulfilled, when it is clear that adequate supervision cannot be arranged in accordance with 24 chapter 4 § RB. Detention of children may only occur under extraordinary reasons, 23 § LUL. However extraordinary reasons are interpreted in different ways, this leads to children being arrested more often than in exceptional cases. In case of detention of children with neuropsychiatric disorders the disorder may be taken into consideration in the proportionality assessment by some judges and some judges will not. The stay in detention can affect children with neuropsychiatric disorders in different ways. They can develop phobias, self-harm, more anxiety, nervousness and depression. As there are several children with neuropsychiatric disorders who also have an increased risk of developing other psychological problems, this group of children is more likely to be affected by detention. In conclusion, these Swedish laws do not meet the requirements set by the Convention on the Rights of the Child, neither practical nor theoretical.

Sugardejting inbegriper organiserad dejting där äldre personer ersätter unga för romantiskt umgänge genom pengar eller gåvor. I Sverige har fenomenet uppmärksammats på senare år och polisen jämställer förfarandet med prostitution då de uppger att sex är en del i byteshandeln. Enligt forskning rörande liknande fenomen beskrivs kontakt med socialtjänst, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och utanförskap som riskfaktorer för erfarenheter av sex mot ersättning. Unga placerade vid hem för vård och boende uppfyller inte sällan de ovan nämnda riskfaktorerna, varför det är intressant att undersöka anställdas förståelse om fenomenet. Studien syftar till att undersöka förståelsen för sugardejting hos anställda vid dessa boenden. Beskrivningen av vad sugardejting är varierar beroende på avsändare, varför en socialkonstruktionistisk ansats användes för att nå kunskap om vilken konstruktion de anställda likställer sugardejting med samt intersektionalitet för att analysera hur de anställda föreställer sig sugarbabyn. Kvalitativa intervjuer med sex intervjupersoner från två boenden i Uppsala län genomfördes. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultaten visar att fenomenet sugardejting i sig inte var vidare känt hos personalen, även om mekanismerna i stor utsträckning återfanns i tidigare erfarenheter. Förståelsen för sugardejting antogs av intervjupersonerna vara svag hos de unga boende, deras utsatthet antogs förstärkas genom könstillhörighet, funktion och klass. Information om sugardejting förstärkte personalens oro kring de ungas möjliga bristande förmåga i att genomskåda hur fenomenet presenteras kommersiellt samt risk att relativisera förfarandet. Inget systematiskt arbete fanns implementerat på HVB hemmen för att upptäcka sugardejting. De unga själva förväntades initiera samtal om sex, relationer och eventuella problem rörande detsamma. Samtidigt uppgav personalen att de unga troligen inte förstod riskerna med, och möjliga konsekvenser av, sugardejting. Samtliga av de intervjuade efterfrågade ökad kunskap i ämnet.

Denna studie fokuserar på att utröna uppfattningar om inkludering hos elever inom neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF)- spektrat. Syfte med denna studie är att beskriva och analysera hur NPF- elever upplever inkludering i sin skolvardag samt redogöra för elevernas tankar kring hur skolan kan arbeta för att möta elevernas idéer om inkludering. Denna studie är kvalitativ och grundar sig på 8 intervjuer av elever inom NPF-spektrat.Resultatet visar att känslan av att vara inkluderad bygger på att eleven känner sig delaktig på lektionerna genom att vara i samma lokal som sina klasskamrater. Eleverna behöver också ha ett socialt samspel med lärare och klasskamrater samt utmaningar på den nivå som dem befinner sig på. Läraren har en viktig roll i elevernas känsla av att vara inkluderade eftersom läraren ger stöd, trygghet och uppmuntran till eleven via sin yrkesroll. Dessutom visar studien att tre komponenter framträder som särskilt viktiga för skolan att ta hänsyn till i arbetet med inkludering av NPF-elever. Den första är elevens känsla av att vara inkluderad i klassrumsmiljön, den andra är elevens känsla av att vara delaktig under övrig skoltid samt den tredje är lärarens arbete med att anpassa undervisningen och skapa ett klassrumsklimat där alla elever kan utvecklas. / This study is focus on students with neuropsychiatric disorders (NPD) perceptions about inclusion. The purpose is to illustrate NPD-students experience of inclusion in school and furthermore illuminate the students' thoughts of how the school can work to encounter the students' ideas of inclusion. This study is qualitative and based in 8 interviews on students with NPD.The result shows that the students feeling of inclusion is based on participation in class through get in the same room as the classmates. The students also need a social interaction with teacher and classmates and get challenged on his/her own level. The teacher has an important role in students feeling of inclusion because the teacher gives support, safety and encouragement to students in their profession. The study also shows that three components stands out as particularly important in the progress of inclusion with NPD-students. The first is that the student feels inclusive in the classroom environment, the second is that the student feels involved in the other time during the school day and the third is the teachers work with customize the teaching and create a classroom environment there all students can succeed.

Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter lärare i fritidshem har av att anpassa den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet med utgångspunkt från elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och deras behov eller diagnos. Studien fokuserar på följande forskningsfråga: Vilka möjligheter respektive svårigheter finns enligt lärare i fritidshem av att organisera och anpassa fritidshemsmiljön för elever med NPF- behov eller diagnos? Studien var kvalitativ och fyra intervjuer har genomförts med lärare i fritidshem. Innehållsanalys har valts som analysmetod och det insamlade intervjumaterialet har bearbetats med utgångspunkt i den analysen. I resultatet framkom att anpassning av fritidshemsmiljön görs på olika vis, till exempel benämns struktur som en viktig del i organiseringen. Fasta veckoscheman och bildstöd är två exempel på struktur som lärarna benämnde. Något som även framkom i resultatet var vikten av att skala av intrycken i fritidshemsmiljön såsom neutral färgskala, sänka ljudnivån och sänka belysningen. Möjligheter som framkom i resultatet av att anpassa fritidshemsmiljön var bland annat att hela elevgruppen gynnas av de anpassningar som nämnts ovan. Andra möjligheter som framkom var resurser, ekonomi och att tänka utanför boxen. Med det sistnämnda menade läraren att man måste tänka utanför klassrummets fyra väggar för att skapa andra lärandemöjligheter. De svårigheter som framkom var utrymme, elevantal, arbetslag, tidsbrist, planeringstid och profession.

<p>Detta är en kvalitativ undersökning av attityderna till arbetet hos en personalgrupp på ett nystartat korttidsboende, där rekryteringens fokus lagts vid hög utbildningsnivå och personliga egenskaper. Resultatet visar på att det finns viss överensstämmelse jämfört med tidigare forskning, som vikten av tydlighet och diskussion kring relationen till brukaren. Däremot verkar denna personalgrupp lägga större vikt vid både kunskap och erfarenhet, att kunna omvärdera sina egna ambitioner och värderingar, samt uppmärksamhet och tålamod för att lära sig erbjuda det brukaren behöver. I studien berörs modeller från social-kognitiv psykologi, som Theory of Planned Behavior, och vi föreslår vidare användning av dessa i forskningen, för att analysera och modifiera personals attityder och arbete.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda på hur lärare på bästa sätt kan underlätta för DAMP-barn i skolan. Arbetet börjar med en litteraturgenomgång där det först beskrivs vad DAMP innebär. Vidare tas de svårigheter upp som DAMP-barn kan ha och vilka problem som kan möta dem i skolan. I litteraturgenomgången går också att läsa om det ansvar skolan har gentemot DAMP-barn och hur den enskilda läraren på bästa sätt kan anpassa sin undervisning för dessa barn. De olika metodiska grepp somtas upp inbegriper både allmänna åtgärder och mer specifika undervisningsmetoder såsom särskild undervisningsgrupp eller särskilt anpassat undervisningsmaterial. Teoridelen innefattar även fakta som rör föräldrasamverkan. Den kunskap som lärare besitter undersöks dels genom teoretiska studier, men framförallt genom intervjuer med tre olika lärare. Genom dessa studier framkommer bland annat att DAMP-barn har ett stort behov av struktur i sin vardag. De behöver också tydlighet i undervisningen samt möjlighet till arbete i lugn och ro. Det finns inga bestämda mönster för hur DAMP-barnet ska bemötas eftersom varje barn är en särskild individ med särskilda behov. Grunden för allt arbete med DAMP-barn är dock uppbyggelse av barnens självförtroende samt att vara en vuxen som förstår och som har förmågan att visa barnen mycket kärlek.</p>