SammanfattningSyfteVi möter varje dag elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som har olika former av psykisk ohälsa. Det är viktigt för alla professioner inom skolans värld att ha god grundläggande kunskap om bemötande och förståelse för problematik som kan finnas hos dessa personer. Syftet med vårt arbete är att få en större förståelse för hur elever med neuropsykologiska funktionsnedsättningar förhåller sig till sin undervisning genom att observera och intervjua elever. Under de senaste åren har bristen på kompetens inom NPF i svenska skolor uppmärksammats inom skolverket och andra organisationer. Specialpedagogiska skolmyndigheten gör en satsning för att möta behovet av utökad kompetens och stöd inom området NPF i förskolor, skolor och vuxenutbildningar (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2014-05-30).Teoretiska perspektivVi har utgått från det sociokulturella perspektivet och lagt vår teoretiska grund på forskare som Vygotskij och Wertsch. Det finns inte så mycket forskning om det som vår studie bygger på, därför är allt som studeras inom detta område intressant för oss samt för andra som arbetar och möter denna elevgrupp. Eriksson och Wiedersheim-Paul (2011) menar att något som är intressant och meningsfullt är det inte bara för forskaren utan även för andra personer. MetodVi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer där vi har observerat vid tre olika tillfällen och intervjuat vid två olika tillfällen. Vår avsikt med att använda intervjumetoden var för att vi vill ta del av elevernas upplevelser på lektioner med olika lektionsupplägg. Vi valde att följa två praktiska lektioner och en teoretisk lektion. Vi gjorde våra intervjuer efter lektion ett och tre. ResultatUnder våra intervjuer framgår det tydligt från eleverna att de tycker den teoretiska lektionen är lugnare och de kommer bra igång med sin uppgift, de uppfattar också att de övriga eleverna kommer längre med sin uppgift. Vi som observerar upplever också lugnet i klassrummet under den teoretiska lektionen jämfört med den praktiska som mer flyter och inte är riktigt lika strukturerad. Eleverna som vi intervjuade utryckte även att båda lektionsuppläggen var bra genomförda och eleverna upplevde att de lärde sig något på samtliga lektionspass. NyckelordAppropriering, Medierande, NPF: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Sociokulturellt perspektiv

Jag har i arbetet försökt ge en bild av de funktionsvårigheter en lärare möter i sin dagliga yrkesutövning, med fokus på ADHD samt de vanligaste överlappande diagnoserna. Det kan vara svårt att veta hur man ska förhålla sig till dessa. En av frågorna som diskuteras i litteraturen är om ADHD/ beror på biologiska- eller psykosociala orsaker. Detta är inte intressant i sig, men sett ur perspektivet att en del barn feldiagnostiseras är det relevant. Syftet med uppsatsen är att tydliggöra vilken grupp som har kompetensen inom de olika områdena och se på vilket sätt grupperna kan komplettera varandra. Intressant är också viljan att samverka och vem som bör samverka. Arbetet innehåller också en enkätdel som ger svar på dessa frågorJag har i min undersökning, tillsammans med en litteraturstudie, valt enkätmodellen. Enkäten har delats ut i 100 exemplar till personal inom skolan och socialtjänsten. Fördelarna med enkätundersökning är att det är enkelt att nå en större population och sammanställningen av dem är förhållandevis snabb.Av svaren ser man att kunskapsnivån mellan dessa två grupper inte skiljer något nämnvärt initialt, men när man kommer till de lite ovanligare av diagnoserna, ser man att socialtjänsten har något bättre kunskaper. Det mest intressanta är gensvaren som ges på frågan om samverkan/samarbete. Sammanlagt ställer sig över 90 procent positiva till att samverka/ samarbeta för att ge barnen med dessa diagnoser ett bättre stöd. Jag diskuterar möjligheten till en sammanhållen lagstiftning, likt den som finns i Storbritannien. En lagstiftning med ett mycket tydligt barnperspektiv och ett krav om att olika myndigheter och förvaltningar ska samverka/samarbeta i alla frågor som rör barn i behov av stöd.Min slutsats är att med det stora stödet för samverkan bland deltagarna bör man sätta igång direkt.

Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger samarbetar i högstadiet för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inför gymnasievalet. Tidigare forskning visar på att individer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever svårigheter med övergångar från exempelvis skola till arbete. Men även att ett samarbete mellan specialpedagog och studie- och yrkesvägledare skulle kunna underlätta övergångsprocessen för dessa elever. Vi har i vår undersökning utgått ifrån sex kvalitativa intervjuer. Följande frågeställningar besvaras: Hur samarbetar studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) inför gymnasievalet? Hur kommer de sig att studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger samarbetar i gymnasievalet? Vilken betydelse beskriver studie- och yrkesvägledare och specialpedagog att samarbetet har för elevernas gymnasieval och den egna yrkesrollen? Resultatet pekar på att samarbetet och relationen mellan specialpedagogerna och studie- och yrkesvägledarna är grundad på förtroende, tilltro för varandras kompetenser samt att eleven står i centrum och att dennes behov ska tillgodoses. Studie- och yrkesvägledarna och specialpedagogerna byter information om eleverna som de sedan kan ta del av och använda i sitt arbete, specialpedagogen i klassrummet och vägledaren i samtal. Svårigheter som identifieras är att det saknas strategier för samarbetet, men även att det inte är obligatoriskt för studie- och yrkesvägledaren att delta i elevhälsoteamsmötena. Ytterligare en svårighet som identifieras är tidsbristen.

The purpose of this essay is to investigate the Samstart project and explore the support services it provides for individuals with neurodivergence. Through interviews with professionals involved in the project, the responses will be analyzed using the concept of stigma. The empirical data has been subjected to thematic analysis. The findings revealed that Samstart does not offer any unique interventions, rather, it employs the same measures as those provided by the rest of the Swedish employment agency (Arbetsförmedlingen). However, the project distinguishes itself by implementing a different approach. The conclusion drawn from the interviews is that Samstart does not have unique interventions of its own, they utilize the same interventions as the rest of the Swedish employment agency (Arbetsförmedlingen). What sets Samstart apart is its close collaboration with other government agencies and its early engagement with schools.

Uppsatsens syfte har varit att bidra med nya kunskaper om dels vilka förutsättningar bildlärare har att möta elever med NPF-diagnoser i undervisningen, dels vilka strategier bildlärare använder sig av för att möjliggöra lärande för elever med NPF-diagnoser. För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ intervjustudie där fyra yrkesverksamma bildlärare deltog. Intervjuerna analyserades genom en fenomenologisk analysmetod. Resultatet visar att de förutsättningar som bildlärare har skiljer sig åt mellan skolor och att de lärare som har små undervisningsgrupper har bättre förutsättningar än de lärare som undervisar i stora klasser. De lärare som arbetar på specialiserade skolor som gymnasiesärskola och resursskola har även bättre förutsättningar att anpassa lärmiljön efter de behov som elever med NPF kan ha och mer tid till att bygga goda relationer till eleverna. Framträdande framgångsrika strategier i undervisningen är att ha god struktur, använda steg för steg-strategier, ha tydliga ramar, ett experimentellt förhållningssätt och att skapa goda relationer mellan lärare och elever.

Följande studie har för syftet att bidra med kunskaper om hur yrkesgymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) erfar och använder digitala verktyg som stöd för sitt lärande. Även om tidigare forskning har framhävt flera positiva effekter av digitala verktyg för inlärning hos elever med NPF, har det uppmärksammats en betydande brist när det gäller att utforska fenomenet ur ett elevperspektiv. Genom att särskilt fokusera på elevernas egna upplevelser och erfarenheter av att använda digitala verktyg strävar denna studie efter att bidra med en mer fördjupad och nyanserad förståelse för hur dessa verktyg upplevs som stöd för elever med NPF på yrkesgymnasiet.Studien är av kvalitativ karaktär och antar en fenomenologisk ansats, där den didaktiska triangeln fungerar som ett ramverk och där en induktiv analys har tillämpats. Undersökningen genomförs genom semistrukturerade intervjuer med åtta elever med NPF i årskurs tre på två olika yrkesgymnasier. Urvalet omfattar två regioner för att beakta eventuella skillnader i digital kompetens, ekonomiska resurser och sociokulturella faktorer. Resultaten av studien antyder att en övervägande andel elever anser att digitala verktyg är fördelaktiga för deras inlärning. Samtidigt identifierades flera områden där förbättringar kan behövas.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inkluderas i ett fritidshem. Detta behövs eftersom antalet elever med diagnoser ökar i Sverige och vi lärare behöver skapa förståelse kring hur deras behov ska mötas, med fokus på fritidshem. Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat vårt empiriska material, där vi har intervjuat fyra lärare inom fritidshem. Vi har valt att analysera vår empiri utifrån det relationella perspektivet eftersom inkluderingsbegreppet bryts ner i olika dimensioner, vilket skapar en komplexitet men fler infallsvinklar på begreppet. Resultatet delades in i tre huvudrubriker: när lärare anser att en elev är inkluderad, miljöns påverkan på inkluderingen, elevens behov och lärarens möjligheter. Respondenterna visade enighet kring att inkludering är väsentligt för elevernas trygghet, utveckling och lärande i fritidshemmet, främst för eleverna med särskilda behov.

Skolan ska främja lärandet för alla elever i matematik. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kan stöta på utmaningar i utbildningssammanhang, därför är det viktigt att speciallärare och lärare få förståelse för de hinder och möjligheter som kan uppstå. Syftet med den här studien är att fördjupade kunskaper om hur speciallärare i matematik och matematiklärare arbetar för att erbjuda en anpassad matematikundervisning som främjar och motverkar att elever utvecklar svårigheter i matematik. Studien använder sig av en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. I den här studien framkommer tydliga utmaningar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) i matematikundervisningen och dessa utmaningar behöver belysas för att skapa en inkluderande miljö som främjar elevernas välmående och matematikutveckling. Resultaten pekar på vikten av individuellt anpassat stöd för elever med NPF, vilkas inlärningssvårigheter kräver speciella strategier och anpassningar. Dessvärre bedöms de befintliga anpassningarna som otillräckliga, vilket kan leda till att eleverna inte får det stöd de behöver för att lyckas i skolan. Dessutom visar studien att en positiv social miljö i klassrummet främjar elevernas trygghet och bidrar till en gynnsam matematikundervisning, vilket betonar betydelsen av en välkomnande och stödjande skolmiljö för elevernas lärande och välbefinnande. Speciallärarens roll framstår som avgörande i att erbjuda det nödvändiga stödet och påpeka behovet av förbättringar i skolmiljön för elever med NPF.

Studien syftar till att belysa hinder för samverkan mellan hem och skola vid förekomst av långvarig problematisk skolfrånvaro i svensk grund- och gymnasieskola, kopplat till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Med en hermeneutisk forskningsansats och genom tio semistrukturerade intervjuer med dels vårdnadshavare och dels rektorer ger studien en ökad förståelse för fenomenet problematisk hem- och skolasamverkan. Hindren för en god hem- och skolasamverkan sammanfattas i fyra kategorier; Meningsskiljaktigheter i sakfrågan, Kompetensbrist, Organisatoriska förutsättningar samt Bemötande. Studiens resultat tolkas med stöd av Eriksons (2004; 2013) isärhållandets princip och partnerskapsprincip där också Heidegrens (2009) resonemang kring erkännande ger en fördjupad förståelse av informanternas upplevelser av problematisk hem- och skolasamverkan vid omfattande skolfrånvaro och samtida neuropsykiatriska svårigheter. Analysen av det insamlade materialet ger för handen att det vid en problematisk hem- och skolasamverkan, under de studerade förutsättningarna, inte upprättas det Heidegren (2009) och Erikson (2013) beskriver som erkännande. Detta grundar sig i att tillit och förtroende inte ges möjlighet att etableras emellan parterna i samverkan på grund av de olika hinder som beskrivs i resultatets fyra kategorier. / The study aims to shed light on obstacles to home-school collaboration in the presence of long-term school absenteeism in Swedish primary and secondary schools, linked to neuropsychiatric disabilities. With a hermeneutic research approach and through ten semi-structured interviews with partly parents and partly principals, the study provides an increased understanding of the phenomenon of problematic home-school collaboration. The obstacles to a productive home-school collaboration are summarized in four categories; Differences of opinion on the matter, lack of competence, organizational conditions and treatment. The study’s results are interpreted with the support of Erikson’s (2004; 2013) separation principle and partnership principle, where also Heidegren’s (2009) reasoning regarding recognition provides a deeper understanding of the informants’ experiences of problematic home-school collaboration in the case of extensive school absences and neuropsychiatric difficulties. The analysis of the collected material shows that in case of a problematic home-school collaboration, under the conditions studied, what Heidegren (2009) and Erikson (2013) describe as recognition is not established. This is based on the fact that trust is not given the opportunity to be established between the parties in the collaboration due to the various obstacles described in the four categories of the result.

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur skillnaderna i det pedagogiska och det medicinska perspektivet konstrueras i kurslitteraturen för blivande lärare och läkare, samt hur barn med uppmärksamhetsstörningar konstrueras i litteraturen. Metoden i denna studie baseras på textanalys. Resultatet visar att olika diskurser speglas i kurslitteraturen för respektive utbildning och att barn med uppmärksamhetsstörningar därmed beskrivs på skilda sätt. Kurslitteraturen för läkarstudenter presenterar avvikelse utifrån det som anses normalt och avvikelse som begrepp har där en central roll. Kurslitteraturen för lärarstudenter presenterar olikheter som en utmaning vilka bör ligga till grund för positiv utveckling hos eleven.  Slutsatsen är att barn med neuropsykiatriska störningar/barn i behov av särskilt stöd beskrivs utifrån olika diskurser och att kurslitteraturen för respektive utbildning förespråkar olika behandlingar för dessa barn. Läkaren nämns nästan enbart i den pedagogiska litteraturen i samband med en diagnos, eller i de samband där specialpedagogens utveckling genom samverkan med olika professioner nämns. Den medicinska litteraturen beskriver sällan lärarens roll utan detta sker enbart i ett fåtal fall, däremot benämns skolmiljön som ett område där avvikande beteende kan definieras.                 </p> / <p> </p><p>The purpose of this essay is to describe how differences in the educational and medical perspective are constructed in the literature for future teachers and doctors, and also how children with attention disorders are constructed in this literature. A text analysis was based on books from medical training program and teacher training program. The results show that different discourses are reflected in the literature and that children with attention disorders hence are described in different ways. The course literature for medical students present deviation from what is considered normal, and deviation as a concept has a central role consistently through the literature. The course literature for teacher students presents differences as a challenge which should be the basis for positive development of the student. The conclusion is that children with neuropsychiatric disorders/ children with special needs are described by various discourses and that the course literature for medical students and teacher students advocate different treatments for these children. The medical doctor is almost only referred in the educational literature when associated with a diagnosis. The medical literature rarely describes the role of the teacher, this happens only in a few cases, however the school environment is more frequently mentioned as an area in which deviant behavior can be defined.</p>