Denna uppsats handlar om hur den kommunala verksamheten Bojen kan påverka livskvalitén för familjer som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som ADHD och Asperger syndrom. Intervjuer har genomförts med ungdomar och föräldrar som är knutna till verksamheten. Därefter har materialet analyserats med hjälp av teoretiska begrepp som KASAM (känsla av sammanhang), socialt stöd/sociala nätverk och empowerment. Resultatet visar på vilken betydelse verksamheten har för den enskilda individens livssituation, samt hur förbättrade förutsättningar kan göra skillnad för ungdomarnas framtid. Exempelvis kan utvecklade färdigheter och rätt verktyg gynna Bojens deltagare för att klara sig även i sociala sammanhang som inte är anpassade till deras svårigheter.

Yrkeslärare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt och möta elever med olika förutsättningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda på om yrkeslärare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur påverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslärare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrån en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslärarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra.

Syftet med denna studie är att undersöka hur textillärare kan hanterar undervisningens alla utmaningar när det gäller elever med särskilda behov och hur rustade de är inför uppgiften att hantera olika situationer. De metoder som användes i undersökningen är kvalitativ intervju med öppna frågor och litteratursökning. En jämförelseanalys användes för att visa på resultatens likheter och olikheter. Resultatet visar att de stora utmaningarna i textilslöjden är att hitta elevernas motivation till en uppgift, se till varje individs svårigheter/möjligheter och att förstå elevernas problematik. I den litteratur vi läst påpekas det att som lärare måste man vara påläst om olika diagnoser för att kunna ge rätt undervisning för elever med behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de textillärare vi intervjuat inte fått rätt förutsättningar för att kunna jobba för elever med behov av särskilt stöd eftersom de ofta inte får information om eleverna. Att planera, visualisera och strukturera anser Thimon (2007) som viktigt för att undervisningen ska bli så bra som möjligt. För att kunna hantera elever med särskilda behov krävs det att man jobbar med vad eleven kan och att ge mycket positiv uppmärksamhet. Vi har även valt att undersöka hur undervisningsmiljön ser ut i textilslöjden för elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att undervisningsmiljön bör vara tydligt strukturerad, tydliga instruktioner och kortare arbetspass. / 2010ht4673

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger på fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som läser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter på i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar( NPF)? Får de det stöd och den fortbildning från ledningen som behövs för att jobba inkluderande? Metoden som använts är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkät med frågor av olika struktureringsgrad för att få så mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjälp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori. Arbetet ger en kort allmän översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsättningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan använda sig av på fritidshemmet. Resultatet visar att det finns en avsevärd kunskap kring NPF ute på fritidshemmen men det efterfrågas mer utbildning och resurser. Samtidigt finns det klara brister i förutsättningarna för att klara inkluderingen i form av stora barngrupper i förhållande till personaltäthet, dåliga lokaler och brist på stöd från ledningen.

ABSTRACT: Denna studie är en kvalitativ komparativ forskningsdesign. En jämförande metod för att analysera likheter och skillnader mellan studieobjekten men också i relation till tidigare forskning. Syftet med studien var att undersöka kunskapsläget samt hur kompetenssatsningen ser ut i Jämtlands kommuner bland socialtjänsthandläggare kring neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ur ett förvaltningsetiskt och professionsetiskt perspektiv. Studien visar att de kommuner som ingått i studien är medvetna om dessa funktionsnedsättningar och har en mer eller mindre utarbetad strategi i bemötandet av personer med NPF och att de respondenter som hade goda kunskaper i ämnet ansåg att de behövde mer kunskap och kompetenssatsning, vilket Socialstyrelsen har efterfrågat i ett flertal utvärderingar och vägledningsdokument.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för lärares uppfattningar om deras förutsättningar att arbeta inkluderande med elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Förutsättningar förstås som ett sammansatt begrepp av professionella, kontextuella samt relationella aspekter. De olika delarna av begreppet svarar för lärarens personliga uppfattningar om faktorer såsom utbildning, erfarenheter, skolans styrdokument, utformning av lokaler, tidsrelaterade omständigheter och relation till eleven. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning med ett bekvämlighetsurval där sex stycken gymnasielärare intervjuas. Empirin från de semistrukturerade intervjuerna analyseras genom hermeneutisk meningstolkning. I resultatet framgår hur läraren anser att de inkluderingsambitioner som är formulerade i skolans styrdokument inte till fullo är möjliga att uppnå. Orsakerna till detta anses vara brist på kompetens hos läraren till följd av för få specialpedagogiska inslag i lärarutbildningar och kompetensutvecklingar samt otillräckliga kontextuella resurser såsom avsaknad av personal och för lite tid.

Den här studien har som utgångspunkt att undersöka hur socionomer som arbetar stödjande och behandlande ser på sin egen kunskap och professionskompetens kring barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studien fokuserar särskilt på hur socionomerna utvecklat sin kunskap och kompetens i arbetet med målgruppen. I studien genomfördes fyra intervjuer med socionomer som arbetar stödjande och behandlande. Materialet har analyserat utifrån professionsteorin med hjälp av begreppen kunskap och kompetens. Studiens resultat visar att socionomerna upplevde att de hade ganska god kunskap och kompetens kring arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I första hand har kunskaperna utvecklats genom kollegial handledning och inte från utbildning. I diskussionsdelen diskuteras det att det borde finnas mer möjlighet till kompetensutveckling i form av vidareutbildningar och kunskapsstöd på arbetsplatserna.

Som blivande studie- och yrkesvägledare kommer vi att möta olika elever. Många av dessa elever är ”vanliga” elever, medan en stor grupp är elever med olika svårigheter. Vi har under vår praktik träffat på elever som är annorlunda, skoltrötta, svaga och bråkiga. Många av dessa elever behöver extra hjälp från skolan, vilket de inte alltid får. Skolan har lättare att se och planera för elever med synliga handikapp, är en elev rullstolsbunden byggs det om på skolan och ingen kräver att han/hon ska kunna gå. Däremot om en elev med neuropsykiatriska funktionshinder finns på skolan tänker inte alla på hans/hennes handikapp, för det är inte ”synligt”. I stället upplevs eleven ofta som jobbig, stökig och ouppfostrad, där alla kräver att de ska skräpa sig och ingen tar hänsyn till handikappet.I vårt examensarbete vill vi ta reda på hur gymnasievalet ser ut för neuropsykiatriskt funktionshindrade elever. Och vilka kunskaper vi behöver ha som studie- och yrkesvägledare i vårt arbete med neuropsykiatriskt funktionshindrade elever, samt vilka valmöjligheter har neuropsykiatriskt funktionshindrade elever. Vi har använt oss av ett hermeneutiskt förhållningssätt, där vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Vi valde denna metod då vi anser att man under personliga intervjuer får utförligare svar på sina frågor. Våra huvudsakliga intervjupersoner är studie- och yrkesvägledare på grundskolan och elever med neuropsykiatriskt funktionshinder. För att få en helhetsbild av hur gymnasievalet ser ut, har vi även valt att intervjua tre personer från Malmö Stad som är delaktiga i elevernas gymnasieval.Enligt läroplanen Lpo94 är det skolans uppgift att se till att alla elever känner sig lika mycket värda. De ska tas hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. Genom de intervjuer vi gjort, har vi kommit fram till att skolan oftast inte följer läroplanen. Studie- och yrkesvägledarna i vår undersökning menar att elever med neuropsykiatriska funktionshinder har samma valmöjligheter som andra elever, medan deras grundförutsättningar kan vara annorlunda. Av de studie- och yrkesvägledarna vi intervjuat har det framkommit att resursfördelningen ser olika ut på Malmö Stads grundskolor. Vissa skolor har mindre undervisningsgrupper för elever med särskilt behov, medan andra låter de eleverna gå i vanliga klasser. I vår undersökning framkom det att en elev med neuropsykiatriska funktionshinder behöver en diagnos för att få den hjälp han/hon har rätt till enligt lagen. / Pupils with difficulties

<p>Denna c-uppsats handlar om hur personalen inom kriminalvården ser på och hanterar personer med funktionshindret ADHD. Det är en kvantitativ studie där vi genom telefonenkät undersökt vilken kompetens personalen har om funktionshindret och hur de ser på förekomsten av ADHD hos intagna inom kriminalvården. 70 anställda vid 28 anstalter har besvarat enkäten. Vi har även undersökt vad personalen har för upplevelse av att arbeta med intagna med ADHD, och om förutsättningar finns att bedriva ett speciellt stöd. Resultatet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktioniskt perspektiv och mot bakgrund av tidigare forskning om området. Resultatet av vår undersökning visar att personer med ADHD inom kriminalvården skiljer sig på olika punkter gentemot övriga intagna. Personalgruppen upplever att målgruppen är mer svårmotiverad än övriga intagna när det gäller studier, behandling och dagliga rutiner. Detta skapar problem då behandlingsmetoder för personer med ADHD saknas. Personalen upplever också att personer med funktionshindret oftare än andra intagna är inblandade i konflikter, något som antagligen påverkar fängelsevistelsen negativt i stället för att stärka individen att bättre klara ett liv efter frigivning.</p>

Vuxna med ADHD är en grupp som upplever problem med att utföra vardagliga nödvändiga aktiviteter och som lätt utvecklar olika rolldysfunktioner genom livet. Det är viktigt att undersöka vilka erfarenheter och konsekvenser i vardagen som vuxna med ADHD erfar för att på ett effektivt sätt kunna möta upp och effektivt underlätta för patientgruppen. Nästa steg i ledet för att kunna spela en nyckelroll i arbetet med att hjälpa vuxna med ADHD är att kartlägga vad arbetsterapeuter gör för denna växande grupp i samhället. Studiens syfte var att beskriva erfarenheter och konsekvenser i dagligt liv för vuxna med ADHD och arbetsterapeutiska interventioner för denna grupp. En litteraturstudie användes som metod för att kunna skapa en bred överblick över den befintliga forskningen på området. Totalt inkluderades fem vetenskapliga artiklar i studien och ur dessa fem framträdde tre kategorier: 1) Ekonomi, trafik och socialt liv – utmaningar i vardagen för vuxna med ADHD. 2) Ordningsskapande arbetsterapeutiska interventioner. 3) Motivation - ett hinder i vardagen med förslag på lösningar. Studien ger främst en bild av ett forskningsfält med många och stora informationsluckor kvar att fylla avseende vad arbetsterapeuter gör för att underlätta livet för vuxna med ADHD. Arbetsterapeuter kan sannolikt spela en viktig roll för gruppen vuxna med ADHD genom olika typer av ordningsskapande interventioner såsom strategier och hjälpmedel men mer forskning på området efterfrågas.