Syftet med denna uppsats är att utifrån en systemteoretisk ansats öka kunskaperna om hur specialpedagogen kan arbeta preventivt och intervenerande med problematisk skolfrånvaro  och om vilka insatser som är mest effektiva för att komma tillrätta med problematisk skolfrånvaro. Studiens empiriska material är hämtat från 26 forskningspublikationer och metoden är en systematisk litteraturstudie. Resultatet visar på komplexa orsakssamband bakom problematisk skolfrånvaro, orsaker på individ-, skol- och organisationsnivå, och som en följd av detta att insatser på samma tre nivåer krävs för att arbetet för att komma till rätta med problematisk skolfrånvaro ska bli effektivt. Det systemteoretiska perspektivet bidrar till att ge en fördjupad förståelse för komplexiteten i problemet samt vikten av komplexa förklaringar och även nya infallsvinklar och alternativa åtgärder i arbetet med den problematiska skolfrånvaron i relation till varje elevs behov.

Problematisk skolfrånvaro är ett begrepp som innefattar barn som inte går till skolan. Det ären komplex problematik och arbetet med problematisk skolfrånvaro kräver anpassning eftervarje unik individ och situation. Denna studie syftar till att undersöka vad professionella somarbetar med problematisk skolfrånvaro i en svensk glesbygdskommun har för idéer ochtankar om problematisk skolfrånvaro, hur de vill arbeta med den och hur det praktiska arbetetgenomförs. För att ta reda på detta så har det genomförts kvalitativa intervjuer medgrundskolerektorer, socialtjänstens öppenvård samt chef för elevhälsan. Intervjuernatranskriberades, kodades, tematiserades och analyserades. Studien har en abduktiv ansatsvilket innebär att teoretiseringen skedde parallellt med datainsamlingen. När mönster kundeidentifieras så växte den teoretiska referensramen fram. Ett genomgående tema somidentifierats är betydelsen av gemensamma faktorer, det vill säga faktorer som är oberoendeav vilken metod eller arbetssätt man använder (the Dodo-bird verdict). En gemensam faktor iden här studien visade sig vara relationen mellan skola/behandlare och elev. Trots attinformanterna anser att relationen är central så finns det en antydan till osäkerhet kring hurman förväntas arbeta med elever med problematisk skolfrånvaro. Det verkar finnas enuppfattning om att man borde följa tydliga metoder. Denna uppfattning kan möjligenhärstamma ifrån influenser i samhället som påverkat hur vi ser på legitimering avverksamheter. Att den ska ske genom evidensbaserad praktik och standardiserade metoder.Dessa influenser bidrar till svårigheter för det relationella arbetet att ta plats och utvecklas.

Sverige har en obligatorisk grundskola. Enligt skollagen så inträder skolplikten höstterminen det år barnet fyller 6 år. Problematisk skolfrånvaro är ett område som det finns mycket forskning kring medan forskningen omkring problematisk skolnärvaro är betydligt mindre omfattande. Innebörden av problematisk skolnärvaro i denna studie är att eleven är närvarande i skolan men inte deltar i undervisningen. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om problematisk närvaro i skolan hanteras på högstadiet. Hanteringen av problematisk skolnärvaro har belysts med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer av fyra skolledare. Informanternas gemensamma upplevelse var att den problematiska skolnärvaron successivt har minskat under åren. Den problematiska skolnärvaron som fanns på informanternas olika skolor hanterades av elevhälsan och enligt studies resultat användes följande åtgärder i denna hantering; liten undervisningsgrupp, anpassad studiegång, resurspersoner och gemensamma raster.

No description available.

I Sverige finns ett stort antal barn och unga som av olika anledningar inte i går skolan. Det är oroväckande både ur ett individuellt och samhälleligt perspektiv. Denna studie ämnar att beskriva och analysera hur de professionella på en högstadieskola i en mindre norrländsk kommun arbetar med hemmasittande elever samt att undersöka vilka förklaringar till hemmasittande som framförs av dessa professionella. Studiens empiriska material härrör från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex personer som är yrkesverksamma inom en högstadieskola i Norrland. Det empiriska datamaterialet har analyserats genom kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultaten visar att de professionella har erfarenheter av att det ofta är en sammansättning av olika orsaker som gör att en elev blir hemmasittande, vilket också bekräftar tidigare forskning på fältet. Hemmasittande är ett komplext och mångfacetterat problem. De professionella tillämpar ett individanpassat arbetssätt i vilket de utgår ifrån eleven och dennes önskemål. Det är viktigt att skapa och bibehålla en allians med eleven och dennes föräldrar för att lyckas få eleven tillbaka till skolan. En stor del av forskningen på området är producerad i USA eller Storbritannien. Det svenska välfärdssamhället med tillhörande samhällsstrukturer och skolsystem ser annorlunda ut i jämförelse. Det finns således möjligheter till och ett behov av vidare och fördjupad forskning i Sverige.

Bakgrund: Specialpedagogens arbetsuppgifter enligt examensförordningen är att arbeta förebyggande samt att undanröja hinder i lärmiljön och utifrån detta skapa förutsättningar för elever att kunna delta i skolan. Risken för att inte klara skolans krav ökar för de elever som inte närvarar och deltar. Att tidigt upptäcka och agera när det gäller problematisk skolfrånvaro behövs för att kunna säkerställa barn och ungdomars rätt till utbildning och framtidsmöjligheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger beskriver sitt arbete med att uppmärksamma elevers problematiska skolfrånvaro och agera i grundskolans senare del. Metod: För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju examinerade specialpedagoger i Stockholm stad om deras funktion i arbetet med elevers problematiska skolfrånvaro. Intervjuerna ljudinspelades och transkriberades ordagrant. En induktiv kvalitativ innehållsanalys utfördes för att bearbeta transkriptionsmaterialet. Resultat: Resultatet i innehållsanalysen gav studien sju teman fördelade på de tre domäner. Specialpedagogerna beskriver sin funktion på skolorna som en samordnare, en spindel i nätet. De arbetsinsatser som specialpedagogerna genomförde på skolorna bestod bland annat i att kompetensutveckla skolpersonal. Vidare betonades arbetet kring relationer som utgör en central del i de samarbetsinriktade arbetsinsatser som specialpedagogerna utför. De medverkade även i elevhälsoteamets arbete med kartläggning och uppföljning gällande skolfrånvaro. Ett annat resultat som framkom i studien var att det behövs förtroendefulla relationer och samarbete även med föräldrar för att motverka problematisk skolfrånvaro. Avslutningsvis beskrev specialpedagogerna vikten av att utforma elevstödet utifrån elevens behov då de ansåg att detta är av särskilt vikt gällande elever med problematisk skolfrånvaro. Andra nyckelbegrepp som bemötande, elevmedverkan och förutsägbarhet var viktiga för att förebygga problematisk skolfrånvaro enligt de intervjuade specialpedagogerna. Slutsats: Enligt intervjusvaren gällande det förebyggande arbetet mot problematisk skolfrånvaro utför specialpedagogerna arbetsinsatser på skolans olika styrnivåer samt fungerar som en kommunicerande länk mellan dessa. De menade även att de arbetsinsatser som de som specialpedagoger utför och utformar kan medföra effekter på hur framgångsrikt stödet blir som lärare och elevhälsa utför.

Sammanfattning Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur föräldrar till hemmasittare – enligt egen utsago – upplever att de påverkas av sitt barns hemmasittarproblematik utifrån förväntningar från omgivningen och dem själva. Vidare syftar studien till att undersöka hur föräldrarna utifrån barnets hemmasittarproblematik handskas med problematiken, vardagslivet och sina egna känslor samt hur deras livskvalitet påverkas av barnets hemmasittarproblematik gällande arbete, relationer, välmående och nöjdhet med livet. För att uppnå studiens syfte har kvalitativ metod använts i form av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Empirin har analyserats med inspiration av analysmetoderna meningskoncentrering och meningstolkning. Slutsatserna av studiens resultat är att alla föräldrar påverkas negativt när det gäller förväntningar från omgivningen och att föräldrarnas egna förväntningar bidrar till att de känner skuld och skam över situationen kring barnets hemmasittarproblematik, samt att de hanterar sitt barns hemmasittarproblematik, vardagen och sina egna känslor genom att tillämpa socialt stöd och olika copingstrategier. Utöver detta har livskvaliteten försämrats hos samtliga föräldrar. Då vi med denna studie lyfter fram föräldrarnas upplevelser, vilket inte tidigare gjorts särskilt ingående, är detta ett viktigt bidrag till forskning på området. Kunskapen kan leda till ökad förståelse för föräldrar till hemmasittare, vilket förhoppningsvis kan hjälpa socialarbetare att utforma adekvata insatser till familjen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur elever med problematisk skolfrånvaro, till vardags så kallade hemmasittare, beskriver den skolgång vilken resulterat till att de valt bort skolan. För att uppnå studiens syfte har kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer i form av livsberättelser genomförts. Empirin har tolkats med narrativ metod. Slutsatsen av studiens resultat visar att vägen till hemmasittande ser olika ut för varje individ och att det behövs ökad kunskap kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ångesthantering och ett ökat samarbete mellan skola och myndigheter där man sätter den unga i centrum och samverkar kring stödåtgärder. Studien borde ha relevans för skolpersonal, elevhälsa och andra professioner som arbetar med målgruppen och förhoppningen är att undersökningen också kommer att vara viktig för informanterna själva då de själva kommer att få sätta ord på sina tankar, känslor och upplevelser.

Sammanfattning   Problematisk skolfrånvaro framställs i medier som ett växande problem på skolorna, även särskolan uppges ha elever med ogiltig sammanhängande frånvaro. Vid eftersökning av dessa elever framkom att problematiken är ovanlig inom särskolan, vilket väckte ett intresse och en vilja att undersöka och förklara detta. Syftet med denna studie var att undersöka särskolepersonals syn på problematisk skolfrånvaro samt förklaringar till den höga närvaron inom särskolan. Studien baserades på en kvalitativ ansats där kombinerade datainsamlingsmetoder användes, sex semistrukturerade intervjuer samt en fokusgruppintervju med fyra deltagare. Analysen av empirin kategoriserades utifrån frågeställningar och tidigare forskning kring problematisk skolfrånvaro och kopplades sedan till systemteori, i form av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell, samt ett salutogent synsätt baserat på Antonovskys Kasam, en känsla av sammanhang. Resultatet pekade mot att elever inom särskolan hade en hög känsla av delaktighet och sammanhang, på så vis utgjorde skolan en skyddsfaktor både mot psykisk ohälsa och problematisk skolfrånvaro. En helhetsbild kring individen, via Bronfenbrenners modell, visade att särskolans organisatoriska förutsättningar, personalens förhållningssätt samt skolans individuella anpassningar, skyddade elever från de riskfaktorer de utsattes för som kan orsaka skolfrånvaro.

Syftet med vår intervjustudie är att analysera specialpedagogens konstruktioner beträffande det praktiska arbetet och yrkesrollen inom elevhälsan relaterat till elever med problematisk frånvaro. En av studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism där individen betraktas som en social varelse som genom interaktion, samarbete och kommunikation konstruerar och rekonstruerar social verklighet. Studien genomfördes med utgångspunkt i kvalitativ metod genom insamling och analys av sju semistrukturerade intervjuer. Specialpedagogernas konstruktion av det praktiska arbetet skiljer sig åt beroende på om pedagogen arbetar nära eleven eller mer övergripande och har mindre kontakt med eleven. Specialpedagogernas konstruktion av yrkesrollen skiljer sig åt beroende av på vilken nivå i organisation de arbetar - övergripande riktad mot flera skolenheter eller riktat bara mot en skolenhet. Studiens aktörer betonar vikten av goda relationer med elev och vårdnadshavare för ett framgångsrikt arbete. Yrkesrollen som återkommande konstrueras och rekonstrueras i beskrivningar är rollen som samverkans­koordinator ”spindeln i nätet” såväl inom elevhälsa, inom skolan, med externa kontakter och med elever och vårdnadshavare. Brister i samverkan mellan dels olika yrkeskategorier och mellan skola och hem, dels beträffande elevens delaktighet kring sin egen situation återges som en dimension som påverkar elevens förutsättningar för att komma tillbaka till skolan.