Syftet med studien har varit att undersöka hur skolpersonal ser på skolrelaterade orsakerna till frånvaro samt vilka åtgärder de arbetar med för att öka närvaron. I vår studie har vi intervjuat och genomfört gruppsamtal med 10 personer som alla har lång erfarenhet av att arbeta med elever med omfattande skolfrånvaro. Vi har använt oss av ett relationellt perspektiv för att tolka materialet för att att förstå och analysera hur skolpersonal resonerar kring vilken betydelse lärmiljön kan ha för att elever utvecklar problematisk skolfrånvaro och vilka skolrelaterade åtgärder som kan vara betydelsefulla för att öka elevers närvaro.I undersökningen har vi lyft fram fem teman som samtliga av våra informanter har berört i intervjuer och gruppsamtal. De fem temana är ”att förstå skolfrånvaro utifrån komplexitet”, ”synen på det frånvarande barnet”,” det sociala sammanhanget”, ”lärmiljön- diversitet i hur den ska anpassas” och ”samhällets ansvar för elever med omfattande skolfrånvaro”. I analysen av dessa teman framkommer det att informanterna anlägger olika perspektiv när de lyfter fram förklaringsmodeller till varför elever hamnar i långvarig skolfrånvaro. De olika perspektiven påverkar även hur man ser på eleven och vilka åtgärder man lyfter fram för att åtgärda frånvaro. Vi kan se att ett kategoriskt perspektiv finns representerat där mycket av orsaksförklaringarna läggs på den individuella eleven och hens familj. Även det relationella perspektivet lyfts när informanterna betonar att orsakerna till elevens frånvaro är ett problem för skolan. Vi ser även att flera informanter lyfter fram ett perspektiv där de betonar “sårbarheter” hos den individuella eleven och skolans bristande förmåga att möta eleven. Detta har vi tolkat som uttryck för ett slag tredje perspektiv, där dikotomiseringen mellan de två perspektiven uteblir och man tar både individuella och relationella faktorer i beaktande.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers erfarenhet av problematisk frånvaro i gymnasiesärskolan samt pedagogers erfarenhet att arbeta med lärmiljön för att förebygga problematisk frånvaro i gymnasiesärskolan. Den teoretisk utgångspunkten i studien är relationell pedagogik och salutogent perspektiv. Empirin utgår från åtta semistrukturerade intervjuer med pedagoger verksamma i gymnasiesärskolan. Resultatet visar att sju av åtta pedagogerna anser att de har erfarenheter av arbete med elever i gymnasiesärskolan med problematisk frånvaro. De anpassningar i lärmiljön som pedagoger menar är viktiga för att främja närvaro är kopplade till en god relation och samverkan till eleven och vårdnadshavare, mellan personal på skolan och mellan skola och aktörer utanför skolan. Pedagogerna uppfattar relationer och samverkan som en framgångsfaktor och ett hinder för att få tillbaka elever från problematisk frånvaro. Pedagoger beskriver de anpassningar som görs i gymnasiesärskolan utifrån fysisk lärmiljö, pedagogisk lärmiljö och social lärmiljö. Pedagogerna framhåller att anpassningar kopplade till den fysiska miljön handlar om klassrummets och lokalernas utformning. I den pedagogiska miljön beskriver pedagogerna anpassningar utifrån var elevs behov. Pedagogerna menar att den sociala lärmiljön anpassas utifrån att skapa ett tillåtande klimat i skolan och få eleverna att må bra.

Enligt Wieselgren & Andersson (2013) indikerar skolfrånvaro på att skolan inte har lyckats erbjuda det stöd och den hjälp individen behövt. Syftet med denna studien var att undersöka vilkas orsaker som kan ligga bakom problematisk frånvaro i skolan och studera hur två högstadieskolor arbetar med problematiken på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Teoretisk ram för studien utgörs av den relationella specialpedagogiken och dess brännpunkt, vilket handlar om betydelsen av ett fungerande samspel mellan individen och dess omgivning. Studien är kvalitativ och insamlingen av data gjordes genom semitrukturerade intervjuer främst med personal inom elevhälsoteam på högstadieskolor. Undersökningens slutsatser lyfter fram betydelsen av välfungerande relationer mellan skolpersonal och elev och att få känna en delaktighet till både kamrater och undervisning. Det är viktigt att skolpersonal reagerar tidigt på frånvaro och att man sätter in tidiga insatser. För att hjälpa elever med problematisk frånvaro på bästa sätt krävs en välfungerande samverkan både mellan hem och skola men även mellan skolan och andra externa aktörer så som BUP, socialtjänst och barn- och ungdomshälsan. Det främjande och förebyggande arbetet med skolans lärmiljöer bör syfta mot att göra skolan tillgänglig för alla elever oavsett behov och förutsättningar. Skolorna i studien arbetar på olika sätt med att skapa en lugn och trygg miljö med syftet att främja skolnärvaro. Konklusionen i studien belyser även vikten av en meningsfull och motiverande undervisning.

Examensarbetets syfte är att bidra med kunskap om specialpedagogiska insatser som skolan kan erbjuda för att underlätta för elever, som lever med psykisk ohälsa, att genomföra sin gymnasieutbildning. För att belysa detta behövde jag få del av elevers egna erfarenheter från sina gymnasiestudier. Sex elever som lever med psykisk ohälsa, och förväntas ta studentexamen inom ramen av tre år intervjuades för studien I studien framkommer att det är avgörande för eleverna att möta mentorer och lärare som lyssnar på och bekräftar dem för att de ska fortsätta sina studier. Specialpedagogens har ett betydelsefullt uppdrag att genom handledning stärka mentorer och lärare i deras roll, sprida kunskap och information om psykisk ohälsa samt framhålla betydelsen av att bygga starka band med elever. När betydelsen av relationer betonas och prioriteras skapas de förutsättningar som krävs för att kunna erkänna och lyfta problemen kring psykisk ohälsa och få bort skammen så att fler elever kan få den hjälp och det stöd de behöver snabbare. Förutsättningen för att mentorer och lärare ska kunna vara ute med eleverna och arbeta relationsskapande är att organisationen tillåter och ger förutsättningar för det arbetet. Här har specialpedagogen ett viktigt uppdrag att påverka skolledningen och EHT samt arbeta organisatoriskt genom kunskapsspridning och handledning. Studien är av explorativ karaktär och ger inte ett tillräckligt underlag för att kunna dra några definitiva slutsatser om hela populationen elever med psykisk ohälsa. Dock har genom intervjuerna ett mönster framträtt som är av värde att undersöka vidare.

The purpose of this study, was to create a joint understanding of the research about problematic absenteeism in Swedish primary school. Through a system theoretic perspective see to the reasons, risks and the social worker's role. 14 articles were selected after a database search to fulfill the aim of the study. We opted for a scooping review as we considered it appropriate as a method for student- essays. We found that a system theory was suitable as we could identify four systems to describe how our found science described causes and risks concerning a problematic school absenteeism. These systems was the individual, the family, the school and the social worker ́s role. From the results we could read how research explains the causes of the problematic absenteeism, as both internal and external. Neuropsychiatric, mental disabilities and a sense of coherence were some of the internal factors stated, while teacher- student relations and relationships with friends were external factors that proved to affect students in to a problematic absence. It also emerged that the problematic absenteeism results in many risks for continued life. Everything from crime and addiction to poor mental health and keeping safe relationships. Social work was also considered to have a strong link with the problematic absenteeism, both in the current school situation, but also to a large extent after leaving school. The problems are complex and concern individuals as well as society, and in view of this, it is important to lift the problem and to continue to develop in the work with problematic absenteeism.

Denna studie kretsar kring elever med problematisk frånvaro. Syftet med studien är att bidra med en ökad kunskap om elever med problematisk frånvaro genom att granska och analysera pedagogiska utredningar. Studiens empiri består av 12 pedagogiska utredningar gjorda på elever med problematisk frånvaro i grundskolan. Metoden som används är kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Studiens frågeställningar berör hinder och möjligheter i de pedagogiska utredningarna, orsakerna till problematisk frånvaro, samt specialpedagogiska perspektiv som urskiljs i de pedagogiska utredningarna. Resultatet visar att orsakerna till elevers problematiska frånvaro är komplexa och beror i hög grad på skolrelaterade faktorer. Orsakerna beskrivs på olika sätt av elever, vårdnadshavare och skola. Resultatet visar också att de pedagogiska utredningarna kartlägger elevers situation brett vilket visar på ett dilemmaperspektiv men föreslår insatser på individnivå vilket visar på ett kategoriskt perspektiv. I diskussionen lyfts resultatet och problematiseras ytterligare. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning och talar för att framgångsrika insatser för elever med problematisk frånvaro är goda relationer, motverka mobbing, mentorskap, anpassningar i lärmiljön.

Det är idag många barn i Sverige som inte går i skolan. Trots skolplikt och skolans ansvar över att eleven ska fullgöra sin skolgång, blir fler och fler barn så kallade “hemmasittare”. Föreliggande studie vill undersöka hur föräldrar talar om sina erfarenheter av skolans arbete med deras hemmasittande barn. För detta har kvalitativa intervjuer med tio föräldrar som alla har barn med problematisk skolfrånvaro genomförts. Vi har arbetat utifrån en diskursanalytisk metod och teori. Vi har inte analyserat vem det är som säger något, utan hur föräldrarna positionerar sig i tal och handling i en relation till något annat, skolan. I studien framkom att föräldrarna tar ett stort ansvar för barnens skolgång. Resultaten visar att de intervjuade föräldrarna är, eller tidigare har varit, besvikna på deras barns skolor. De upplever att skolan inte tagit dem på allvar, eller gjort tillräckliga anpassningar för att deras barn ska ges möjlighet att fullgöra sin skolgång. Föräldrarna menar att skolan saknar kunskap och att faktorer till frånvaron inte upptäckts i tid. / In Sweden, there are many children today who do not attend school. Despite the duty of school attendance and the school's responsibility for the student to complete its schooling, more and more children are called "hemmasittare". The present study wants to investigate how parents talk about their experiences of the school's work with their home-based children. For this, qualitative interviews with ten parents with children with problematic school absence have been conducted. We have worked with a discourse analysis method and theory. We have not analyzed who is saying something, but how the parents position themselves in speech and action in a relationship with something else, the school. The study found that parents take great responsibility for the children's schooling. The results of the study show we that the interviewed parents are, or have previously been, disappointed in their children's schools. They feel that their school has not taken them seriously, or made adequate adjustments to allow their children to complete their schooling. The parents mean that the school lacks knowledge and that factors to problematic school absenteeism are not detected in time.

Problematic school absenteeism is a global problem that concerns teachers, parents, children as well as government and legislators. In Sweden schools attending is both a right as well as a duty. This study is focused on success factors that effective schools student health teams express concerning problematic school absenteeism. Student health team has a key role to both promote school presence as well as prevent and fix absenteeism (SOU, 2016:94). Previous studies have been focused on reasons for problematic school absenteeism in the family or on the individual (Bodén, 2016). There is a lack of studies that suggest what school can do to address the problem problematic school absenteeism. The study was conducted in two school´s with focus group interview as a method with one health team, one local “presence team” and an individual interview with a special education teacher. The result of the study shows that these successful examples varies in what they consider to be a success factor. The argued success factors concerning promoting school presence are the feeling of safety and wellbeing and working with available learning environment. The identified factors suggest that the success factors to address preventing problematic school absenteeism is a “presence team” at the school, earlier effort, calling home, follow up statistically, active mentoring, the principal leadership and last tuition. Success factors to fix problematic school absenteeism suggest having presence team at the school, relationship and trust, cooperation, monitoring, flexibility, student suited technology, discover undiagnosed neurodevelopment disorder, preparing going back to school, special teaching group and last take mandate. The conclusion of the study is that the two studied successful schools work in all the dimensions to prevent, fix problematic school absenteeism and promote school presence. Notable is that the result in the two different school varies.

I denna kvalitativa studie har valet av beteckningen problematisk skolnärvaro baserats på ett salutogent förhållningssätt där ett hälsofrämjande arbete åsyftas. Syftet med studien är därav att kartlägga framgångsfaktorer för en ökad skolnärvaro. Utifrån före detta elevers erfarenheter av en problematisk skolnärvaro, specialpedagogers erfarenhet och en kompetens av framgångsfaktorer med målet att implementera dem framgent i verksamheten. Samt att därigenom hitta kopplingar som kan bidra till ett kvalitetssystem, som framgent kan kvalitetssäkra ett arbetssätt. Enligt en kunskap om hjärnans processer, omgivningens påverkan, bemötandets inverkan och goda relationsbyggen infinner sig möjlighet till att vinna framgång. Resultatet av studien diskuteras utifrån tidigare forskning av Bronfenbrenner- och Greene. Bronfenbrenners modell ger ett verktyg för att upptäcka faktorer som påverkar utvecklingen. Den utvecklingsekologiska modellen visar på hur elevens utveckling influeras av det integrerande sammanhanget i olika nivåer som är relaterade till individ-, samhälls- och organisationsnivå. Greenes CPS-modell innefattar verktyg som kan identifiera problematiken som är frustrationsbildande för eleven och som tillhandahåller riktlinjer för att tillsammans med eleven hitta möjligheter att bemöta problematiken. Detta inverkar på elevernas förutsättningar att kunna deltaga i samtal och påverka sina studiers utformning framgent.

Studien behandlar problematiken kring skolfrånvaro ur skolans perspektiv och berör det arbete med frånvaron som personalen genomför i verksamheten. För att få en gedigen bild av problematiken gjordes en genomgång av litteratur och vald forskning och därefter genomfördes en enkätundersökning där ett antal lärare verksamma i årskurserna 7-9 inom grundskolan medverkade. Frågor som berör arbetet med problematisk frånvaro, på skolorna som lärarna arbetade på, besvarades både med slutna och öppna frågor. Studien ger sammantaget en bild av den problematiska frånvarons bakomliggande faktorer och exempel på främjande och förebyggande insatser som gynnar närvaron för elever i årskurs 7-9. I resultatet framkom det att elevers psykiska mående upplevs som en vanlig orsak till frånvaro men att det i färre fall är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som spelar in. Andra faktorer som påverkar är bland annat gruppstorlek, brist på motivation, problematiska hemförhållanden och inlärningssvårigheter. Betydelsen av att frånvaron uppmärksammas i ett tidigt skede och hur det påverkar möjligheten att frånvaron inte blir problematisk synliggörs också. I arbetet med skolfrånvaro betonas att elevhälsans personal spelar en viktig roll och de anses vara ett stort stöd både till elever och personal. När väl problemet med frånvaro har uppstått visar resultatet i undersökningen att det finns olika anpassningar och åtgärder att ta till. Bland de förebyggande faktorer som presenterades kan som exempel här nämnas elevernas arbetsmiljö, relationen mellan lärare och elev, att se elevens behov och att ha färre elever i klassen.