Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa metoder undersöka problematisk skolfrånvaro ur ett föräldraperspektiv. Studiens empiri består av insamlad data från åtta semi strukturerade intervjuer med föräldrar till barn i skolpliktig ålder, med pågående problematisk skolfrånvaro. I studien har vi sökt svar på frågeställningar gällande hur föräldrarna beskriver problematisk skolfrånvaro, hur det påverkar deras vardag och vilka strategier de använder för att hantera de svårigheter som uppstår. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys där fyra huvudteman i föräldrarnas berättelser kunde identifieras: ”Jag tycker ju inte om hemmasittare som ord men det är det jag använder”, ”en ständig kamp om allting”, ”jag kan inte bråka med mitt barn längre” samt ”man ska ju kunna trolla”. Vi fann att barnets problematiska skolfrånvaro påverkade föräldrarnas hemsituation, arbete, vänner och familj samt ledde till personliga och känslomässiga utmaningar som påverkade deras liv och utveckling. Föräldrarna beskrev att fördomar, krav och skuldbeläggning från samhället, dess aktörer och omgivningen påverkade dem både på ett personligt plan och i sin föräldraroll. Situationen ledde till en ständig kamp i vardagen, de tvingas anpassa arbete, rutiner samt egentid för att ha tid och ork att hantera situationen. De lyfter kontakt med föräldrar med liknande erfarenheter, stöd från samhälle och nätverk som viktiga strategier för att hantera situationen, men även en avsaknad av det senare. Föräldrarna beskrev ett behov av ökad kunskap hos aktörer på samhällsnivå och bättre anpassade stödåtgärder. I studiens diskussionskapitel försöker vi sedan besvara våra frågeställningar samt förklara och förstå det empiriska materialet med utgångspunkt av den utvecklingsekologiska teorin. Vi kunde se att problematiken påverkar alla teorins nivåer och att de olika aspekterna påverkar varandra, vilket vi menar påvisar den komplexa situationen, kampen och utmaningarna föräldrarna står inför.

Sammanfattning/Abstract Det här examensarbetet handlar om problematisk skolfrånvaro och hur skolan genom att inta ett salutogent perspektiv kan jobba med framgångsfaktorer för en ökad skolnärvaro. Vi redogör för tidigare forskning om orsaker till frånvaro och insatser för att öka närvaro. Vi har genomfört ett antal intervjuer, och genom tematisk analys kodat svaren i teman. Dessa teman förankrar vi i aktuell forskning för att sedan dra slutsatser utifrån respondenternas svar. Vi utgår dessutom från två perspektiv: det salutogena och det socialekologiska. Enligt det förra så är det viktigt med begriplighet, förutsägbarhet och meningsfullhet för eleven. Enligt det senare så spelar hela livssituationen en avgörande roll för välbefinnande hos den enskilda eleven. Vi har delat in våra teman i tre delar, som utgår från i vilken fas skolan befinner sig i vad gäller arbetet med skolfrånvaro. Dessa delar utgör förebyggande arbete, åtgärder samt reparerande insatser. Våra resultat visar bland annat att den personliga relationen mellan lärare och elev är viktig. Vidare visar resultaten att det är viktigt med en känsla av sammanhang i hela elevens kontext. / This thesis addresses problematic school absenteeism and how schools can work on success factors for increased attendance by adopting a salutogenic perspective. We review previous research on the causes of absenteeism and interventions to increase attendance. We conducted a series of interviews and used thematic analysis to code the responses into themes. These themes are anchored in current research, from which we draw conclusions based on the respondents' answers. Additionally, we approach the issue from two perspectives: the salutogenic and the social-ecological. According to the former, it is important for students to have comprehensibility, predictability, and meaningfulness. According to the latter, the overall life situation plays a crucial role in the well-being of the individual student. We have divided our themes into three parts, based on the phase the school is in regarding work with absenteeism. These parts consist of preventive work, interventions, and remedial measures. Our results show, among other things, that the personal relationship between teacher and student is important. Furthermore, the results indicate that a sense of coherence in the student's entire context is essential.

Compulsory schooling in Sweden is mandatory for everyone due to existing school attendance laws, and all students have the right to an education. Schools are considered a protective factor to prevent children and adolescents from taking a wrong turn in society, instead shaping them into good citizens through education. Good collaboration betweenschool and home is a crucial part of the remedial efforts for students with problematic absenteeism, just as maintaining good cooperation with other stakeholders such as child psychiatry services, social services, and attendance teams is essential. The purpose of this study is to enhance the understanding of how guardians of children with problematic school absenteeism experience their situation, to provide school staff and principals with deeperknowledge in the area. In the study, I have applied two different special educationalperspectives, the relational and the categorical perspectives, to develop an understanding of how guardians perceive the collaboration between school and home based on their children's absenteeism. Based on Bronfenbrenner's ecological systems theory, the differentenvironments in which the students are involved interact and serve as a starting point for understanding the student and their situations. The study involved conducting semi-structured qualitative interviews with three different guardians, revealing perceived deficiencies in the collaboration between school and home. It is clear that a key success factor for increased school attendance is having good relationships between teachers and students, as all guardiansexpressed that this creates security for their children and increases the chances of their children attending school more easily. My conclusion is that there are many different factors affecting a child's problematic absenteeism, and that each situation is complex. Good collaboration between school and home is also shown in several other studies to be a significant and promoting factor in increasing school attendance, indicating that guardians play an important role in the attendance-promoting work from the school, especially for students with problematic absenteeism who often need their parents to advocate for them.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare verksamma inom gymnasieskolan arbetar och samverkar för att främja elevnärvaro samt hur detta arbete kan utvecklas. Studien utgår från en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att relationsskapande och motivationsstärkande arbete är nyckelfaktorer för att främja närvaro. Studie- och yrkesvägledare skapar trygghet och motivation genom att bygga relationer med eleverna, använda motiverande samtal, målplanering, utveckling av individuella studieplaner samt insatser som gruppvägledning. Samverkan med elevhälsoteamet är avgörande för ett framgångsrikt närvarofrämjande arbete. Analysen pekar på att samverkan underlättas genom tydliga roller och ansvarsfördelning, vilket minskar risken för missförstånd och ineffektivitet. Det närvarofrämjande arbetet behöver utvecklas genom tydligare rutiner och strukturer som möjliggör gemensamma och likvärdiga insatser inom hela skolan. Det betonas även att studie- och yrkesvägledare bör få mer tid och möjlighet att arbeta motivationsstärkande genom gruppvägledning. Slutsatserna betonar vikten av att kontinuerligt utvärdera och anpassa strategier för att möta elevernas individuella behov, och visa på hur viktigt det är att närvara i skolan. Genom att integrera studie- och yrkesvägledare i ett helhetsperspektiv inom elevhälsan och främja deras samarbete kan skolnärvaron förbättras betydligt.

No description available.

Syftet var att, utifrån ett urval av människor med erfarenhet av problematisk narkotikakonsumtion, generera kunskap och förståelse om hur familjefaktorer samt reaktioner och agerande från samhällskontakter kan fungera som riskfaktorer för att människor blir problematiska narkotikakonsumenter. Fem semistrukturerade intervjuer med människor med erfarenhet av problematisk narkotikakonsumtion genomfördes. De teoretiska utgångspunkterna som användes för analysarbetet var Goldberg (2010):s stämplingsteoretiska modell och Nakken (1999):s missbrukarprocessteori. Resultatet visade att de riskfaktorer som kan härledas ur familjefaktorer var att bli utsatt för fysiskt våld, att vara familjens syndabock samt att ha fysiskt eller emotionellt frånvarande föräldrar. Samhällsfaktorer som visade sig vara riskfaktorer var att vara förskolan/skolans syndabock, att bli flyttad till specialklass samt att bli placerad utanför hemmet av socialtjänsten. Studien visade även på ett samband mellan problematiska familjeförhållanden och problematiska samhällskontakter. Studien visade att problematiska familjeförhållanden upplevdes som mest betydande för utvecklandet av en problematisk narkotikakonsumtion. / The main purpose with this study was to generate knowledge and understanding of how family factors and the reaction and behaviour of social contacts may serve as risk factors for people becoming drug comsumers. Five semi- structrured intervjues with people with problematic drug use was conducted. Theoretical starting points that was used for the analysis was Goldberg (2010)'s stamping theoretical model and Nakken (1999)'s abusing process theory. The result showed that the risk faktors that can be derived from family factors where being subjected to physical violence, to be the family scape goat or having phycisal or emotional absent parents. Social factors that were found to be risk factors was to be preschool/schools scapegoat, to be tranferred to the special class and to be placed outside the home by social services. The study also showed a correlation between problematic family relations and problematic social contacts.  The study shows that problematic family factors perceived as most significant for the development of problematic drug use.

The aim of this study has been to explore the different descriptions of children with school-absenteeism that has been presented in four well distributed newspapers in Sweden between 2010 and 2020. A social constructionist perspective and theories about medicalization and labeling has been used to show how written language in media has effects on how we view and work with this type of problem. For this study, 41 debate articles have been analyzed through a qualitative text analysis with focus on the linguistic, literary and substantive meaning. The result showed that the perception regarding which children that can be considered as having school absenteeism problems is changeable, since the idea of school absenteeism largely depends on whose opinion is being expressed and which perspective that dominates at the moment. A clear consequence of the psychiatric perspective dominating the (public) debate is that the holistic perspective needed to address this complex of problems is at risk of being lost. / Syftet men den här studien har varit att redogöra för de orsaker till problematisk skolfrånvaro som framkommit i Sveriges fyra största dagstidningar mellan åren 2010 och 2020. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och teorier om medikalisering och stämpling har jag belyst hur sätten det talas om ett problem påverkar hur vi ser på och arbetar med det. Empirin har bestått av 41 debattartiklar och har bearbetats utifrån en kvalitativ textanalys med fokus på den språkliga, litterära och innehållsmässiga innebörden. Resultatet har visat att uppfattningarna kring vem/vilka som har skolfrånvaroproblematik förändras och beror mycket på vem det är som uttalar sig och vilka perspektiv som dominerar. En konsekvens av att det psykiatriska perspektivet dominerar i debatten innebär att vi riskerar att det helhetsperspektiv som behövs för att förstå denna komplexa problematik hamnar i skymundan.

Syftet med den aktuella studien är att undersöka vilka insatser och åtgärder som upplevs som hjälpsamma för att återintegrera elever med problematisk frånvaro till skolan. Forskningsansatsen är kvalitativ med tematisk analys (TA) som metod. De fyra informanterna var pedagoger och dem intervjuades med hjälp av en semistrukturerad enkät. Det teoretiska ramverket utgörs av allmän systemteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultatet blev att tre huvudområden identifierades: relationer, resurser och relevanta anpassningar. De viktigaste framgångsfaktorerna är fungerande relationer med såväl vårdnadshavare som eleven, men också samverkan med andra instanser. Därefter nämns organisatoriska förutsättningar i form av tid, matchning med rätt mentor och anpassad lärmiljö. Likaså är elevens intrapersonella resurser betydelsefulla. Slutligen behöver eleven känna tillhörighet samt elevens behov av samtalsstöd bemötas. Utvecklingsområden är bland annat smidigare sekretesslagstiftning, tidigare diagnosticering av funktionsnedsättningar och fungerande närvarorutiner, Vidare omnämns särskilda undervisningsgrupper och bättre förutsättningar att genomföra kartläggningar. Slutligen uttrycks önskemål om elevassistenter vid övergångar samt samtalsstöd. / The aim of the current study is to investigate what interventions and measures are perceived as helpful in reintegrating students with problematic school absenteeism to school. The current research was well suited to a qualitative research strategy as the objective was to explore individual experiences of sucess factors returning to school following problematic school absenteeism. Four semi-structured interviews were conducted with four pedagogues. The theoretical framework is based on system theory and Bronfenbrenner’s ecological systems theory of human development.The result was divided in to three main areas, relationships, resources and accurate adaptations. Firstly, findings of the current study offer an in-depth understanding of the importance of trusting relationships both with guardians as well as with the student. Secondly, in order for the intervention to be succesful a set of organizational conditions needed to be in place: time, a good match between students and teacher and a supportive educational setting. The students individual abilities also had an impact on the level of success. Finally, the student has to feel a sense of belonging and that invidual needs are meet. Areas of desirable support included a smoother approach to privacy leglislation, earlier diagnosis of disabilites and supportive attendance routines. Further smaller tuition groups, better mapping possibilites where mentioned. Finally, requests for student assistants are expressed during transitions and counselling support.

The work in primary school, including promoting attendence, preventing absence and remedying problematic absence is formulated in laws and decrees, the regulatory documents of primary school as well as “policydocuments” on a municipaly level and the individual schools documents in form off action plans and routines. It is a very important work, but what is formulated does not always correspond to what is implemented.The purpose of the study is to analyze how the principal and the Student Health Team in grade 7-9 of primary school works with promoting all students attendence, preventing absence and remedying problematic absence. Two questions have been used.- The first question is about what the principal and the Student Health Team do in the concrete work with promoting all students attendence, preventing absence and remedying problematic absence.- The second question it is about what the principal and the Student Health Team do in the work with promoting attendence, preventing absence and remedying problematic absence, in accordance with the action documents such as plans and routines of the individual schools and the municipality.Previous research shows that it is mainly absence in relation to individual-related and social-related problems that is highlighted. Research on promoting attendance and what that work looks like in everyday school activities is not made visible to the same extent (Gren Landell, 2018).The theoretical starting point of the study is social constructionism. The social constructionism is also the starting point for the discourse theoretical approach and the discourse analysis. Three predetermined discourses have been used in the study and it ispromoting attendence, preventing absence and remedying problematic absence. The three predetermined discourses are defined in relation to the school's governing documents. The discourses stand in proportion to the responsibility and authority of the two sub-discourses, responsibility and power and talks and meetings, a collaboration. The theoretical starting point, which includes the three perspectives of special education: the category perspective, the quandary perspective, and the relational perspective has also been used.The chosen method is semistructured qualitative interwievs and anlysis of the schools documents in the form of action plan and routines. The results that are reported are basedon seven interwievs with principals, and seven groupinterwievs with representatives from the Student Health Team, along with eight differently documents.The most important results to emerge is that there is a difference between what the principals and the representatives of the Student Health Teams strives to accomplish, what they claim to be doing and what they actually are doing in the concrete school work. That means that the constructed thoughts, words and deeds do not correspond. The study shows that it is the work with promoting attendence that is desirable and that it visualizes a desirable reality. Meanwhile the study shows that it is the concrete work with preventing absence and remedying problematic absence that is given the most attention in school. The responsibility and authority of the two sub-discourses along with dialogue and meetings and a cooperative work stands in proportion to the overall discourses. It is surprising that what the principals and representatives construct largely corresponds with what the texts in the documents construct. There is a desire to work promotionally from the relational perspective, simultaneously, it is the preventional work in accordance with the categorical perspective that is given the most attention.

Problematisk frånvaro har de senaste åren lyfts fram och aktualiserats både i media och i olika rapporter och utredningar. Det finns mycket kunskap både nationellt och internationellt om riskfaktorer för problematisk frånvaro men relativt lite om hur man kan främja närvaro och förebygga frånvaro. Skolverket (2010) belyser exempelvis hög frånvaro och stora brister i skolors arbete med att förebygga och åtgärda problematisk frånvaro. Detta bekräftas av Skolinspektionen (2016a; 2016b). Med utgångspunkt i ovanstående blev vi intresserade av att undersöka hur skolor kan arbeta för att främja närvaro och förebygga frånvaro och hur detta arbete kan göras till en del av det systematiska kvalitetsarbetet.Syftet med den här studien är att undersöka hur tre gymnasieskolor som säger sig arbeta närvarofrämjande har lagt upp och systematiserat sitt arbete. Syftet besvaras genom följande frågeställningar:• Hur arbetar skolorna för att utreda orsaker till elevernas frånvaro?• Hur arbetar skolorna för att främja elevernas närvaro?• Vilka möjligheter och hinder med det närvarofrämjande arbetet uttrycker skolorna?• Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet kring närvaro ut på skolorna?Vi valde att rikta vår undersökning mot gymnasieskolan då den mesta forskningen vi har hittat är riktad mot grundskolan. På så sätt kunde vår studie ge ett kunskapsbidrag inom området och därmed ha ett vetenskapligt värde.Studien omfattade tre mindre gymnasieskolor och är kvalitativ utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Studien utgår från ett relationellt perspektiv där utgångspunkten är att elevers svårigheter uppstår i mötet med lärmiljön och ett salutogent förhållningssätt där känsla av sammanhang och meningsfullhet utgör grunden. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med skolornas rektorer.Studiens resultat visade att rektorernas uppfattningar är att orsakerna till elevers frånvaro är flera, varierande och komplexa, vilket även bekräftas av Gren Landell (2018), och då behöver även lösningarna vara det. Resultatet visade också att rektorernas uppfattningar är att genom att göra det närvarofrämjande arbetet till en del av det systematiska kvalitetsarbetet ökar möjligheterna att nå högre närvaro för alla elever. Vårt resultat bekräftas av Skolverket (2012) och innebär för skolorna en tydlig förskjutning från att arbeta åtgärdande för några få elever till att arbeta främjande och förebyggande för alla elever, vilket är specialpedagogens och elevhälsoteamets huvudsakliga uppdrag enligt Skollagen (SFS 2010:800 2 kap. 25§). Resultatet visade även att närvarofrämjande arbete till stor del handlar om att arbeta med och utveckla organisation, pedagogik, lärmiljöer och relationer för att kunna möta alla elevers behov.En slutsats vi drar utifrån vår studie är att specialpedagogens uppdrag i så stor utsträckning som möjligt bör inriktas mot förebyggande och hälsofrämjande arbete. Specialpedagogen har här ett viktigt uppdrag i att leda och systematisera det närvarofrämjande arbetet som en del av det systematiska kvalitetsarbetet och har i detta arbete stor nytta av sin breda kompetens.