The aim for this study was to investigate how young adults describe their emerging adulthood, when coming from problematic teenage years. Three people around the age of 25 were interviewed. They had experience of non-institutional community care during their teenage years. To capture the narrative the informants gave of their youth, a life course perspective and resilience theory was used to understand if and how they have managed stress and adversity in their life. The study shows similarities to earlier studies on youth leaving institutional care or foster care, with heightened risk of school failings, shortened transition between youth and adulthood and a continued problematic life situation. The study shows the importance of meaningful relations outside of the family context. Transition periods and other turning points offers the possibility to explore new roles and with time incorporate the interventions of the non-institutional community care which can lead to personal growth.

Sammanfattning Introduktion: Problematisk skolfrånvaro kännetecknas av att eleven inte mår bra och inte har fått rätt stöd och hjälp. Skolfrånvaro skapar stora samhällskostnader och kan få betydande konsekvenser på individnivå. Arbetsterapeuter samverkar med elever och andra aktörer för att skapa förutsättningar för aktivitet och delaktighet i vardags- och samhällsliv. Genomförd skolgång är en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser och erfarenheter hos elever med erfarenhet av problematisk skolfrånvaro. Metod: En metasyntes av kvalitativ forskning, 15 inkluderade artiklar, genomfördes med guidning av The PRISMA 2020 statement samt Joanna Briggs Institute. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade ett övergripande tema; Erfarenheter påverkar framtidsvisionen. Tre huvudkategorier; Flera faktorer samverkar över tid, Att förhålla sig till och hantera skolans psykosociala miljö samt Känsla av egenmakt - den egna rösten, belyser erfarenheter av deltagarnas skolgång och skolfrånvaro. Flera orsaker till skolfrånvaro samexisterade på olika nivåer över tid och eleverna utmanades i sökandet efter att passa in och känna trygghet i skolan. Att som elev bli sedd och lyssnad på främjade skolnärvaro. Att involveras i sin skolgång skapade engagemang, motivation, aktivitetsrättvisa och en känsla av empowerment hos eleven. Slutsats: Psykisk ohälsa är en vanlig anledning till att inte ha avslutat sin skolgång samtidigt som avslutad skolgång är en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa. Genom relationsbygge, samverkan och elevengagemang kan framgång nås i arbetet att få tillbaka eleven till skolan. Arbetsterapeuter kan med ett empowermentinriktat arbetssätt stödja eleven att nå sina livs- och framtidsmål. Elever beskrev fungerande stöd som livsomvälvande. / Abstract Introduction: Persistent absence from school is a sign that the student is not feeling well and has not received proper support. Absence from school leads to substantial societal costs and brings significant consequences on an individual level. Occupational therapists collaborate with students and others involved to enable activity and participation in everyday and community life. Completed schooling is a crucial protective factor against mental illness. Aim: The purpose of this study was to shed light on lived experiences among students with experience of problematic school absenteeism. Method: A metasynthesis of qualitative research, 15 included articles, guided by The PRISMA 2020 statement and the Joanna Briggs Institute was conducted. The data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis generated an overall theme; Experiences influence future aspirations. Three main categories: Several factors affect school absenteeism over time; Relating to and managing the school's psychosocial environment; and A sense of empowerment - the student´s own voice, highlighting experiences of the participants' schooling and school absence. Several explanatory reasons for school absenteeism coexisted at different levels over time and the students were challenged in their attempts to fit in and feel safe in school. School attendance is promoted by feeling seen and listened to as a student. Being involved in their own schooling created student commitment and motivation, occupational justice and a sense of empowerment. Conclusion: Mental illness is a common reason for failing to complete schooling, while finishing school is a protective factor against mental illness. Relationship building, promoting collaboration and student involvement are successful tools in achieving a return to school. Using an empowerment-oriented approach, occupational therapists can support the student to achieve their future goals in life. Students described effective support as life-changing.

Idag rapporterar media om att den problematiska skolfrånvaron ökar. Enligt skollagen har alla elever rätt till en utbildning och den svenska närvaroplikten innebär att varje skola behöver kunna främja skolnärvaro. En fullständigt genomförd grundskola med godkända betyg är en skyddsfaktor mot utanförskap i samhället och psykisk ohälsa. Syftet med studien är att bidra med kunskap om skolans insatser för att stödja elever med problematisk skolfrånvaro i att kunna återgå till skolan. Forskningsfrågorna sökte svar på framgångsrika insatser som eleverna och deras vårdnadshavare beskriver för återgång till skolan, sett ur ett flernivåperspektiv. Studiens teoretiska ramverk var Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. Undersökningen hade en kvalitativ forskningsansats, inspirerad av fallstudiedesign. För att samla in data användes semistrukturerade intervjuer. En pilotstudie genomfördes för att förbättra våra intervjufrågor. Urvalet till studien baserades på ett målstyrt urval. Våra respondenter var fyra elever och deras vårdnadshavare. Eleverna hade tidigare haft problematisk skolfrånvaro men återvänt till skolan. Tidigare forskning har visat att framgångsfaktorer som ökar skolnärvaro innefattar undervisning, delaktighet, inflytande, trygghet och studiero, tillitsfulla relationer och kommunikation mellan hem och skola. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning. I vårt resultat framkom även betydelsen av att minska kraven på eleverna i skolsituationen för en positiv återgång till skolan. Ytterligare framkom ur ett systemteoretiskt perspektiv att faktorer på samtliga nivåer inom teorin har en inverkan på skolnärvaron. En liten förändring på någon nivå kan påverka elevens förutsättningar att närvara i skolan. Vi tänker oss att vår studie kan bidra med kunskap och vara ett stöd i skolors närvarofrämjande arbete. / Today, Media reports that the problematic school absence is increasing. According to Skollagen, all students have the right to an education, and the Swedish compulsory attendance means that each school needs to encourage school attendance. A completed schooling with passed grades is a protection factor in society and against mental illness. The purpose of this study is to contribute with knowledge about the schools’ measures to aid students with problematic school attendance in returning to school. The research questions sought to find successful measures that students and their guardians describe were important in the students’ returning to school, seen from a multilevel perspective. The theoretical framework of the study was Bronfenbrenner’s educational system theory. The study had a qualitative research method, inspired by case study design. To collect data, semi structured interviews were used. A pilot study was carried out to perfect our questions. The selection of participants was based on goal-oriented factors. Our respondents were four students and their guardians. The students had previously had problematic school absence but then returned to school. Previous research has shown that success factors that increase the students’ attendance in school are teaching, participation, influence, security, a peaceful study situation, trusting relations and communication between home and school. The results from the study coincide with previous research. In our result, the importance of lowering the demands on the students in order to reach a successful return to school, emerged. Furthermore, from a theoretical system perspective, all theoretical factors influenced school attendance. A small alteration at some level can affect the students’ prerequisite for school attendance. Our study can contribute with knowledge about, and be supportive in, schools’ work with encouraging school attendance.

Studiens syfte var att ta reda på socialtjänstens erfarenheter av samarbete med föräldrar till hemmasittande elever samt att undersöka socialtjänstens erfarenheter av orsaker till hemmasittande. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer tillsammans med sex socionomer verksamma inom eller på uppdrag av socialtjänsten. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys. Resultatet visade att problematisk skolfrånvaro är ett komplext problem som samverkar med flera faktorer, vilka identifierades som individuella-, sociala-, och skolrelaterade faktorer. En god samverkan mellan socialtjänsten och föräldrarna sågs som betydelsefull men även samverkan mellan olika instanser som skola och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Den största utmaningen i arbetet med hemmasittande elever visade sig vara föräldrars inställning till problemet. Slutligen visade resultatet att barns anknytning till föräldern kunde påverka skolfrånvaron.

Studiens syfte är att bidra till ökad förståelse för studie- och yrkesvägledares roll och deras arbete inom grundskolan för elever med problematisk skolfrånvaro och hur samverkan fungerar med övriga professioner i det elevhälsofrämjande i arbetet för dessa elever. För att kunna besvara studiens frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju verksamma studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Insamlade intervjudata analyserades och tolkades med hjälp av tidigare forskning, samt teoretiska utgångspunkter. Studiens resultat visade att det enligt respondenterna råder en viss okunskap om skolans uppdrag gällande studie- och yrkesvägledning, samt om studie- och yrkesvägledares kompetens bland övriga professioner och ledning i grundskolan. Vidare visade resultatet att studie- och yrkesvägledare ofta tar främsta ansvaret för studie- och yrkesvägledningen på skolorna och detta beskrevs bero på en svag styrning. Relationsskapande och meningsskapande upplevdes som två viktiga bitar, i arbetet med elever med problematisk skolfrånvaro. Ytterligare ett resultat var att respondenterna beskrev marknadsföring av studie- och yrkesvägledares kompetens som nödvändigt. Detta mot bakgrund av att kunna nyttjas inom fler arbetsområden i skolverksamheten, samt för att stärka studie- och yrkesvägledarrollen.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen kring fungerande insatser och undervisning i skolan för elever med problematisk frånvaro genom att intervjua elever och lärare – och attundersöka svenskämnets roll i detta sammanhang för att få en bild av svenskundervisningen, om ämnet har en särskild roll.Metod: Tanken var att intervjua uteslutande elever, så unga som möjligt, för att fylla den forskningslucka som finns här. Sammanlagt har fem personer intervjuats, två elever, en iårskurs sju och en på gymnasiets sista år samt tre pedagoger. Pedagogerna har talat omspecifika elever vilket medför att fem elevers erfarenhet av problematisk frånvaro och återgång i skola stått i fokus i denna studie. Tematisk analys har använts för att identifiera, analysera och beskriva teman i det insamlade datamaterialet; de fyra kvalitativa intervjuerna.Resultat: Resultatet i föreliggande examensarbete visar att det är viktigt att höra elever, både i elevintervjuer och intervjuerna med pedagoger. Därför presenteras denna framgångsfaktor,Lyssna på eleven, utförligt. En annan framgångsfaktor som nämns och upptäcks i föreliggande examensarbete, är ”relationsöverföring” i samband med stadiebyte. Den presenteras ocksåutförligt, både med ett lyckat exempel och ett som inte fungerade. Studien visar också attsvenskämnets roll när elever med erfarenhet av problematisk frånvaro återgår i skola, intehar någon utmärkande roll. Ämnet historia och engelska sticker ut mer än svenskämnet här, på olika sätt.

Studiens syfte är att analysera de upplevelser som föräldrar till barn med problematiskskolfrånvaro har gällande de insatser som skola, socialtjänst och andra aktörer erbjuder.Tidigare forskning visar att trots att skolpliktiga barn har rätt till utbildning enligt svensk lagfinns det idag barn som är frånvarande från skolan och inte kan fullfölja sin utbildning. Vidareär problematisk skolfrånvaro en av riskfaktorerna för både utanförskap och psykisk ohälsabland unga. För att kunna motverka problematisk skolfrånvaro är det av stor vikt attundersöka i vilken mån olika insatser och anpassningar hjälper barn med problematiskskolfrånvaro att fullfölja sin utbildning. För att besvara studiens syfte har fyra föräldrar tillbarn med problematisk skolfrånvaro intervjuats eftersom de besitter kunskap kring hur derasbarns skolgång såg ut både innan, under och efter insatser gjorts. Intervjuerna varsemistrukturerade och urvalet gjordes genom ett målinriktat urval. Intervjuerna analyseradesmed en tematisk analys där åtta teman identifierades. Studiens resultat visar på att anpassatschema och skolmiljö samt en nära dialog mellan föräldrar och skolan har upplevts fått enpositiv inverkan på barn med problematisk skolfrånvaro. Resultatet redogör även för negativaupplevelser som att skolan inte lyssnar på föräldrarna, att skolan kräver fastställd diagnos föranpassningar, bristande kunskap bland professioner och att ingen ser hela barnet och dessproblematik. Resultatet visade också att föräldrarna upplevde det som svårt att få rätt insatsför sina barn och att de själva fick ta ett tungt ansvar för att hjälpa sina barn ur problematiskskolfrånvaro. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori har möjliggjort en djupareförståelse för hur insatser, anpassningar och samspelet som sker runt barnet påverkar barnet isin skolfrånvaro. Studien bidrar till en ökad förståelse för hur insatser, anpassningar ochannan hjälp från olika aktörer i samhället kan hjälpa barn att komma ur en problematiskskolfrånvaro. Studien redogör även för flera utvecklingsområden för aktörer kopplade till barnmed problematisk skolfrånvaro vilket är väsentligt för att kunna hjälpa fler barn att fullföljasin utbildning.

Syftet med studien var att studera unga vuxnas erfarenheter och upplevelser från tiden med en problematisk skolfrånvaro, med ambition att skapa en djupare förståelse för orsakerna till beteendet och eventuella konsekvenser, såväl som framgångsfaktorer och eventuella brister inom området. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med nio informanter. Fem av dessa var unga vuxna i ålder 18–26 år med egen erfarenhet av problematisk skolfrånvaro, och fyra informanter var föräldrar till individer med nuvarande eller tidigare erfarenhet av problematisk skolfrånvaro. Vår empiri bearbetades med hjälp av tematisk analys och resultatet analyserades med stöd av Protection Motivation Theory, det salutogena perspektivet genom KASAM och det relationella perspektivet. Resultatet visar att det finns flera olika orsaker till individernas problematiska skolfrånvaro och att orsakerna många gånger inkluderar olika aspekter: individuella, familjerelaterade och skolrelaterade. Aspekter som ofta samverkar. Studien visar att det är viktigt med tidiga, individuella anpassningar och samverkan för att motverka en problematisk skolfrånvaro. Med distans till den tid då den problematiska skolfrånvaron började, vittnar samtliga informanter i studien om att deras historia hade kunnat utvecklats annorlunda om skolan, hemmet eller samhället hade agerat tidigare och/eller annorlunda. / The aim of this study was to examine the experiences and perceptions of young adults during a period of problematic school absenteeism, with the ambition of gaining a deeper understanding of the causes of the behavior and potential consequences, as well as success factors and potential shortcomings in the area. We have utilized a qualitative research method where data collection was conducted through semi-structured interviews with nine informants. Five of these were young adults aged 18–26 with personal experience of problematic school absenteeism, and four informants were parents of individuals with current or previous experience of problematic school absenteeism. Our empirical data was processed using thematic analysis and the results were analyzed with the support of Protection Motivation Theory, the salutogenic perspective thru sense of coherence and the relational perspective. The results shows that there are several different causes of the individuals' problematic school absenteeism, often involving various aspects: individual, family-related, and school-related, which often interact. The study also shows that it is important to have early, individualized adjustments and collaboration to counteract problematic school absenteeism. With distance from when the problematic school absenteeism began, all informants in the study testify that their history could have developed differently if the school, home, or society had acted earlier and/or differently.

Studien syftar till att belysa hinder för samverkan mellan hem och skola vid förekomst av långvarig problematisk skolfrånvaro i svensk grund- och gymnasieskola, kopplat till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Med en hermeneutisk forskningsansats och genom tio semistrukturerade intervjuer med dels vårdnadshavare och dels rektorer ger studien en ökad förståelse för fenomenet problematisk hem- och skolasamverkan. Hindren för en god hem- och skolasamverkan sammanfattas i fyra kategorier; Meningsskiljaktigheter i sakfrågan, Kompetensbrist, Organisatoriska förutsättningar samt Bemötande. Studiens resultat tolkas med stöd av Eriksons (2004; 2013) isärhållandets princip och partnerskapsprincip där också Heidegrens (2009) resonemang kring erkännande ger en fördjupad förståelse av informanternas upplevelser av problematisk hem- och skolasamverkan vid omfattande skolfrånvaro och samtida neuropsykiatriska svårigheter. Analysen av det insamlade materialet ger för handen att det vid en problematisk hem- och skolasamverkan, under de studerade förutsättningarna, inte upprättas det Heidegren (2009) och Erikson (2013) beskriver som erkännande. Detta grundar sig i att tillit och förtroende inte ges möjlighet att etableras emellan parterna i samverkan på grund av de olika hinder som beskrivs i resultatets fyra kategorier. / The study aims to shed light on obstacles to home-school collaboration in the presence of long-term school absenteeism in Swedish primary and secondary schools, linked to neuropsychiatric disabilities. With a hermeneutic research approach and through ten semi-structured interviews with partly parents and partly principals, the study provides an increased understanding of the phenomenon of problematic home-school collaboration. The obstacles to a productive home-school collaboration are summarized in four categories; Differences of opinion on the matter, lack of competence, organizational conditions and treatment. The study’s results are interpreted with the support of Erikson’s (2004; 2013) separation principle and partnership principle, where also Heidegren’s (2009) reasoning regarding recognition provides a deeper understanding of the informants’ experiences of problematic home-school collaboration in the case of extensive school absences and neuropsychiatric difficulties. The analysis of the collected material shows that in case of a problematic home-school collaboration, under the conditions studied, what Heidegren (2009) and Erikson (2013) describe as recognition is not established. This is based on the fact that trust is not given the opportunity to be established between the parties in the collaboration due to the various obstacles described in the four categories of the result.

Syftet med denna studie var att undersöka skolkuratorers erfarenheter av hur en problematisk skolgång identifieras, hur de bemöter denna problematik samt hur de kvalitetssäkrar arbetet. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med fem skolkuratorer på grundskolor i Mellansverige. Empirin analyserades utifrån teori kring problematisk skolgång, systematiskt kvalitetsarbete samt evidensbaserad praktik. Resultatet visade att problematisk skolgång innebär att måluppfyllelse inte nås eller att skolgången blir avbruten, viktiga faktorer i sammanhanget var frånvaro samt ökad psykisk ohälsa. Skolkuratorerna ansåg att en god relation mellan eleven och skolan samt samverkan var viktiga framgångsfaktorer för att tidigt upptäcka och kunna åtgärda problematiken. Systematiskt kvalitetsarbete framkom som en viktig faktor och i synnerhet genom kontroll av giltig och ogiltig frånvaro samt genom kartläggningar på olika nivåer. Att arbeta med evidens ansågs också vara viktigt men samtidigt fanns viss skepsis mot nya metoder och ofta användes bara valda delar av evidensbaserade metoder för att kunna individanpassa och att se helheten. / The purpose of this study is to examine how school counsellors, in their own practical experience, identify problematic schooling; how they approach these problems; and how they assure the quality of their work. To answer these questions, the authors have conducted a qualitative study, interviewing five school counsellors working in different schools in Central Sweden. The empirical study has been analyzed using the theoretical concepts of problematic schooling, systematic quality assurance, and evidence-based practice. The outcome of the study suggests that problematic schooling entails the failure to reach educational goals, or even the complete disruption of schooling. Important factors include pupil absence and impaired mental health. A successful pupil–school relationship, as well as a co-operative environment, are identified by the interview subjects as important factors for the successful detection and intervention of problematic schooling. Furthermore, systematic quality assurance is identified as a key factor, particularly in the shape of survey and verification by the school regarding the validity of pupil absence. Finally, the interview subjects generally consider an evidence-based approach to be important, but also tend to display some scepticism towards the implementation of new methods. The study thus shows that evidence-based methods are often only partially applied, in an attempt by school counsellors to make case-dependent adjustments to fit the wider picture.