In Sweden schooling is compulsory between the ages of six and sixteen. This also includes a right toeducation. Despite that there are situations where students are absent. Absent in a way that forthemselves can be problematic. In order to contribute to an understanding of the phenomenon ofproblematic school absence and how the school can work with that student group, the aim of the studywas thus to investigate the underlying factors surrounding problematic school absence and how theschool can work to promote the presence of the students based on selected literature and its authors.The authors are different practitioners who work or research the subject of problematic schoolabsence.The method used was a qualitative content analysis based on 4 different types of literature onthe subject of problematic school absence.The results show that there is no single explanation for why students develop a problematic schoolabsence. This becomes clear as the study's selected biography only to some extent gives a problempicture similar to what the rest of the material shows. The reasons for the absence are many and theycan often be related to each other. The results also show the difficulty of having a general definition ofwhat problematic school absences mean. Usually several different concepts are used, home-sitting andproblematic school absence are two examples. The results also show that the school has a large andimportant role in working to ensure that the student enjoys school where the relationship betweenteacher and student can be seen as a presence-promoting factor. Finally, it is difficult to find examplesof a single working method to promote school attendance. One of the reasons may be that there are somany different reasons for the absence and no absence is the sameKeyword: Problematic school absence, Promoting school attendance, School refusal

Problematic school absenteeism is a growing problem that affects society as a whole. Every youth is unique and the educational path does not look the same for everyone. The aim of this qualitative study was to investigate how social workers handle and collaborate on problematic school absenteeism in Sweden. Semi-structured interviews were conducted with six social workers from different professional fields. When analyzing results, the bioecological model and its system levels were applied. Internal factors that were shown to contribute to absenteeism were anxiety, communication difficulties and neuropsychiatric diagnoses. External factors that emerged were the institutional policies, norms, family, school and relational conditions. The social workers consider home visits to the pupils' families and close relationships as some important and successful factors in reducing school absenteeism. Cooperation needs to take place on several levels for pupils to return to school and integrate into society.

Tahe starting point of this study is to investigate how the school organizationally works as an institution to counteract problematic school absence. The school is a large part of society as well as an institution that shapes the citizens, at the same time as the schools have a mission to promote the individual´s progression and learning. The schools function to benefit society as well individuals with their personal development make the school a complex organization. The school's organization includes many different areas and it’s therefore difficult to examine in this individual study. We have therefore chosen to focus on the school staff´s work with problematic school absence. The theoretical ground this study is based on is called 'street level bureaucracy'. This theory describes the school staff’s labor from within an organization while having direct contact with members of the general public. The Swedish analogy of this term is gräsrotsbyråkrati. The material that will be used consists of existing literature on the subject as well as interviews conducted with school staff in which they provide their experience of how the organization works with students' problematic school absence. Through the school staff’s experience, we can get a deeper insight into schools organizational structures. The study's conclusion is that school staff need to have a greater influence in the organization's management. Furthermore this study concludes that school staff in general have a much higher need to influence the creation of government documents than they currently have. This need for more influence stems from the fact that they themselves have to carry out these policies on a daily basis and therefore have the necessary expertise on the subject.

Idag rapporterar media om att den problematiska skolfrånvaron ökar. Enligt skollagen har alla elever rätt till en utbildning och den svenska närvaroplikten innebär att varje skola behöver kunna främja skolnärvaro. En fullständigt genomförd grundskola med godkända betyg är en skyddsfaktor mot utanförskap i samhället och psykisk ohälsa. Syftet med studien är att bidra med kunskap om skolans insatser för att stödja elever med problematisk skolfrånvaro i att kunna återgå till skolan. Forskningsfrågorna sökte svar på framgångsrika insatser som eleverna och deras vårdnadshavare beskriver för återgång till skolan, sett ur ett flernivåperspektiv. Studiens teoretiska ramverk var Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. Undersökningen hade en kvalitativ forskningsansats, inspirerad av fallstudiedesign. För att samla in data användes semistrukturerade intervjuer. En pilotstudie genomfördes för att förbättra våra intervjufrågor. Urvalet till studien baserades på ett målstyrt urval. Våra respondenter var fyra elever och deras vårdnadshavare. Eleverna hade tidigare haft problematisk skolfrånvaro men återvänt till skolan. Tidigare forskning har visat att framgångsfaktorer som ökar skolnärvaro innefattar undervisning, delaktighet, inflytande, trygghet och studiero, tillitsfulla relationer och kommunikation mellan hem och skola. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning. I vårt resultat framkom även betydelsen av att minska kraven på eleverna i skolsituationen för en positiv återgång till skolan. Ytterligare framkom ur ett systemteoretiskt perspektiv att faktorer på samtliga nivåer inom teorin har en inverkan på skolnärvaron. En liten förändring på någon nivå kan påverka elevens förutsättningar att närvara i skolan. Vi tänker oss att vår studie kan bidra med kunskap och vara ett stöd i skolors närvarofrämjande arbete. / Today, Media reports that the problematic school absence is increasing. According to Skollagen, all students have the right to an education, and the Swedish compulsory attendance means that each school needs to encourage school attendance. A completed schooling with passed grades is a protection factor in society and against mental illness. The purpose of this study is to contribute with knowledge about the schools’ measures to aid students with problematic school attendance in returning to school. The research questions sought to find successful measures that students and their guardians describe were important in the students’ returning to school, seen from a multilevel perspective. The theoretical framework of the study was Bronfenbrenner’s educational system theory. The study had a qualitative research method, inspired by case study design. To collect data, semi structured interviews were used. A pilot study was carried out to perfect our questions. The selection of participants was based on goal-oriented factors. Our respondents were four students and their guardians. The students had previously had problematic school absence but then returned to school. Previous research has shown that success factors that increase the students’ attendance in school are teaching, participation, influence, security, a peaceful study situation, trusting relations and communication between home and school. The results from the study coincide with previous research. In our result, the importance of lowering the demands on the students in order to reach a successful return to school, emerged. Furthermore, from a theoretical system perspective, all theoretical factors influenced school attendance. A small alteration at some level can affect the students’ prerequisite for school attendance. Our study can contribute with knowledge about, and be supportive in, schools’ work with encouraging school attendance.

Studiens syfte var att ta reda på socialtjänstens erfarenheter av samarbete med föräldrar till hemmasittande elever samt att undersöka socialtjänstens erfarenheter av orsaker till hemmasittande. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer tillsammans med sex socionomer verksamma inom eller på uppdrag av socialtjänsten. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys. Resultatet visade att problematisk skolfrånvaro är ett komplext problem som samverkar med flera faktorer, vilka identifierades som individuella-, sociala-, och skolrelaterade faktorer. En god samverkan mellan socialtjänsten och föräldrarna sågs som betydelsefull men även samverkan mellan olika instanser som skola och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Den största utmaningen i arbetet med hemmasittande elever visade sig vara föräldrars inställning till problemet. Slutligen visade resultatet att barns anknytning till föräldern kunde påverka skolfrånvaron.

Problematisk skolfrånvaro är ett socialt problem som ökar och skapar bekymmer i skolvärlden. Syftet med studien har varit att öka kunskapen kring skolkuratorernas upplevelser med arbetet med högstadieelever som har en problematisk skolfrånvaro. Studien har en kvalitativ ansats och sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer på högstadie-nivå. Intervjupersonerna hade socionomexamen och hade arbetat som skolkurator i minst ett år. Insamlade empiri analyserades med kvalitativ innehållsanalys och då utifrån tidigare forskning samt genom Lipskys teoretiska begrepp gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visar att skolkuratorerna upplever att deras roll som skolkurator är otydlig och samtliga har, någon gång under sin tjänst, känt sig ensam i sin profession i skolan. Skolkuratorerna upplever även att arbetet med problematisk skolfrånvaro kunnat utföras annorlunda om det fanns mer resurser för arbete med problematisk skolfrånvaro. Arbetet med elever som har problematisk skolfrånvaro kräver god samverkan med både interna aktörer inom skolan och externa aktörer såsom socialtjänst. Omständigheter, som individuella-, skol- eller familjerelaterade svårigheter, ofta komplexa och i kombination upplevs av skolkuratorerna ligga bakom problematisk skolfrånvaro. / School absence among teenagers is a social problem that increases and contributes to challenges within the school system. The purpose of this study has been to gain an understanding regarding school councelors work in relation to students within the upper secondary education system, and their problematic abscence from school. It does so by using a qualitative method and by utilising six semi-structured interviews with school councelors currently working within the swedish upper secondary education system. The respondents have a bachelor degree in social work and have been working within the field for a minimum of one year. The collected empirical data was analyzed with the help of previous research as well as Lipskys theoretical concept of grassroots bureaucracy and room of action. The study shows that the school counselors experience in regards to their role as school counselors is uncertain, and that all respondents, at least once during their employment, have experienced some degree of loneliness. They have also experienced that the problematic school abscence among teenagers could be different, if the educational system as a whole had more availaible resources. In addition to this the school counselors highlighted the importance of internal cooperation (within the school system) and external cooperation (with, for example, social services). Regarding the underlying circumstances of problematic school abscence among teenagers the school counselors refers to individual, school or family related challenges. In its conclusion the study shows that a combination of the factors above contributes to problematic school abscence among teenagers.

Den här studien ämnar undersöka hur samverkan som medel framstår i arbetet med problematisk skolfrånvaro ur ett professionsperspektiv, men även hur yrkeskategorierna identifierar sig själva och andra i uppdraget att samverka. Underlättar, engagerar och ökar effektiviteten med samverkan såsom Skolverket (2009) påstår eller upplevs direktivet som ett hinder? För att nå en djupare förståelse av fenomenet samverkan har kvalitativa fokusgrupper genomförts med socialtjänstens socionomer, skolkuratorer, specialpedagoger och lärare. Det teoretiska ramverket utgår från socialkonstruktionismens idéer där Laclau & Mouffes diskursteori och analys använts. Hur professionernas diskurser fick betydelse och motiverades diskursivt i relation till samverkan kring problematisk skolfrånvaro har således varit i fokus. Resultatet skildrar huvudsakligen ett spänningsfält mellan skolprofessioners diskurser och socialtjänstens myndighetsdiskurs som rör samverkan kring skolfrånvaro, men även mellan skola och psykiatrin. Spänningen är som mest framträdande i talet omansvar där oenighet råder om vem som är specialist eller expert och vems ansvar det är att åka hem till elever. Samtliga skolprofessioner ses tillskriva socialtjänsten som den primära samarbetsparten vid problematisk skolfrånvaro. Här synliggörs den diskursiva makten manifesteras i en myndighetsdiskurs med bristande resurser, krav på dokumentation och åtgärder från skolan vilka genererar samarbete med andra aktörer hos främst kuratorer och specialpedagoger. Specialpedagoger vänder sig till psykiatrins professioner medan skolkuratorer och lärare ser dem som hindrande och sluter samverkan till skolans uppdrag. Utsagor om välfungerande och resursstarka vårdnadshavare talas också om på olika sätt där gradering av begreppen anses problematiskt. En annan upptäckt återfanns i socionomernas utsagor där en osäkerhet uppstod om anmälningar skulle inkomma tidigt eller sent. Osäkerheten indikerar en instabilitet vid bedömningar som också antyds resultera i att skolans behov av samarbete med socialtjänsten brister. Sammanfattningsvis åskådliggör resultatet fyra olika diskurser som talar om begreppet samverkan kring problematisk frånvaro på olika sätt där det dels saknas kännedom och förståelse för varandras uppdrag, dels vilka konsekvenser som kan uppstå då bedömningar och insatser nekas. Här kan särskilt den allians lyftas som specialpedagogerna sågs knyta till psykiatrin eftersom den skulle kunna leda till ett mer individcentrerat perspektiv på åtgärder.

Fler och fler elever har svårt med att gå i skolan. Problematisk skolfrånvaro påverkar eleven, familjen, skolan och till sist samhället. Skolsköterskans profession utgör en essentiell del för att bemöta och stödja elever genom att uppmärksamma riskfaktorer för ökad frånvaro i skolan och med detta främja elevers hälsa. Syftet med studien är att belysa riskfaktorer kopplat till problematisk skolfrånvaro hos elever i åldrarna 13-18 år. För att få en översikt av forskningsläget genomfördes en systematisk integrativ litteraturöversikt. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet blev 15 artiklar som beskriver olika riskfaktorer som presenteras i tre kategorier och nio subkategorier. De tre kategorierna blev ”Skolvärldens relationer”, ”Hemmet som plats för trygghet eller utsatthet” och ”Balansera hälsa och ohälsa”. Orsakerna till problematisk skolfrånvaro är komplexa med flertal variationer av riskfaktorer. Som skolsköterska är det en nödvändighet att förstå riskfaktorer som är kopplade till elevens problematiska skolfrånvaro för att arbeta hälsofrämjande. Vid mötet med eleven behöver skolsköterskan förstå elevens livsrytm för att främja hälsa och välbefinnande i en vårdande relation. / More and more pupils are finding it difficult to go to school. Problematic school absence affects the student, the family, the school and ultimately society. The profession of school nurse is an essential part of responding to and supporting pupils by identifying risk factors for increased school absenteeism and thereby promoting pupils' health. The aim of this study is to highlight on risk factors for increased school absence in students aged 13-18 years. A systematic integrative literature review was conducted to provide an overview of the state of research. The literature search was conducted in the Cinahl and PubMed databases. The result was 15 articles describing different risk factors presented in three categories and nine subcategories. The three categories were "School world relations", "The home as a place of safety or vulnerability" and "Balancing health and ill health". As a school nurse, understanding the risk factors associated with a student's problematic school absence is a necessity to work in a health-promoting way. When meeting with the student, the school nurse needs to understand the student's rhythm of life to promote health and well-being in a caring relationship.