Syftet med denna studie är att kartlägga de faktorer som vårdnadshavare upplever har bidragit till enpositiv vändpunkt för att bryta långvarig problematisk skolfrånvaro. Vi har tagit avstamp i detrelationella perspektivet samt det systemteoretiska perspektivet. Vi har genomfört 10 semistruktureradeintervjuer för att få en uppfattning av vad föräldrar/vårdnadshavare upplever som bidragande faktorer.Vår studie mynnade ut i fem teman: samverkan, relationer, anpassningar, fysisk lärmiljö ochvårdinsatser som påverkat närvaro. Resultatet av vår studie visar att kvaliteten och frekvensen påsamverkan mellan hem och skola har en betydande effekt. För att öka närvaro i skolan efter en lång tidsskolfrånvaro delger deltagarna dessutom att det krävs ett långsamt och stegvis skolnärmande samt godaoch tillitsfulla relationer till lärare och känsla av samhörighet med andra elever. En viktig förutsättningför att en insats med placering i ett mindre sammanhang ska ha effekt är att eleven upplever att hen kanrelatera till övriga elever i gruppen och sammanhanget upplevs tryggt och förutsägbart.

Gaming, eller datorspelande, är en global hobby som växer sig allt starkare bland ungdomar och unga vuxna. År 2013 ingick Internet gaming disorder som en egen benämning i American Psychiatric Associations diagnosmanual DSM-5 och även WHO har valt att inkludera Gaming disorder i ICD-11. Gaming kan ses som en oskyldig hobby men forskning tyder på att det även kan övergå till ett beroendeliknande tillstånd med flertalet negativa konsekvenser. Syftet med denna kandidatuppsats var att belysa unga individers upplevelser av hur gaming påverkar deras hälsa. Vald metod för att svara på syftet var att utföra en litteraturöversikt med ett strukturerat analysförfarande där både kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades. Litteraturöversikten utgick från ett induktivt förhållningssätt. Resultatet visade på att individer upplevde att det fanns både positiva och negativa aspekter av gaming. Delvis så upplevde de att spelandet gav dem ett syfte och var ett sätt att skapa sociala sammanhang på. Samtidigt upplevde vissa att nära relationer kunde påverkas negativt av spelandet och somliga menade även att det fanns ett samband mellan psykisk ohälsa och gaming. Under diskussionen fördjupar sig och reflekterar författarna till denna litteraturöversikt kring vald metod och resultatets huvudfynd i relation till etik och hållbar utveckling.

Bakgrunden till studien är att problematisk skolfrånvaro är en angelägen fråga inom skolvärlden. Det påverkar många elever och deras möjligheter till lärande och personlig utveckling. När elever regelbundet missar skoldagen finns risk för kunskapsklyftor och sociala utmaningar. De organisatoriska faktorerna, såsom strukturerade arbetsmetoder, samarbete, samsyn, skolkultur och ledarskap påverkar skolpersonals möjlighet att utföra sitt uppdrag och det i sin tur påverkar elevens möjlighet att lyckas. Syftet med studien är att utforska och analysera hur organisatoriska faktorer inom skolmiljön på grundskolan påverkar problematisk skolfrånvaro bland elever. Genomförande av vårt forskningsarbete är en kvantitativ undersökning, en anonym enkätstudie med fokus på organisatoriska faktorer i skolmiljön relaterat till problematisk skolfrånvaro i verksamheten. Enkäten riktar sig till all verksam skolpersonal från förskoleklass till årskurs nio. Resultat och analys visar värdet av att betrakta giltig och ogiltig frånvaro multidisciplinärt utifrån olika miljöer i organisationen. Det vill säga att det undersöks utifrån flera perspektiv som; pedagogiskt, psykologiskt, socialt och medicinskt. Diskussionen lyfter de teman som framkommit vara centrala som; organisation, ledarskap, tidiga insatser, delaktighet, kompetensutveckling, begreppet, miljöfaktorerna inom skolan, fysisk och social miljö. Studien visar behovet av ytterligare forskning med fokus på elevens perspektiv kopplat till problematisk skolfrånvaro så väl som forskning om specialpedagogik ur organisationsperspektiv.

No description available.

Problematisk skolfrånvaro är ett växande problem i Sverige där skolorna tenderar att inte lyckas göra eleven delaktig i beslutsprocesser. Istället sätts interventionering grundade på antaganden om bakomliggande orsaker till elevens frånvaro. Sedan 1 januari 2020 så är Barnkonventionen del av svensk lag. Detta ska försäkra att eleverna blir lyssnade till och att deras åsikter beaktas i frågor som rör dem själva. Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella arbetar med elevens delaktighet i frågor om problematisk skolfrånvaro. Frågeställningarna som studien undersökte var ”Vilka attityder har professionella till elevens delaktighet?”, ”Vilka utmaningar och möjligheter upplever professionella med att jobba med elevens delaktighet?” samt ”Hur arbetar de professionella i praktiken med elevens delaktighet i planeringsprocessen vid problematisk skolfrånvaro?”. Studien utgick från en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex professionella i skolan. Tematisk analys användes för att analysera intervjuerna. Analysen har utgått från Harry Shiers (2001) delaktighetsmodell samt teori om barnets aktörskap. Resultatet visar att professionella är redo att lyssna på och beakta elevens åsikt i arbetet med problematisk skolfrånvaro men att psykisk ohälsa och en oförmåga att tänka långsiktigt kunde ses som hinder för elevens delaktighet. Relationsbyggande pekades ut som det främsta verktyget för att stötta eleven att uttrycka sin åsikt samtidigt som det upplevdes vara en av de största utmaningarna. Brist på tid och resurser lyftes som ett centralt hinder för att lyckas med det tidskrävande arbete som relationsbyggande innebär. Behovet av fler professionella i skolan med det sociala i fokus sågs som den främsta lösningen på denna utmaning

In this qualitative interview study, we conducted ten semi-structured interviews with parents of children experiencing problematic school absenteeism to understand their perception of their situation, how they believe the absenteeism has affected them, and the type of responses they have received given their circumstances. The study aims to contribute to knowledge about the parents' situations and perspectives, as there is limited prior research on the topic. The few existing studies indicate that parents of children with problematic school absenteeism are negatively affected in various parts of their lives.  The empirical evidence in our study has been processed and interpreted through thematic analysis and the results have been analyzed based on crisis theory and systems theory. The results of our study indicate that the parents are in a very strained situation, bearing significant responsibility with little support. They are experiencing guilt towards their child and are blamed by others in their surroundings. Both their professional lives and social relationships are negatively affected as they lack time and energy for anything beyond the essentials in their situation. Most experience deteriorated mental and physical health, and they are forced to suppress their own feelings and needs to manage the coordinating responsibility they must take for the child's and the family's interactions with authorities and interventions. All parents stated that they need help from professionals to take over the overall responsibility for the child's interventions and that these interventions need to be better adapted to the complex issues at hand. / I denna kvalitativa intervjustudie har vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare till barn med problematisk skolfrånvaro i syfte att ta reda på hur de upplever sin situation, hur de tycker att den problematiska skolfrånvaron har påverkat dem, samt vilket bemötande de har fått utifrån den situation de befinner sig i. Studien ämnar fylla på kunskap om vårdnadshavarnas situation och perspektiv, då det inte finns så mycket tidigare forskning i ämnet. De få studier som gjorts har dock givit resultat som pekar på att vårdnadshavare till barn med problematisk skolfrånvaro blir negativt påverkade i olika delar av livet. Empirin i denna studie har bearbetats genom tematisk analys och analyserats med utgångspunkt i kristeori och systemteori. Resultatet i vår studie pekar på att vårdnadshavarna har en mycket ansträngd situation och står ensamma med stort ansvar och liten hjälp. De lider av skuldkänslor gentemot barnet och skuldbeläggs även av andra i omgivningen. Både yrkeslivet och de sociala relationerna blir negativt påverkade av att vårdnadshavarna inte har tid eller ork kvar till annat än det nödvändiga i situationen. Den psykiska och fysiska hälsan blir för de flesta försämrad och de tvingas stänga av sina egna känslor och behov för att mäkta med det samordnande ansvar som de tvingas ta för barnets och familjens myndighetskontakter och insatser. Samtliga vårdnadshavare menar att de behöver hjälp från professionella att ta över helhetsansvaret för barnets insatser och att insatserna behöver vara bättre anpassade till den komplexa problematik som föreligger.

Denna studie syftar till att ge en översikt av insatser som finns i åtgärdsprogram för elever med problematisk skolfrånvaro i grundskolans senare år samt undersöka på vilket sätt särskilt stöd ges. Urvalet bestod av 40 pågående åtgärdsprogram från kommunala skolor i tre av Sveriges storstäder. Fokus riktades även mot insatser i ämnet svenska med tillhörande betygskriterier eftersom det är ett av kärnämnena som krävs för vidare studier. För analysen användes kvalitativ tematisk analys enligt induktiv metod. Resultatet visade att anpassad studiegång, utökat stöd i sociala kontexter och avvikelser från timplan var vanliga insatser. Placering i särskild undervisningsgrupp förekom i många fall. Insatser riktade mot kärnämnet svenska rörde betygskriterier kring språk-, läs- och skrivutveckling. Majoriteten av personal hade inte specialpedagogisk kompetens. Skolor bedrev distansundervisning trots att särskilt tillstånd krävdes, vilket visar att ett behov finns att se över lagstiftning. Slutsatser var att eleverna har behov av skräddarsydda specialpedagogiska insatser för att skolan ska bli meningsfull och lärorik. För att förebygga problematisk skolfrånvaro måste fokus flyttas från åtgärdande insatser till förebyggande. Studiens evidens kan användas som ett stöd inför elevhälsans arbete med elever med problematisk skolfrånvaro. / This study aims to provide an overview of interventions in Student education plans for students with problematic school absences in primary school and to investigate how special education is given. The selection consisted of 40 Student education plans from municipal schools in three of Sweden's major cities. The focus was also directed towards interventions in the subject of Swedish with associated grading criteria, as it is one of the core subjects required for further studies. For the analysis, qualitative thematic analysis according to the inductive method was used. The results showed that adjusted study programme, extended support in social contexts and deviations from the timetable were common interventions. Placement in a special learning group occurred in many cases. Efforts aimed at the subject Swedish concerned the grading criteria language, reading and writing development. The majority of staff did not have special education competence. Schools conducted online education despite the fact that special permission was required, which shows that there is a need to review legislation. Conclusions were that the students need tailored special educational interventions in order for the school to be meaningful and educational. In order to prevent problematic school absenteeism, the focus must be shifted from remedial efforts to prevention. The study's evidence can be used as support for school health care in their work with problematic school absence.

Problematisk skolfrånvaro är ett problem både globalt som nationellt. Tidigare forskning visar att det saknas kunskap om hur vårdnadshavare och specialpedagoger samarbetar gällande problematisk skolfrånvaro. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att öka kunskap om problematisk skolfrånvaro i grundskolan utifrån vårdnadshavares och specialpedagogers perspektiv. Reflexiv tematisk analys används som metod till att analysera 12 semistrukturerade intervjuer varav 6 med vårdnadshavare och 6 med specialpedagoger. Utifrån den reflexiva tematiska analysen utkristalliserades följande tre teman; kommunikation, framgångsfaktorer och tidiga indikationer. Med stöd i två teoretiska utgångspunkter, det specialpedagogiska relationella perspektivet och Bronfenbrenners systemteori, ges en djup analytisk förståelse till ovanstående teman. Det är flera bidragande aspekter som kan relateras till elevens problematiska skolfrånvaro. Studiens resultat visar på att tidiga indikationer som ströfrånvaro och somatiska besvär är viktiga signaler i arbetet med att främja skolnärvaro. Även relationer lyfts fram av samtliga informanter som särskilt betydelsefulla för att främja skolnärvaron. I studien betonas att det förekommer ett samband mellan elevers ökade skolfrånvaro och samarbete mellan hem och skola. Ju högre skolfrånvaro eleven har desto svagare blir samarbetet mellan hem och skola.

No description available.

The purpose of this study was to explore certified teacher’s perception concerning problematic school absenteeism and how they personally facilitate student attendance. Seven teachers were interviewed to obtain their perception of what may be the cause of students’ problematic school absenteeism and what they believed were the critical factors to succeed in bringing said students back to school. To summarize, the result of the study concludes that of previous research, that a combination of school-, individual-, and social factors which are the main reasons for students falling into problematic school absenteeism.