Socialsekreterare inom socialtjänsten uppskattar att av de klienter som de möter har 50 procent en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Det är därför viktigt att socialsekreterare har kunskap och utbildning om NPF. Klienter med en NPF upplever att de har fått ett dåligt bemötande från socialtjänsten och socialsekreterares kunskap och utbildning är bristande enligt rapporter. Denna studie syftar därav till att undersöka socialsekreterares erfarenheter av bemötande med klienter med NPF inom ekonomiskt bistånd. Metoden som tillämpades var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Fem socialsekreterare runt om i Sverige intervjuades. Val av metod upplevdes lämplig då man med intervjuer fångar intervjupersonernas erfarenheter och berättelser. Intervjuerna transkriberades och sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att socialsekreterarnas kunskap om NPF är bristande. Det är främst den teoretiska kunskapen, vad diagnoserna innebär och vilka anpassningar som är bristande. Möjligheten att utveckla sin kunskap inom verksamheten är även den bristande. Det finns inga tydliga metoder som socialsekreterarna kan använda sig av i möte med klienter som har en NPF. Bristande kunskap och ingen möjlighet till att utveckla sin kunskap resulterar i konsekvenser för klienten. Slutsatserna av detta är att socialsekreterarnas kunskaper om NPF är bristande och de har inte möjlighet att utveckla sin kunskap då varken vetskapen om utbildningar och tiden finns, vilket leder till eventuella negativa konsekvenser för klienterna.

Det finns forskning som visar att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, även kallat NPF-diagnoser hos barn, är starkt förknippade med ett nedsatt välbefinnande hos föräldrarna. Syftet med den här studien var att undersöka hur föräldrar till barn med NPF-diagnos påverkas till följd av sitt barns diagnos och deras upplevelser av samhällets och omgivningens stöd och bemötande med fokus på stigmatisering. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på strukturerade intervjuer från fem föräldrar. Resultaten av studien visar att föräldrarnas välbefinnande i positiv bemärkelse är förknippat med en rad faktorer som vikten av samverkan mellan professioner, samhällets och omgivningens bemötande, kunskap och respekt för föräldrarnas expertis kring det egna barnet. Föräldrarna är även i behov av stöd och avlastning och möjlighet till återhämtning. Resultatet visade även på negativa aspekter där skolan och bristande kommunikation, okunskap och dömande förhållningssätt var det som främst bidrog till ett minskat förtroende och till att upprätthålla och förstärka stigmatiseringen av föräldrarna och barnen. / There is research that shows that neuropsychiatric disorders, also called NPF- diagnoses among children, is strongly associated with an impaired well-being among parents. The purpose of this research was to examine how parents with children with NPF-diagnosis are affected as a consequence of their child's diagnosis, including how they experience the support of the society and how they are approached and met, focusing on stigmatization. The study has taken a qualitative approach and is based on structured interviews from five parents. The result shows that the well-being of parents in a positive sense is associated with several factors such as the importance of interaction between professions, how they are approached by society and the knowledge and the respect of the parent´s expertise of the child. The parents are also in need of support and relief and the possibility for recovery. The result also showed some negative aspects, in which the school and lack of communication, ignorance and judgment mainly contributed to a decrease in trust and maintained and reinforced the stigmatization of the parents and the children.

The aim of this master’s thesis is to contribute to the research about librarians’ experiences of their challenges, learning and competence in relation to the target group of children with special needs. The two research questions this study attempts to answer are: how do librarians view challenges, their learning and their competence in the work in relation to the target group of children and young people with special needs? And: how do librarians feel that their education has prepared them or not prepared them to meet children and young people with special needs? The study’s research method is qualitative semi-structured interviews. The results of the study showed that among the respondents with different backgrounds working in Swedish libraries with one exception, the respondents agreed that it was challenging to, without any pre-understanding, know how to welcome and make library activities accessible to children with special needs and a suggestion is that there should be a course in this subject in the education for librarianship. Two respondents who worked together had found a way to meet the target group in a well-functioning way.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares arbete för en inkluderande skolmiljö, med fokus på elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I denna studie har vi intervjuat sju legitimerade lärare som arbetar på en grundskola med elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I studien kommer vi att undersöka tidigare forskning om det ämnet vi har valt. Vi har använt Bent Madsens teori om inkludering och exkludering för att analysera våra intervjuer. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna har goda kunskaper kring hur de inkluderar elever neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolmiljön. Resursbrist och kunskapsluckor kan utgöra hinder för lärare när det gäller att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Bristen på tillräckliga resurser kan innebära att lärare inte har tillgång till de stödresurser som behövs för att effektivt stödja eleverna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. / The purpose of this study is to explore teachers' work for an inclusive school environment, with a focus on pupils with neuropsychiatric disabilities. In this study we have interviewed seven certified teachers working in a primary school with pupils with neuropsychiatric disabilities. In the study we will examine previous research on the topic we have chosen. We will use Bent Madsen's theory of inclusion and exclusion to confirm his theory with the results presented in our study. The results of this study show that the interviewed teachers who have participated in the study have good knowledge about how to include students with neuropsychiatric disabilities in the school environment. But lack of resources and knowledge can be obstacles for teachers when it comes to including students with neuropsychiatric disabilities. The lack of sufficient resources may mean that teachers do not have access to the support resources to effectively support students with neuropsychiatric disabilities.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier lärare i fritidshem som används för att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i skolmiljön. Genom att använda kvalitativa intervjuer har vi fått insikt i hur olika skolor hanterar situationen med elever som har neuropsykiatriska diagnoser. I vår undersökning har vi identifierat tydlighet, struktur och upprepning som centrala riktlinjer för detta arbete. I vårt arbete har vi fördjupat oss i att utforska olika aktiviteter och strategier och vi har försökt belysa hur skolor och fritidshem kan skapa en mer tillgänglig och stödjande miljö för dessa elever. Vidare har vi integrerat ett sociokulturellt perspektiv i vår analys, vilket hjälper oss att förstå hur interaktion och lärande former av sociala och kulturella kontexter. Vi har kopplat detta till det sociokulturella perspektivet, vilket har genomsyrat hela vår studie. Dessutom har vi detaljerat vårt metodval och genomfört en noggrann metoddiskussion för att belysa vårt tillvägagångssätt. Genom att presentera och analysera intervjuerna har vi fått insikter som har berikat vår förståelse för ämnet. Avslutningsvis har vi sammanfattat våra resultat och diskuterat deras implikationer, samtidigt som vi har pekat på möjliga områden för framtida forskning.

No description available.

Antalet personer som diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) blir idag allt fler. Även inom högre utbildning ökar antalet personer med dessa diagnoser. Flera studier visar att de klarar studierna sämre, och att de känner sig mindre hemma inom högre utbildning. Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare (SYV) i den snäva vägledningen arbetar med studenter med NPF, samt vilka kunskaper de har om NPF och hur de gått till väga för att förvärva dessa. För att ta reda på detta formulerades de två frågorna Hur goda kunskaper upplever SYV att de har kring NPF? Hur har de förvärvat dessa? samt Vilka tillvägagångssätt använder SYV i den snäva vägledningen i samtal med studenter med NPF-diagnoser?. Den teoretiska förankringen görs i Lärandets tre dimensioner samt i Social Cognitive Career Theory och Tillgänglighetsmodellen. De två senare omarbetas till den konceptuella modellen Förutsättningar för utveckling och lärande. Studien har en kvalitativ ansats, och har gjorts med hjälp av sju strukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med SYV:ar inom högre utbildning. Studiens resultat är att majoriteten av intervjupersonerna upplever sina kunskaper om NPF-diagnoser som goda, eller åtminstone tillräckliga för att utföra uppdraget. Kunskaperna kommer från många håll, såsom närstående med NPF-diagnoser, SYVutbildningen, fortbildningar, eget läsande samt arbetslivserfarenheter. Vidare använder sig intervjupersonerna av ett antal olika verktyg för att vägleda studenter med NPF-diagnoser. Dessa innefattar bland annat pedagogiska verktyg såsom visuella hjälpmedel samt extra tydlighet i kommunikation och samtalsform. Flera framhåller vikten av att se individens behov snarare än dennes diagnos.

<p>Abstract</p><p>The purpose for this essay has been to illuminate some teachers opinions of integration of students with Aspergers syndrom in the compulsory school, then compare it with the statue documents and see similarities and differences.</p><p>The studie has been of a quality character, based on quality intervjues to get the teachers understanding at a deeper level. The questions in the intervju are based on open questions with purpose not to control the person during the intervju.</p><p>The most obvious result which was that it appered two perspective of integration of students with Aspergers syndrom. One in the short run and one in the long run.</p><p>In the long run it was the integration of the individual into the society and in the short run integration in school.</p><p>For the perspective in the long run, the opinions from the teachers in compulsory school is good corresponding to the statue documents, that the integration is necessary for our democratic and human values that our sociaty are based on.</p><p>In the short run, during the years when the students are in school, it came out great difficulties to integrate children with Aspergers syndrom. To proceed an integration that works out for the students, the teachers took site from the individual and not from the society. If we do not look at integration from an individual base we are probably not going to succeed to integrate in society.</p><p>Searchwords: Aspergers syndrom, neuropsychiatric funktional disorders, integration, inclusion, segregation.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med min uppsats har varit att belysa några grundskollärares uppfattningar om integrering av elever med Asperger syndrom för att sedan jämföra med styrdokumenten och se om de stämmer överens.</p><p>Studien har varit av kvalitativ karaktär, baserad på kvalitativa intervjuer för att få lärares uppfattningar på ett djupare plan. Intervjufrågorna baseras på öppna frågor med syfte att inte styra de intervjuade.</p><p>Det mest framträdande resultatet var att det framkom två perspektiv på integrering av elever med Asperger syndrom. Ett långsiktigt och ett kortsiktigt perspektiv.</p><p>Det långsiktiga är en integrering av individen i samhället och det kortsiktiga är en integrering i skolan.</p><p>I det långsiktiga perspektivet så stämmer grundskollärarnas uppfattning väl överens med styrdokumenten, att integrering är nödvändig för att värna våra demokratiska och humanistiska värden som samhället bygger på.</p><p>I det kortsiktiga perspektivet, elevens skolgång, framkom stora svårigheter vad det gäller att integrera elever med Asperger syndrom. Som utgångspunkt för att få en fungerande integrering av eleven, så utgick lärarna från individen och inte samhället. Om vi inte ser på integration utifrån individen så kommer vi troligtvis inte att lyckas med integrationen i samhället.</p><p>Sökord: Asperger syndrom, neuropsykiatriska funktionshinder, integration, inkludering, segregation.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionshinder upplever tiden i grund- och gymnasieskolan. Mina frågeställningar handlade om i vilka sammanhang eleverna upplevde svårigheter kopplade till funktionshindren, på vilka sätt skolan visade förståelse för dessa svårigheter, hur skolan löste de problem som uppstod, vad skolan kunde ha gjort mer samt vilka starka sidor hos eleverna som var betydelsefulla i skolan. Jag intervjuade sex ungdomar i åldrarna 18 - 21 år. Jag använde mig av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet, som analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv, visade att eleverna upplevde svårigheter i skolan i flera olika sammanhang. Stora klasser och störande ljud i klassrummet förvärrade elevernas koncentrationssvårigheter. Projektarbeten utan strikta ramar och att tvingas redovisa inför klassen utgjorde ett stort hinder för flera av eleverna, medan undervisning på för låg nivå ledde till bristande studiemotivation. Under högstadietiden upplevde eleverna stress och svårigheter att hitta till klassrummen. Annat som medförde problem var bland annat fobier, sömnstörningar och att delta i skolidrotten. Utanförskap och mobbing i elevgrupperna var vanligt förekommande. Även lärare utsatte eleverna för kränkande särbehandling genom utpekande handlingar, skuldbeläggande och bestraffningar. Eleverna upplevde att de oftast möttes av oförståelse och okunskap från skolan. Endast enstaka lärare visade förståelse. Skolans åtgärder sattes oftast in väldigt sent och lösningarna på problemen blev därför kortvariga. Vissa åtgärder gjorde till och med större skada än nytta. Eleverna berättade om sina starka sidor och menade att dessa hjälpte dem genom åren i skolan. Av resultatet framgick att mindre klasser, men också kunskap hos lärarna och förmågan att samtala med eleverna och lyssna på dem, är viktiga medel för att kunna ta tag i problemen på ett tidigt stadium och skapa en skola för alla.</p> / <p>The purpose of this qualitative study was to get knowledge of experiences of the years in compulsory school and upper secondary school by pupils with neuropsychiatric disabilities. The questions dealt with when and where in school the pupils had difficulties connected to their neuropsychiatric disabilities, in what way they were met with understanding for their difficulties, how the school solved the problems, what the school could have done more and what qualities the pupils possessed that helped in school. I interviewed six youngsters in the ages of 18 - 21. I used half-structured interviews. The result was analysed in a sociocultural perspective and showed that the pupils had difficulties in many ways at school. Big classes and noises in the classroom made their concentration difficulties worse. Projects in school without strict directions as well as appearances before the class became huge barriers for some of the pupils, while teaching at a too low level led to a lack of motivation. In upper level of compulsory school the pupils felt stress and difficulties in finding classrooms. Some other problems were phobias, insomnia and participating in school gymnastics. Bullying and exclusion from fellowship was usual. Even teachers were insulting the pupils by indicating them as outsiders, blaming them for their difficulties and punishing them. The pupils experienced that they were mostly met with misunderstanding and a lack of knowledge from the school. Just a few teachers were sympathetic. The school mostly took measures very late and the solutions therefore became short-lived. Some of the measures made the problems even worse. The pupils told me about their strong sides that helped them through school. The result showed that smaller classes as well as teachers knowledge and ability to converse and listen to the pupils are important instruments to be able to face the problems in an early phase and create a school for all kinds of minds.</p>

Syftet med studien var att undersöka skolpersonals uppfattningar om elever i behov av särskilt stöd och den utbildning som erbjuds på tre resursskolor. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts och resultatet har analyserats genom en tematisk analys med fokus på innehåll, framträdande mönster och mångtydigheter i utsagorna. En svaghet i studien är utmaningen i att undersöka utsagor som forskaren själv är nära. En styrka i studien är synliggörandet av forskarrollen och forskarens perspektiv. Studiens resultat visar att respondenternas synsätt på elever i behov av särskilt stöd är kopplat till hur de talar om eleverna, syn på orsaker till behov av särskilt stöd och syn på normalitet. Vidare återges framförallt en positiv bild av respondenterna gällande den individualiserade undervisningen. Gällande resursskolans uppdrag framträder framförallt en kluvenhet till inkludering och särskiljande undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Den huvudsakliga slutsatsen i arbetet är att resursskolans uppdrag är komplext, då den bidrar till att synliggöra aktuella utmaningar och möjligheter i arbetet med elever i behov av särskilt stöd samtidigt som uppdraget innebär en särskiljande åtgärd. Slutligen diskuteras behov av mer forskning som studerar hur skolgången på resursskolor påverkar elevernas självbild och möjligheter till utveckling och lärande.