This study aims to investigate how pedagogical picture books intended for inclusion represents children with neuropsychiatric disabilities. This is investigated through in-depth analysis of four books dealing with the subject from different approaches, recommended by state libraries and the specialised educational authority. The study also aims to pay attention to the available material and to highlight what kind of image of divergent children that is beeing communicated to pre-school children and what consequences this may have. The results of the analysis may be useful in the selection of inclusion material and how the books can be practised in a norm-critical and socio-cultural approach.

Studien undersökte om, och hur, Google Kalender kan användas som hjälpmedel för vuxna individer med ADHD. Syftet var att öppna upp för en diskussion om medieteknik som hjälpmedel vid neuropsykiatriska funktionshinder. En sammanfattning av tillgänglig litteratur och forskning presenterade bakgrundsfakta kring ADHD, operativsystemet Android och Google Kalender. Via programvarutestning, i form av fri testning, testades och analyserades tjänsten Google Kalender utifrån de svårigheter individer med ADHD upplever. Resultaten visar att Google Kalender kan underlätta planering, tidsuppfattning, ihågkommande och framförhållning. Vidare forskning inom ämnet bör bedrivas för att vetenskapligt fastställa resultaten i undersökningen.

There are various health promotion and preventive measures that can be done in schools. Creating accessible learning environments is such a way. In this qualitative study interviews are made with professionals in School Health Teams on what they think is important in the process of creating accessible learning environments for pupils with neuropsychiatric disorders. The results show that the different perspectives as well as the way in which the different professionals work in Student Health Teams affect the orientation of the work in Student Health Teams. It affects whether the efforts become general or individual and whether they become promotion, prevention or remedial action. The Lundin model - the pyramid of change (2017) that describes a possible way of running an accessibility work has proved to be partly in line with the informants' percep-tions. I have revised the model to include the National Agency for Education's definition of ac-cessible learning environments that also include socially and educationally accessible learning environment. The results show the need to raise the level of knowledge of the staff and the need to work with their core values because they affect the way the teachers treat pupils, and the op-portunities to make the school more accessible physically, pedagogically and socially. The study also shows practical examples of ways of making the learning environment accessible and that efforts that are good for students with neuropsychiatric disorders are good for all students. Suc-cessful perspectives for the work with accessible learning environments have proven to be a re-lational perspective and a salutogenic perspective. What all occupational groups emphasized was the importance of relationships and creating structure and comprehensibility for students with neuropsychiatric disorders, as well as for all other pupils. The empirical material is grouped under three themes: Awareness and approach, Accessible learning environments - in practice and Di-lemmas and governance. These themes also show that the revised model also needs to include dynamic aspects of change work as well as dilemmas and governance. The result also shows the need to obtain views from more types of informants such as pupils, teachers, principals and other staff.

Studien syftar till att bidra med ökad förståelse om musiklärares arbete med elever med NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) i den ordinarie undervisningen. Jag har sökt finna både musiklärares arbetssätt och uppfattningar kring elever med NPF. Studien utgår från ett relationellt perspektiv. Jag har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med musiklärare som arbetar på grundskolan samt en som jobbar på ett särgymnasium. Resultatet visade på en mängd arbetssätt och uppfattningar så som vikten av: anpassningar i miljön, struktur, samarbete med andra lärare, följa elevernas intresse och fysiska hjälpmedel. Resultatet visade också på vikten av att göra anpassningar som kommer alla till gagn. I slutsatsen tar jag bland annat upp att genom ordnad miljö, struktur, fysiska hjälpmedel, samverkan, flexibilitet, och adekvata lokaler och gruppstorlekar går det att möta elever med NPF på ett framgångsrikt sätt i musik i den ordinarie undervisningen. / This thesis aims to contribute to an increased understanding of music teachers' work with students with special needs, such as ADHD and autism, (called NPF) in the ordinary school in Sweden. I have tried to find both music teachers' working methods and their perceptions about students with NPF. The study is based on a relational perspective. I have done four qualitative interviews with music teachers who work in the primary school and one teacher that works in a special high school. The results showed a variety of working methods and perceptions, such as the importance of: adjustments and changes in the environment, structure, collaboration with other teachers, following students' interests and physical tools. The results also showed the importance of making adjustments that benefit every student. In the conclusion I mention that through an orderly environment, structure, physical tools, collaboration, flexibility, and adequate premises and group sizes, it is possible to meet all students needs successfully in music in the regular school.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur grundskollärare uppfattar sin egen förmåga att ge stöd till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det har genomförts sju stycken semistrukturerade intervjuer med sju stycken grundskollärare och materialet har haft en tematisk bearbetning. Det har analyserats utifrån kritisk teori samt Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell. Studien pekar på att lärare uppfattar att deras förmåga att möta elevernas behov inte är problemet, utan att det har tid att göra. Studien pekar också på att lärare önskar att de hade mer förberedelse under utbildningstiden. Denna förberedelse förklaras både kan vara i teoretisk benämning i form av kunskap kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men framförallt i praktisk benämning i form av verksamhetsförlagt utbildning. / The purpose of this study has been to investigate how primary school teachers perceive their own ability to provide support to students with neuropsychiatric disabilities. Seven semi-structured interviews have been conducted with seven primary school teachers and the material has been thematically processed. It has been analyzed on the basis of critical theory and the Specialpedagogiska skolmyndighetens accessibility model (tillgänglighetsmodellen). The study indicates that teachers perceive that their ability to meet students' needs is not the problem, but that the lack of time does. The study also indicates that teachers wish they had more preparation during the educational period. This preparation is explained both to be in a theoretical designation in the form of knowledge about neuropsychiatric disabilities, but above all in a practical designation in the form of work-based education.

I den här uppsatsen har tre kvinnor med högfungerande autism intervjuats, två representanter från intresseorganisationer inriktade på autism och neuropsykiatriska funktionsvariationer samt en föredetta arbetskonsulent på Arbetsförmedlingen. Syftet med studien var att öka förståelsen för intervjupersonernas upplevda hinder och förbättringsmöjligheter för kvinnor med autism att etablera sig på arbetsmarknaden. Forskningsfrågorna handlade om hinder och förbättringar och besvarades genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet och svaret på intervjupersonernas upplevda hinder mynnade ut i ett antal teman som rör sig om hur kvinnor får sina diagnoser för sent, okunskap i omgivningen och strukturella svårigheter inom arbetslivet. Förbättringsåtgärder som presenterades var förebyggande stöd, ökad kunskap hos myndigheter, skola, vård och arbetsgivare samt kollektiv organisering i syfte att stärka den gemensamma identiteten. Resultatet analyserades och bearbetades utifrån studiens teoretiska ramverk som utgjordes av stigma-teorin av Erwing Goffman och Empowerment. / In this essay, three women with high-functioning autism were interviewed, two representatives from interest-groups focused on autism and neuropsychiatric disabilities, and a former work consultant atthe Swedish Public Employment Service. The purpose of the study was to increase the understanding of the interviewees' perceived obstacles and opportunities for improvement for women with autism to establish themselves on the labor market. The research questions focused on obstacles and improvements and were answered through semi-structured qualitative interviews. The response to the interviewees' perceived obstacles has resulted in a number of themes: i) how women receive their diagnoses too late, ii) ignorance of the environment and iii) structural obstacles on the labor market. Improvements that were presented were i) preventive support, ii) increased knowledge in authorities, schools, healthcare and employers and iii) collective organization in order to strengthen the common identity. The results were analyzed and processed based on the study's theoretical framework, which consisted of the stigma theory of Erwing Goffman and the concept of Empowerment.

Syftet med min studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar skogen har som lekmiljö i förskolans verksamhet med ett fokus på vilken potential skogen har för barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF). Studien är gjord utifrån telefonintervjuer med förskolpedagoger. Resultat visar på att skogen har en stor potential för barn med NPF men att det krävs rätt förutsättningar som goda relationer till barnen, kompetens och personalstyrka för att kunna ta vara på skogen som lekmiljö i förskolans verksamhet. Resultat ger även en inblick i det komplexa arbetet att vara pedagog där en del är att ständigt vara problemlösaren. Studiens resultat visar däremot att kunskaper om skogen generellt inte behövs då att vara i natur ger en kroppslig närvaro och ett mer naturligt utforskande hos barnen och pedagogerna. / The purpose of my study is to explore what opportunities and challenges the forest has as a play environment in preschool, with a focus on what potential the forest has for  children with neurodevelopmental disorders. The study is based on telephone interviews with preschool educators. In the result it shows that the forest has great potential for children with neurodevelopmental disorders. But that the right conditions are required, such as good relations with the children, competence and enough staff to be able to take advantage of the forest as a play environment in the preschool. The results also provide an insight into the complex work of being an educator, where parts of it is constantly being the problem solver. The results of the study, on the other hand, show that knowledge about forest is generally not needed because of being in nature provides a physical presence and a more natural way to explore for both the children and educators.

Studiens syfte har varit att undersöka hur studie- och yrkesvägledare, som saknar sakkunskap om neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF), upplever att vägleda elever med dessa diagnoser på gymnasieskolor. Vi har ämnat ta reda på hur studie- och yrkesvägledare bemöter elevernas behov, samt förbereder eleverna inför framtida studie- och yrkesval. De två teoretiska utgångspunkterna för arbetet har varit Self-Determination Theory och den Konstruktivistiska vägledningsteorin. Då studien åsyftar att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelser har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare. I resultatet framkommer det att respondenterna aktivt arbetar med att anpassa vägledning och förhållningssätt i sitt bemötande av elever med NPF. För att snäva in vårt spektrum något har vi valt att fokusera på de vanligast förekommande diagnoserna, som våra respondenter möter i sitt dagliga arbete; ADHD, autism och dyslexi, De primära verktygen som respondenterna använder sig av är tydlig information, motivation och att hjälpa elever att öka deras självkännedom. Dessa anses vara centrala aspekter när det gäller att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval. Slutsatserna som framkommer i studien är att om en studie- och yrkesvägledare ska kunna vägleda elever med NPF är det väsentligt för hen att besitta kunskap om och inneha erforderlig kompetens kring hur NPF påverkar individen. Av lika hög vikt är det att hen vet vilka förutsättningar som råder i samhället gällande studier eller yrken. Vidare har vi också kunnat belysa att vi på vår utbildning inte har fått någon djupare sakkunskap om NPF för att kunna bemöta denna stora grupp elever ute i skolorna. Istället är vi hänvisade till att på egen hand förkovra oss i detta simultant med att vi ska komma ut och vara yrkesverksamma i helt nya arbetssituationer.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare inom särskolan jobbar och reflekterar över praxisnära arbete som berör elevdemokrati och elevinflytande. Studien har genomförts i form av gruppintervjuer där totalt sju verksamma lärare på en grundsärskola i mellersta Sverige har deltagit. Den aktuella grundsärskolan valdes ut sedan det på skolan under läsåret 2021/2022 bedrevs ett förändringsarbete med syfte att öka elevinflytandet och elevdemokratin. Denna studie utgår från hypotesen att ett sådant förbättringsarbete på sikt resulterar i att lärare och elever får ökade kunskaper genom en ökad och mer konkret förståelse för elevinflytande och elevdemokrati som arbetsområden i skolan. Studien visar att lärarna upplever sig ha fått större kunskap om och att lärarna i större utsträckning reflekterar över demokratiska värden, och detta oftare än vad eleverna gör. Lärarna lyfter fram att det är svårt att veta om eleverna i sin tur ha fått en större kunskap om och förståelse för demokratiska värden i ett sådant riktat arbetsområde som är fallet i denna studie. Detta kan ses mot bakgrund av elevernas dagsform och tidsuppfattning, vilket är två parametrar som återkommer. Samtliga deltagande lärare menar att det demokratiska uppdraget är stort och svårt att genomföra i praktiken, och att lärarens utgångspunkt av den anledningen behöver utgå från elevernas förutsättningar och en förståelse för elevernas världsuppfattning och intresse. Utöver dagsform och tidsuppfattning framgår av resultatet att även elevernas förmåga att kommunicera med sin omgivning är en viktig påverkande faktor. Detta resulterar i att lärares planering, och även projektets målsättning, snabbt kan behövas förändras. Lärarna i studien lyfter dock att det är viktigt att jobba med dessa frågor och förmågor, så eleverna blir förberedda för det kommande samhällslivet. Verksamma lärare har en förhoppning när det arbetas med demokratiska värden, att eleverna ska utveckla förståelse för deras rättigheter i samhället och att de även förstår att deras åsikter spelar roll i samhället. Även om lärarna lyfter fram att det arbete som de har gjort med detta tema genom det aktuella förändringsarbetet är bra, belyser samtliga deltagare att detta är något som behöver utvecklas ännu mer. Detta gör att särskolans demokratiska arbetssätt behöver hitta former och arbetssätt som passar varje elevgrupp eftersom det finns en stor mångfald av elever och att deras förutsättning ser väldigt olika ut – något som gör att den enskilda läraren har olika förutsättningar och möjligheter att jobba med demokratiska värden. / The aim of this essay is to investigate how teachers within the special school work and reflect over close-to-practise work regarding questions regarding student democracy and student influence. The study has been conducted in the form of group interviews where a total of seven working teachers at a special school in the middle of Sweden have participated. The special school in question was chosen because the school was part of a change process with the aim of increasing the student democracy and influence during the school year of 2021/2022. This study is based on the hypothesis that such a change process eventually results in increased knowledge through an improved and more concrete understanding of student influence and student democracy as a subject area in school for both teachers and students.The study shows that the teachers feel like they have gained a deeper knowledge and to a greater extent reflects over democratic values, and furthermore shows that the teachers do so more often than the students. The teachers emphasize that it is difficult to know if the students in their turn have gained a deeper knowledge about and understanding of democratic values in such a directed work area as in the case of interest in this study. This can be seen in the light of the daily form and sense of time of the students, which are two parameters that are recurring. All of the participating teachers suggest that the democratic mission is massive and difficult to implement in practice, and that the teachers’ starting point for that reason needs to be based on the students’ prerequisites and an understanding of the students' worldview and interest. In addition to daily form and time perception, the results show that the students' ability to communicate with their surroundings is also an important influencing factor. As a result, teachers' planning, and also the project's objectives, may need to be changed quickly. However, the teachers in the study emphasize that it is important to work with these issues and abilities, so that the students are prepared for the coming social life. Working teachers have a hope when working with democratic values, that students will develop an understanding of their rights in society and that they will also understand that their opinions play a role in society. Although the teachers emphasize that the work they have done on this theme through the current change process is good, all participants highlight that this is something that needs to be developed even more. This means that the special school's democratic work methods need to find forms and methods that suit each group of students because there is a large diversity of students and that their prerequisites look very different - something that means that the individual teacher has different conditions and opportunities to work with democratic values.

Diagnostiseringen av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har ökat de senaste åren. Samtidigt visar forskning att barn och unga med NPF löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa och utsatthet i samhället. Barn och unga med NPF har ofta komplexa behov och för att de ska få den vård och stöd som de är i behov av kan därför insatser behövas från flera olika håll genom samverkan där främst skola, socialtjänst och hälso- och sjukvården ska vara delaktiga. Dock visar sig stora brister och svårigheter i samverkan mellan dessa aktörer från flera håll vilket resulterar i att dessa barn samt deras familjer riskerar att falla mellan stolarna och inte få sina behov tillgodosedda. Syftet med den här studien har därmed varit att undersöka vilka förutsättningar som anses viktiga för samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin gällande barn och unga med NPF samt hur dessa förutsättningar anses hindras inom respektive organisation. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har genomförts med skolkuratorer, socialsekreterare och kurator samt psykolog på barn- och ungdomspsykiatrin. Materialet har analyserats utifrån Danermarks samverkansteori, ett teoretiskt ramverk för olika grader av integration samt nyinstitutionell teori. Resultatet visar att samverkan kring barn och unga med NPF är en viktig faktor för att kunna erbjuda rätt hjälp och stöd. Studiens resultat visar även att samverkan är ett komplext arbetssätt som ofta hindras av otydlig arbetsfördelning och bristande kommunikation. För att samverkan ska fungera krävs det att den efterfrågas och möjliggörs från ledningsnivåer samt att organisatoriska förhållanden tillåter det. En annan viktig förutsättning är att professionellas synsätt, dels om varandra men också kring barn och unga med NPF, synliggörs. Vidare fann studien att föräldrars roll samt diagnosens roll har betydelse för att samverkan kring barn och unga med NPF ska fungera. / The diagnosis of neurodevelopmental disorders has increased in recent years among children and young people. Research shows furthermore that children and young people with neurodevelopmental disorders are at high risk of suffering from mental illness and vulnerability in society. These children and young people often have complex needs and therefore require interventions from several different organizations such as schools, social services and the child and youth psychiatry. To meet these complex needs and in order to provide these people with the best support it is important that schools, social services and the child and youth psychiatry unite and cooperate. However there are major problems and trouble in cooperation between these organizations. This results in many children and young people with neurodevelopmental disorders and their families not getting the help they need. The main aim of this thesis is therefore to investigate conditions and barriers for collaboration between professionals in schools, social services and the child and youth psychiatry in Sweden for the benefit of children and young people with neurodevelopmental disorders. A qualitative method with semi structured interviews has been used to interview school counselors, social secretaries and counselors within the child and youth psychiatry. To analyze the material we used Danermarks collaboration theory and a theoretical framework for different degrees of integration and neo-institutionalist theory. Consensus was reached in this study that collaboration between these organizations is an important factor in being able to offer adequate support and help to children and young people with neurodevelopmental disorders. The result demonstrates that factors enabling collaboration are based on commitment of management levels, good communication and that organizational conditions allow it. Furthermore, the study found that the role of parents and the role of diagnosis are important for collaboration around children and young people with neurodevelopmental disorders to work.