Abstrakta ord som lycka, kvalitet och rikedom används dagligen i vardagsspråket, och vi förstår allt som oftast hur dessa ska tolkas beroende på kontexten. Svårighet uppstår dock när man försöker avgränsa dessa otydliga begrepp och definiera vad som ingår och inte ingår i dem. När tolkningsbara begrepp ligger till grund för beslutsfattande inom myndigheter kan det således tendera att bli upp till den enskilde tjänstepersonen att tolka dem. Syftet med den här studien är att försöka förstå hur bruket av icke definierade begrepp inom myndighetsutövning skapar praktiker hos enskilda tjänstemän, samt huruvida dessa är kopplade till strategisk styrning. Med studien vill jag diskutera hur strategisk vaghet används som ett sätt att styra subjekt i deras tjänstemannautövning. Studiens kanske främsta bidrag till kunskapsbyggandet är dess kvalitativa ansats och intervjubaserade metod som används för att förstå individens subjektiva upplevelse av en diskurs som praktiserar vaga begrepp. Det teoretiska ramverk som studien vilar på utgörs främst av Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och universalpragmatiken samt Michel Foucaults teorier om styrningsmentalitet och diskursiva praktiker. Studien visar att intervjupersonerna upplever krav på effektivitet och rationalitet uppifrån samtidigt som de upplever ett ständigt flöde av nya, vaga begrepp samt att de upplever en strävan efter att komma överens snarare än att fokusera på vad man kommer överens om. Resultaten i studien pekar på att icke definierade begrepp kan vara ett resultat av en politisk styrning som är tätt sammankopplad med de spänningar som uppstår när kvantifierbara mål tillåts regera över kvalitativa resurser. Min förhoppning med studien är att påvisa hur krav på kontroll och rationalitet inom offentlig förvaltning paradoxalt nog kan leda till att en diskursiv vaghet reproduceras på individnivå för att uppnå effektiva beslutsprocesser.

Performance policies propose to enhance the quality of services provided to vulnerable citizens. However, the ability to accomplish this goal is largely unsubstantiated. In the field of education, the No Child Left Behind Act outlined performance policy guidelines that held educators accountable for disadvantaged students outcomes and provided students with the option to seek the serves of alternative providers through a student transfer provision. This dissertation assesses the quality of states’ NCLB provisions that targeted minority and vulnerable student performance as well as utilization of the NCLB transfer provision allowing students to exit underperforming schools. It indicates that teachers’ union strength, minority student population, and past performance impacted the development of vulnerable student accountability provisions. The use of the transfer provision was limited by the strength of the accountability system implemented. As a result, the transfer provision is being poorly utilized and the states have negatively affected the educational opportunities of marginalized populations.

Denna kvantitativa studie ämnar undersöka om medborgarnas förtroende för grundskolan har påverkats av de reformer som New Public Management medförde under tidsperioden mellan år 1986 fram till 2019. Fem årtal har analyserats närmare då de visade på större förändringar i förtroendet till grundskolan. En undersökning om skillnader i förtroendet för grundskolan beroende på kön, kvinna eller man, har gjorts för att få ett bredare perspektiv. Bo Rothsteins teori om det sociala kapitalet har använts för att försöka förklara förtroendet för grundskolan utifrån NPM-reformernas påverkan. Kvantitativ metod användes för insamlandet av data från SOM-institutet. SOM-institutet genomför årliga samhällsundersökningar riktade till Sveriges medborgare sedan 1986. Den insamlade datan analyserades och sammanställdes sedan för att ge ett tillförlitligt resultat som besvarade syftet med studien. Studien visar att New public management kan ha påverkat medborgarnas förtroende för grundskolan över tid men då det inte går att fastställa om det är den exakta orsaken till hur förtroendet sett ut under de utvalda åren så behövs fler undersökningar göras för att orsaken ska fastslås. Studien visar att det inte skiljer speciellt mycket på hur förtroendet för grundskolan såg ut mellan kvinnor och män.

Denna vetenskapliga essä undersöker möjligheterna att finna balans i förskollärarrollen när det kommer till arbetet i barngrupp och det administrativa arbetet. Studien sker till största del på en förskola i Stockholmsområdet där jag själv arbetar som förskollärare, med undantag för vissa gestaltningar som skett på tidigare arbetsplatser. Vi lever ett mätbarhetssamhälle idag, där resultatfokuset tar mer plats vilket märks även inom de olika skolformerna där förskolan är den första instansen. Denna studie syftar till att försöka finna balans i förskollärarrollen mellan det praktiska arbetet i barngrupp och det administrativa arbetet som kräver tid ur det praktiska arbetet i barngruppen. Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) beskriver hur förskolans utbildning alltid ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studien syftar till att skapa en förståelse för den stora mängd administration som krävs inom förskolan idag och ställer sig frågande till vad som egentligen är av vikt att administreras. Genom att använda mig av gestaltningar, deltagande observationer med influenser av aktionsforskning kopplat till Bornemarks mätbarhetsbegrepp, Aristoteles tankar om klokhet och Forssell & Ivarsson Westermarks texter om administration gör jag en resa genom den administrativa världen och vad den kan tänkas ge tillbaka, liksom ta från den utbildning jag önskar ge till barnen i förskolan.   En mening som återkommer genom uppsatsskrivandet är ta tillvara dessa stunder. Mina reflektioner kretsar kring vilka stunder jag ska ta tillvara och hur den praktiska kunskapen jag som förskollärare utvecklar, kan tänkas användbar genom att administreras. Kan jag i min förskollärarroll utveckla mitt praktiska kunnande framåt genom ett administrativt arbete? Jag vill få fatt i vad som sker om jag ibland lyfter blicken mot barnen istället för att ta tillvara dessa stunder av administrativa arbetsuppgifter utanför barngruppen. Vad kan det tänkas ge för effekter i det långa loppet när det kommer till min roll som förskollärare, barngruppens utbildning och samhället i sig? / Seize these moments – on preschool teachers’ ability to balance wisely between their work with children and administration This scientific essay examines the possibilities of finding balance in the preschool teacher's role when it comes to working in children´s groups and the administrative work. The study mostly takes place at a preschool in the Stockholm area where I myself work as a preschool teacher, along with certain characterizations that took place at previous workplaces. We live in a measurability society today, where the focus on results takes up more and more space and this is also noticeable within the various school forms where the preschool is the first instance. This study aims to try to find a balance in the preschool teacher's role between the practical work in the children's group and the administrative work that requires more and more time from the children. The curriculum for preschool (Lpfö 18) describes how preschool education should always rest on a scientific basis and proven experience. This study aims to create an understanding of the large amount of administration required in preschools today and questions what’s important to be administered in the long run. By using representations, participatory observations with influences from action research linked to Bornemark's concept of measurability, Aristotle's thoughts on wisdom and Forssell & Ivarsson Westerberg's text on administration, I make a journey through the administrative world and what it can conceivably give back, as well as take from the education I wish to give to the children in preschool.   A sentence that recurs throughout the essay writing is seize these moments. My reflections revolve around which moments I should take advantage of and how the practical knowledge I develop as a preschool teacher can be considered useful by being administrated. In my role as a preschool teacher, I wonder how I can develop my practical skills going forward through administrative work. I want to understand what happens if I sometimes focus on the children instead of taking advantage of these moments of administrative work outside the children's group. What kind of effects can it conceivably have in the long run when it comes to my role as a preschool teacher, the children's group's education, and society itself?

I vår uppsats har vi undersökt orsaker till korruption i två specifika fall inom offentlig förvaltning. Dessa benämner vi som "Göteborgsfallet", allmänt känt som "muthärvan i Göteborg" samt "Sigtunafallet" vilket är ett fall mellan Socialdemokraterna och byggbolaget PEAB. Som underlag har vi haft tidningsartiklar och rapporter. Analysen av fallen har skett med hjälp av metodologiska analytiska verktyg. Vidare har vi använt oss av tematiska studier utifrån syfte och frågeställningar. Vi kom fram till att korruption förekom, att institutionella faktorer spelade in och att dessa möjligen förstärktes genom New Public Management till följd av att förvaltningarnas tidigare starka normer försvagades.  Med två fallstudier kan inga generella slutsatser fattas. Däremot kunde ändå institutionella strukturer förklaras som bidragande faktorer till korruptionen. Allt kan dock inte skyllas på New Public Management. Speciellt utmärkande var en tystnadskultur i Göteborgs-fallet, som gjorde att man inte slog larm eller kanske till och med uppfattade handlingarna som tillåtet. I Sigtuna-fallet fanns det en form av vänskapskultur och en uppfattning om att man ökar effektiviteten. Uppluckringen av regler och normer inom offentliga förvaltningar kan öka incitamenten för korruption. Desto vanligare denna form av mer eller mindre sofistikerad korruption blir, ju större blir acceptansen för det. Till detta kommer att kontrollsystemen i kommunerna inte är utvecklade för en ny verklighet samt att påföljderna är ganska milda.

This essay will explain if and how the term customer is used at the municipal level in Sweden and if the officials in the chosen municipalities thinks the term customer affect the municipality's functions. Lundquist's theoretical perspective on our public ethos has been applied to explain the use of the term customer and its impact. By using a qualitative method based on semi-structured inverviews with officials and text analysis of local government documents, the municipalities of Kalmar, Umeå and the city of Helsingborg have been studied to fulfill this essays purpose. The result of the essay concludes that the term customer is used in different ways within the municipality and externally. According to the interviewed officials the term also has an impact on the municipality's functions and services.

Syftet med denna studie är att inom en anonymiserad svensk myndighet kartlägga chefers, i olika positioner, uppfattningar om tillitsbaserat ledarskap. Även hinder och möjligheter att arbeta tillitsbaserat kartläggs. Metoden som valts är är en kvalitativ intervju med en fenomenografisk ansats i syfte att få fram likheter och skillnader i chefers upplevelse av tillitsbaserat ledarskap. Resultatet visar både på en del variation och samstämmighet i vad chefer uppfattar och ser för utvecklingsmöjligheter och hinder. Slutsatsen visar att myndigheten är i en uppstartsfas av implementeringen och det beskrivs ett önskemål om en progression, en samsyn och ett förtydligande i hur arbetet ska fortskrida.

Studien undersöker hur New Public Management (NPM) påverkar socialsekreterares möjlighet att arbeta professionellt, samt hur de hanterar denna påverkan. Studiens metodologiska ansats är kvalitativ där empirin baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare. Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier kring NPM, professionalitet och handlingsstrategier. I resultatdelen redovisas intervjupersonernas bild av professionalitet. Denna beskrivning sätts därefter i relation till NPM:s inverkan på deras professionalitet. Resultatet visar att organisationernas övergripande mål, i linje med NPM, är att hålla budget och kostnadseffektivisera, vilket hamnar i konflikt med socialsekreterarnas syn på professionellt arbete. Denna konflikt begränsar socialsekreterarnas möjlighet att arbeta utifrån sin utbildning, yrkeserfarenhet och ett klientperspektiv. Begränsningarna innefattar även: en stor administrativ arbetsbörda, detaljstyrning från ledningsnivå och krav på att använda standardiserade och mätbara metoder. Sammanfattningsvis innebär dessa begränsningar att det är organisationens definition av professionalitet som styr hur socialsekreterarna ska utföra sitt arbete. Då socialsekreterarna inte får utlopp för sin professionalitet hanterar de denna konflikt genom att på olika sätt protestera. I vissa fall upplever socialsekreterarna konflikten som så pass allvarlig att de väljer att lämna organisationen. / This study examines how New Public Management (NPM) affects the opportunity of social advisors to work professionally and how they deal with its influence. The study's methodological approach is qualitative. The empirical data are based on five semi-structured interviews with Swedish social advisors. The theoretical framework consists of theories about NPM, professionalism and action strategies. The results section of the study depicts the interviewees definition of professional-ism. This definition is later related to how they perceive that NPM affects their ability to work professionally. The results indicate that the organizations overall objectives to meet the budget and achieve cost efficiency leads to a conflict with the social advisors' views on professional work. This conflict limits the social ad-visors ability to work in accordance with their training, professional experience or from a client’s point of view. The limitations also include: A heavy administrative workload, micro-management from the management level, and a requirement to use standardized and measurable methods. In summary, these limitations make sure that the organization's definition of professionalism sets the framework for how social advisors should do their work. Social advisors deal with this conflict by protesting in various ways. In some cases, when the social advisors experience the conflict as especially severe they choose to leave the organization.Keywords: action strategies, New Public Management, occupational professionalism, organizational professionalism, professionalism, social adviser

The public service within health and care has changed remarkably during the last 30 years. It has been inspired by management ideas from profit-making businesses. Those thoughts are an umbrella term called Nex public management. In what way has New public management influenced the public service in Sweden? Important concepts in the change of public service are quality, effektivity and goals. Measuring of these concepts is also an important part.

This examine illustrates the section heads' and caregiving staffs' perceptions of the influence of New Public Management (NPM) in public retirement homes in Malmö. A central theme is to investigate if the main features of New Public Management are noticeable and if that's the case, are the consequences an advantage or disadvantage? The main features of New Public Management in this examine are: decentralization, competition, internal market, cost- conscious, management by objectives with a focus on results and costumer focus.To reach answers to the questions above, a quantitative and a qualitative approach has been chosen. The study is based on 41 questionnaires with enrolled nurses/nurse's assistants and four semi-structured interviews with section heads of retirement homes. Four different retirement homes have been participated in this study. To understand the material, two different theories have been chosen; the new- institutional theory and the organization- political theory. These theories are clearly influenced by each other in that term that they are illustrating different perspectives of the phenomena Management bureaucracy. Further, this phenomenon can also be related to New Public Management.The material shows the section heads' of the retirement homes and the caregiving staffs' experience if the main features of New Public Management are implemented in the organization and secondly, which advantages and disadvantages those have occurred. The professionals have different opinions regarding if NPM are noticeable and if the consequences are an advantage or disadvantage. The reached conclusion in this examine is however that New Public Management is visible in the retirement homes of the public sector in Malmö and this is mainly seen as an advantage.